Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: I lönejämställdheten bör man gå framåt – modell från Island!

Jaa

Enligt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförande Maija Pihlajamäki bör man bättre än tidigare utnyttja löneuppgifternas offentlighet i främjandet av lönejämlikheten och den privata sektorn kunde ta exempel av löneuppgifternas offentlighet på den offentliga sidan. Enligt Jytys ordförande skulle det löna sig att i Finland ta modell av speciellt Islands fördomsfria arbete och lagstiftning för lönejämställdhet.

Enligt matrikellagen i Finland är löneuppgifterna för den offentliga sektorn, såsom kommuners och samkommuners personal, offentliga. Detta gäller bl a uppgiftsrelaterad löner, individuella tillägg och arbetserfarenhetstillägg.

– I praktiken innebär den offentliga sektorns offentlighet exempelvis det att alla medborgare har rätt att få löneuppgifterna för de som arbetar i kommunsektorn. Kommunbranschens löneuppgifter är alltså tillgängliga för alla och denna information borde man kunna utnyttja för att korrigera oberättigade löneskillnader, säger Pihlajamäki.

– Man kan till exempel korrigera problem gällande löneojämställdheten med kollektivavtalens lokala justeringspotter. När man avtalar om de lokala justeringspotterna för kommunbranschens löneförhöjning bör personalens representanter ha täckande information om vem som borde få löneförhöjningarna. Ett framgångsrikt lokalt avtalande förutsätter att man brett utnyttjar löneuppgifterna.

– Som lönejämställdhetens fallgrop har blivit den privata sektorns lönehemlighet, som arbetsgivaren verkar försvara till kropp, liv och själ. Detta har synts i exempelvis personalrepresentanternas arbete, när den privata sektorns förtroendeman ofta inte får tillräckliga löneuppgifter som stöd för lokalt avtalande.

Modell för lönejämställdhet från Island

Man strävar efter en förverkligad lönejämställdhet speciellt i Island, där en färsk lag förpliktigar arbetsgivarna i såväl den offentliga som den privata sektorn att betala samma lön för likvärdigt arbete oberoende av kön, etisk bakgrund, sexuell inriktning eller nationalitet. Med lagen förpliktigar man företag med över 25 personer att bevisa att lagen följs. Lagbrott bestraffas med böter.

I Island har man för lönejämlikheten skapat en modell som arbetsmarknadsorganisationerna tillsammans avtalat om och de företag som följer lagen får ett jämställdhetscertifikat.

Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki förutsätter lönejämställdhet också i Finland Islands modell.

– I den isländska lönejämställdhetsmodellen har man fördomsfritt börjat bygga upp ett rättvist arbetsliv och samhälle. Modell av Island skulle det löna sig att ta också i annat än fotboll, anmärker Pihlajamäki.

Jytys förbundsstyrelse sammanträdde i Björneborg under ledning av ordförande Maija Pihlajamäki 14-15 mars.

Tilläggsinformation: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 % kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. Jyty firar sitt 100-årsjubileum år 2018.

Yhteyshenkilöt

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Asemamiehenkatu 4
00520 HELSINKI

020 789 3799http://www.jytyliitto.fi

Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 % kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. Jyty firar sitt 100-årsjubileum år 2018.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: 100 vuotta hyvinvointiyhteiskuntaa rakentaen29.11.2018 15:00Tiedote

Sata vuotta sitten Suomi oli mitä suurimmassa määrin luokkayhteiskunta, eikä edes kuntia niiden nykyisessä muodossa ollut. Suuremmat kaupungit toki tarjosivat asukkailleen joitain palveluja, mutta kunnallisten palvelujen verkko oli ohut ja harva. Kunnallisilla viranhaltijoilla ei myöskään ollut työehtojaan koskevaa neuvotteluoikeutta, sopimusoikeudesta puhumattakaan – eivätkä he edes kokeneet niitä tarpeellisiksi. Kaupunkien harvat virkamiehet olivat yläluokkaa, hyvin toimeen tulevia ammattilaisia, joilla ei järjestäytymistarvetta ollut.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme