Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: Familjevänliga attityder bör främjas på arbetsplatserna

Jaa

Målet för familjeledigheternas reformarbete bör vara en jämlik möjlighet för båda föräldrarna att delta i familjelivet. Kvinnornas arbetsmarknadsposition bör förbättras och man bör finna flexibla metoder att förena arbetet och familjelivet.

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, som talade vid Jytys föreningsdagar för Norra Finland i Levi 30.9, vill behandla familjeledighetsreformen som en bred helhet, där man förbättrar framför allt kvinnornas arbetsmarknadsposition och pappornas jämlika möjlighet att delta i familjelivet.

– Papporna bör ha bättre möjligheter än nu att ta familjeledigt exempelvis genom att förlänga faderskapsledigheten. Föräldraledighetskvoterna som ges papporna förändrar dock inte nödvändigtvis situationen om det inte sker en klar attitydförändring i en familjevänligare riktning, speciellt på mansdominerade arbetsplatser. Att exempelvis anställa en vikarie för faderskapsledigheten borde vara lika naturligt som för moderskapsledigheten, påpekar Pihlajamäki.

Samtidigt bör man fästa uppmärksamhet vid möjligheterna till flexibelt arbete genom att utveckla exempelvis självvalt deltidsarbete, arbetstider och distansarbete. Dylika verksamhetsmodeller för familjevänliga arbetsplatser bör förstärkas, såsom det nämns i regeringsprogrammet. I reformen bör man också beakta andra saker, såsom småbarnspedagogik, dagvård och deras avgifter.

– Familjernas självbestämmanderätt bör dock respekteras. Familjerna bör själva ha rätt att bestämma hur familjeledigheterna används. Detta gäller exempelvis en situation där mamman vill amma barnet enligt amningsrekommendationerna, säger Pihlajamäki.

De lågt utbildade kvinnornas position bör förbättras

Familjeledighetsproblemen verkar drabba lågt utbildade kvinnor både ekonomiskt och med tanke på arbetskarriärsutsikterna. Återvändandet till arbetsmarknaden försvåras när familjeledigheterna drar ut på tiden speciellt om man inte har en fast arbetsplats, tillräcklig utbildning eller tidigare arbetserfarenhet.

Speciellt de kvinnor och familjer som lever på hemvårdstöd har det ekonomiskt väldigt knapert och skillnaden till den inkomstrelaterade föräldradagpenningen är stor.

– Att förkorta eller ta bort hemvårdsstödet skulle sannolikt bara leda till att kvinnor i en svag arbetsmarknadsposition skulle bli arbetslösa.

– Man måste lyfta fram saker som inte diskuterats offentligt. En sådan sak är föräldradagpenningarnas kraftiga bundenhet till inkomsten, där skillnaden mellan en låginkomsttagare och en höginkomsttagare är förvånansvärt stor, fortsätter Pihlajamäki.

Man bör också komma ihåg att arbetsgivarna och arbetstagarna tillsammans med sina sjukförsäkringsavgifter finansierar den inkomstrelaterade dagpenningen och staten bekostar bara föräldradagpenningarna som betalas som minimibelopp.

Tilläggsinformation: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 55 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommunernas, samkommunernas och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 87 procent kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK.

Tietoja julkaisijasta

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Asemamiehenkatu 4
00520 HELSINKI

020 789 3799http://www.jytyliitto.fi

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty edustaa noin 50 000 kuntien, kuntayhtymien, seurakuntien ja yksityisten palveluksessa olevaa viran- ja toimenhaltijaa. Jäsenistöstä naisia on noin 84 prosenttia. Jyty on kunta-alan vanhin ammattiliitto ja STTK:n jäsenliitto. Jyty viettää 100-vuotisjuhlavuottaan vuonna 2018.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: 100 vuotta hyvinvointiyhteiskuntaa rakentaen29.11.2018 15:00Tiedote

Sata vuotta sitten Suomi oli mitä suurimmassa määrin luokkayhteiskunta, eikä edes kuntia niiden nykyisessä muodossa ollut. Suuremmat kaupungit toki tarjosivat asukkailleen joitain palveluja, mutta kunnallisten palvelujen verkko oli ohut ja harva. Kunnallisilla viranhaltijoilla ei myöskään ollut työehtojaan koskevaa neuvotteluoikeutta, sopimusoikeudesta puhumattakaan – eivätkä he edes kokeneet niitä tarpeellisiksi. Kaupunkien harvat virkamiehet olivat yläluokkaa, hyvin toimeen tulevia ammattilaisia, joilla ei järjestäytymistarvetta ollut.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme