Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jytys förbundsfullmäktige: Löneförhöjningarna minst på exportbranschernas nivå

Jaa

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys förbundsfullmäktige kräver för de branscher de representerar i såväl kommuner, samkommuner, församlingar som i privata och tredje sektorn en löneförhöjningslinje som är minst på exportbranschernas nivå. Enligt förbundsfullmäktige är löneförhöjningstrycket i förbundets avtalsbranscher hårdare än på annat håll för på grund av konkurrenskraftsavtalet (kiky) har löneutvecklingen i den offentliga sektorn varit svagare än i andra branscher.

Enligt statistikcentralen har ett treårigt kiky och en tidsbunden nedskärning av semesterpenningen inverkat negativt på kommun- och statssektorns inkomstnivåindex från och med första kvartalet 2017. Löntagarnas nominella inkomster från juli-september 2016 till motsvarande period i år steg på den privata sidan med 0,6 % medan de i kommun- och statssektorn sjönk med 1,1 % och 1,0 %.

I de regelbundna inkomsterna skedde en uppgång på 0,5 % i juli-september i år jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. I privata sektorn var tillväxten 0,6 %, för staten 0,5 % och i kommunsektorn 0,3 %.

Enligt Jytys förbundsfullmäktige, som sammanträdde i Åbo, bör nedskärningen av semesterpenningen vid denna avtalsrunda kompenseras med löneförhöjningar, för regeringen har meddelat att de inte tar tillbaka nedskärningarna av semesterpenningen. Regeringen påtvingade ju orättvist nedskärningarna av semesterpenningen på den offentliga sektorn som en del av kiky baserat på felaktiga ekonomiska prognoser. Nu visar Finlands ekonomiska utveckling helt motsatta tecken och går till och med på i tätposition bland EU-länderna.

Enligt förbundsfullmäktige bör förhöjningarna vara allmänförhöjningsbaserade och i eurobelopp eller följa en så kallad blandlinje, där man garanterar ett tillräckligt eurobelopp för alla. Här bör också ingå låglöne- och kvinnolöneposter.

En procentbaserad förhöjning godkänns inte av Jyty. Förhöjningar som procentbaserade, bl a i teknologiindustrin fick man ett sådant avtal, skulle innebära en ökning av löneskillnaderna på bekostnad av de kvinnodominerade låglönebranscherna.

Jyty ska förhandla fram totalt 15 avtal, varav huvudparten slutar i slutet av januari. En lösning försöker man uppnå i första hand genom förhandlingar, men man är beredd på arbetskonflikter och beredskapen för arbetskonflikt har höjts, påpekar förbundsfullmäktige.

De avtal som knutits under de senaste veckorna främst i exportsektorerna har i regel varit två-åriga för avtalade förhöjningsprocenter samtidigt som man ökar lokalt avtalande. Det tredje året har varit ett s k optionsår, om vars förhöjningar man förhandlar skilt.

Enligt Jytys förbundsfullmäktige kommer det att vara mer utmanande än normalt att avtala om avtalsperiodens längd för branscherna som förbundet representerar bl a på grund av det osäkra framskridandet av sote- och landskapsreformen. Ett alternativ kunde vara en avtalsmodell som består av två år och det tredje ett s k optionsår som kan uppsägas.

För textfrågorna finns i varje Jyty-avtal egna specialbehov och dessa mål specificeras under förhandlingarnas gång.

På grund av sote- och landskapsreformen finns det i kretsen för samarbetsförhandlingarna över 200 000 arbetstagare och en stor del av dem oroar sig dagligen för arbetsplatsen. Förbundsfullmäktige betonar också att reformens framgång är beroende av arbetstagarna för personalen är reformens resurs. Därför behövs förbättringar i personalrepresentanternas verksamhetsmöjligheter att sköta sina uppgifter på arbetsplatserna i en förändringssituation. Främjandet av deras position som medlemskapets intressebevakare för bl a informationstillgång, tidsbruk, befrielse från arbetet och ersättningar är enligt Jytys förbundsfullmäktige högt på listan i avtalsförhandlingarna.

Tilläggsinformation:
ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756,
intressebevakningschef Marja Lounasmaa, tel. 040 594 5872

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Ungefär 84 % av medlemmarna är kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och STTK:s fjärdestörsta medlemsförbund. Jyty firar 100-årsjubileum år 2018.

