Jyty: Försvagningen av kommunekonomin bryter ner de offentliga tjänsterna

”För närvarande ser kommunernas möjligheter att sköta medborgarnas grundtjänster alarmerande ut, om man kan tro på fjolårets bokslutsberättelser. Kommunernas svaga ekonomiska situation syns i värsta fall som en överbelastning av personalen, en minskning av tjänsterna eller som försvagad kvalitet av dem på grund av justeringar, där de ohyggliga exemplen under den senaste tiden konkretiserats i bl a åldringsservicen.”

Under pågående år uppfyller 180 kommuner enligt Pihlajamäki gränsvärdet för kriskommunskriteriet på 21 kommunalskatteprocent. ”Huvudparten av dem som höjt skatteprocenten är små kommuner. Förhöjningsorsakerna har i huvudsak varit nedskurna statsandelar – även om man på regeringshåll inte medger nedskärningar av statsandelar.”

Pihlajamäki påpekar att resultatet ifjol blev negativt i två tredjedelar av kommunerna enligt Kommunförbundets beräkningar, medan ett negativt resultat år 2017 förekom i bara var sjätte kommun.

Utöver nedgången i statsandelar ökade en försämring av skatteinkomsten också kommunernas misär bl a på grund av konkurrenskraftsavtalet. När man i denna ekvation lägger till att kommunernas och samkommunernas utgifter ökat med över tre procent kan ekvationen helt enkelt inte fungera.

En utredning som finansministeriet gjort visar enligt Pihlajamäki att trenden för kommunernas utgifter och inkomster under det senaste året tyvärr var helt motsatt det avsedda. Utgifterna var så gott som en miljard större än år 2017.

”På basen av bokslutsberättelserna kan man klart sluta sig till att de negativa effekterna beror på förutom nedskärningen av semesterpenningen för den offentliga sektorns personal, också på bl a en nästan nollinje för löneförhöjningar, en förhöjning av löntagarnas försäkringsavgifter samt en förlängning av arbetstiden. I en del av de stora städerna kan ”ett inte så gott resultat” till största delen läggas på en svag skatteutveckling. Visst finns det undantag, bl a huvudstaden Helsingfors, som det tack vare en positiv befolkningsutveckling och starka skatteinkomster går bra för.”

Statens kommunekonomiprogram visar att samverkan av statens åtgärder försvagar kommunekonomin under pågående år med 254 miljoner euro. På grund av bl a indexfrysningen blir kommunerna utan inkomster fastän kostnaderna ökar.

”Det är bra att man på finansministeriet beslutat inleda en förutredning om utveckling av statsandelssystemet. Målet för statsandelssystemet är dock att säkra kommunernas möjligheter att arrangera tillräckliga grundtjänster runt om i Finland. De utgör ju ungefär en femtedel av kommunernas och samkommunernas inkomster”, betonar Pihlajamäki.

Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.