Jytys budskap till budgetmanglingen: Samarbetsförhandlingsspiralen i kommunerna bör avbrytas

Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki är regeringsprogrammets centrala mål för den påbörjade regeringsperioden att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. ”Det känns mer som tragikomiskt och som tomma ord i en situation där samarbetsförhandlingar och uppsägningar är dagliga nyheter i såväl den offentliga som den privata sektorn. I den offentliga sektorns nedskärningar har personalgrupperna som arbetar i speciellt kommuners och samkommuners stödtjänster hamnat i eldlinjen.”

”Som exempel kan nämnas drygt tjugo kommuner och samkommuner som just nu håller samarbetsförhandlingar eller har hållit dylika under sommaren (Läs mer: Samarbetskarusellen i farten). Också nedskärningen av den tredje sektorns stödeuron tvingar många föreningsarbetsgivare i branschen in på samarbetsförhandlingarnas och till och med uppsägningarnas väg. Den stora frågan är dessutom hur den öronmärkta avkastningen för just den tredje sektorn från Veikkaus utvecklas i och med den planerade penningspelsreformen.”

Vid uppgörandet av konkurrenskraftsavtalet år 2016 utgick den dåvarande Sipiläs regering från att kommunsektorns arbetsplatser säkras om kommunernas ekonomi blir negativ. Regeringen har bytts ut och problemen som behöver lösas skjuts nu över på den nya regeringen.

Utöver minskningen av statsandelar har kommunernas och samkommunernas kris fördjupats på grund av en minskad skatteintäkt som en följd av semesterpenningsnedskärningen som ingick i konkurrenskraftsavtalet.

Kommunförbundet har räknat ut att 196 kommuner gjorde ett negativt resultat ifjol, medan motsvarande siffra för 2017 var 55. Prognosen för detta år visar att 180 kommuner uppfyller gränsvärdeskriteriet för en kriskommun i enlighet med kommunskatteprocenten. Det kommande året ser ännu sämre ut utan friska förhöjningar av kommunskatteprocenten.

Enligt Jytys ordförande har man i kommunerna under de senaste åren hamnat i en allt mer utmanande situation på grund av att det blivit allt svårare att förutsäga intäkterna från kommunalskatten. Jyty kräver sådana förnyelser av skatteredovisningssystemet som skulle förbättra ett pålitligt förutsägande av skatteintäkterna och på så vis också uppgörandet av budgeter.

De gångna åren har enligt Pihlajamäki visat att kommunernas talko för att göra sig av med normerna var en flopp.

”Det minsta regeringen kan göra är att anvisa kommunernas konton en full finansiell kompensation för de nya uppgifterna man för över på dem. De nya uppgifterna är inte obetydliga, för exempelvis återinförandet av den subjektiva dagvårdsrätten och förlängningen av läropliktsåldern, vilka i sig är bra beslut, medför extra kostnader som inte är små och bara står och väntar bakom hörnet.”

Pihlajamäki påpekar att kostnaderna för social- och hälsovårdssektorn enligt Statistikcentralen ökar dramatiskt, enligt prognosen 77 % till år 2030. Under samma period ökar åldringsbefolkningens antal med nästan en tredjedel. År 2030 uppskattas andelen över 75-åringar vara ungefär 300 000 fler än år 2017, alltså nästan 800 000.

”Under samma tid går i kommunerna på årsnivå ungefär ett par tusen av vårdpersonalen i pension medan runt tusen nya per år blir klara för arbetslivet. En dylik skriande personalbrist ställer extremt tuffa krav på bl a branschens utbildningssatsningar.”

Jytys ordförande varnar för en situation där man i genomförandet av exempelvis vårdardimensioneringen från hemvården som lider av arbetskraftsbrist skulle ta vårdare till dygnetruntvården på anstalter. Genom dylika aktioner förbättras åtminstone inte åldringstjänsternas helhet.

Pihlajamäki betonar att inga vallöften förverkligas, som vi har sett, genom att man lovar att skriva dem i lagen. ”Kommunernas grund- och välfärdstjänster fås inte i skick på annat sätt än genom euron. Kommunernas statsandelar är i detta avseende grunden för allt.”

Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.