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry
Asemamiehenkatu 4
00520 HELSINKI

020 789 3799http://www.jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Ungefär 84 % av medlemmarna är kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och STTK:s fjärdestörsta medlemsförbund. Jyty firar 100-årsjubileum år 2018.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry

Jyty: Budjetilla irti irtisanomisten tieltä8.8.2018 13:00Tiedote

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jytyn puheenjohtaja Maija Pihlajamäki varoittaa vuoden 2019 budjetin valmisteluun kokoontunutta maan hallitusta toimista, joilla leikataan kuntien valtionosuuksista ja sitä kautta myös mm. tukipalveluita tuottavien naisvaltaisten alojen työntekijöiltä. Viimeisimpänä esimerkkinä Lahden ammattikorkeakoulu (LamK), jossa henkilöstölle ilmoitettiin 7.8. elokuun 20. päivä alkavista yt-neuvotteluista, joilla haetaan kolmen miljoonan säästöjä ensi vuodelle. Se tarkoittaisi henkilöstömenoissa noin 50 henkilötyövuoden suuruista euromäärää. Tällä hetkellä Lamkissa on 364 kokoaikaista työntekijää.

Jyty: Ett omställningsskyddsprogram behövs till social- och hälsovårds- och landskapsreformen24.5.2018 09:55Tiedote

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys förbundsfullmäktige kräver ett omställningsskydd och anställningstrygghet för alla anställda som övergår till landskapen och den privata sektorn i början av år 2020 till följd av social- och hälsovårds- och landskapsreformen. I lagen om införande borde ett uppsägningsskydd skrivas in som skulle gälla t.o.m. år 2025 för de anställdas anställningar. Detta skulle främja arbetstagarnas möjligheter att anpassa sig till omställningen, skapa trygghet i arbetslivet och trygga en snabb tillgång på kompetent arbetskraft. Och viktigast av allt: lagen skulle inte bli ett arbetslöshetsprojekt som gör folk arbetslösa.

Jyty: Sote- ja maakuntauudistukseen saatava muutosturvaohjelma24.5.2018 09:12Tiedote

Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jytyn liittovaltuusto vaatii sote- ja maakuntauudistuksen seurauksena maakuntiin ja yksityiselle sektorille vuoden 2020 alusta siirtyvälle henkilöstölle muutos- ja palvelussuhdeturvaa. Voimaanpanolakiin tulisi kirjata henkilöstön työsuhteen irtisanomissuoja vuoteen 2025 saakka. Se edistäisi työntekijöiden mahdollisuuksia sopeutua muutokseen, loisi turvallisuutta työelämään ja turvaisi sen, että saatavilla olisi nopeasti osaavaa työvoimaa. Ja mikä tärkeintä: laista ei tulisi ihmisiä kortistoon ajava työttömyyshanke.

Jyty: Det bör reserveras tillräckligt med euro för landskapens löneharmonisering23.5.2018 09:29Tiedote

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf:s ordförande Maija Pihlajamäki betonar att löneharmoniseringen är en väsentlig del av sote- och landskapsreformen och dess förverkligande. ”Landskapen behöver ordentligt med euro från staten för olika förändringskostnader, bl a för skapande av en ny styrelse och nya strukturer. Stödet i euro och dess tillräcklighet inverkar väsentligt speciellt på förverkligandet av löneharmoniseringen”, betonade Pihlajamäki när hon talade i samband med förbundsfullmäktiges möte i Kuopio.

Jyty: Maakuntien palkkaharmonisointiin varattava riittävästi euroja23.5.2018 09:26Tiedote

Julkis ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty ry:n puheenjohtaja Maija Pihlajamäki korostaa, että palkkaharmonisointi on olennainen osa sote- ja maakuntauudistusta ja sen toteuttamista. ”Maakunnat tarvitsevat valtiolta runsaasti euroja erilaisiin muutoskustannuksiin, mm. uuden hallinnon ja uusien rakenteiden luomiseksi. Euroissa laskettava tuki ja sen riittävyys vaikuttaa olennaisesti erityisesti palkkaharmonisoinnin toteuttamiseen”, painotti Pihlajamäki puhuessaan liittovaltuuston kokouksen yhteydessä Kuopiossa.

Jyty: Varhaiskasvatuksen lakiesityksessä suuria ongelmia21.5.2018 11:00Tiedote

Varhaiskasvatuslakiesityksen aikaisempaa korkeammat henkilöstön kelpoisuusvaatimukset uhkaavat viedä työt tuhansilta lastenhoitajilta. Samalla eriytettäisiin varhaiskasvatuksen opettajat ja sosionomit omiin ammattiryhmiinsä. Jytyn puheenjohtaja Maija Pihlajamäki vastustaa lakiesitystä, koska se puuttuu voimakkaasti henkilöstörakenteeseen ja koulutusvaatimuksiin. Sosionomitaustaisilla lastentarhanopettajilla pitää olla oikeus toimia opettajina jatkossakin, Jytyn puheenjohtaja korostaa.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme