Finanssivalvonta

Kapitaltäckning och solvens i den finansiella sektorn 31.3.2022: Allt viktigare att den finländska finansiella sektorn hålls kapitalstark – omvärlden präglas av osäkerhet och riskerna ligger kvar på en hög nivå

Dela

Effekterna av Rysslands anfallskrig, inflationsökningen och den avtagande ekonomiska tillväxten skapar stor osäkerhet samtidigt som räntorna stiger och aktievärdena sjunker. Beredskap för konsekvenserna av dessa fenomen och även för eventuella cyberattacker kräver att aktörernas kapitalbuffertar är tillräckligt stora i alla situationer och de frivilliga beredskapsåtgärderna tillräckliga.

Läget i den finansiella sektorn är fortsatt gott, men osäkerheten i omvärlden har ökat ytterligare.

– Finansinspektionen har effektiverat sin omvärldsanalys, precis som alla andra myndigheter inom sina områden. Hög inflation och stigande räntor, försämrade utsikter för ekonomisk tillväxt och problem med energitillgången vittnar om stora förändringar som den finansiella sektorn måste anpassa sig till. Samtidigt är det skäl att skapa beredskap för eventuella allvarliga cyberattacker. Detta kräver starka kapitalbuffertar och god övrig beredskap inom den finansiella sektorn, vilket gynnar hela samhället, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn fortsatt starka

Den ökade osäkerheten i omvärlden har avspeglats i minskade intäkter från handel och placeringsverksamhet, men resultatförsämringen i banksektorn har uppvägts av en ökning av räntenettot och provisionsintäkterna. Den fortsatta osäkerheten kommer också framöver att skapa ett tryck på bankernas intäktsutveckling och öka riskerna för kreditförluster.

Kapitaltäckningsgraderna för den finländska banksektorn var fortsatt starka och låg över det europeiska genomsnittet under första kvartalet. Kärnprimärkapitalrelationen sjönk något, främst på grund av vinstutdelningen, som omfattar återköp av egna aktier. Banksektorns fortsatt positiva lönsamhet dämpade minskningen av kapitaltäckningsgraderna. De influtna vinstmedlen och extra kapitalbuffertar ökar de finländska bankernas risktolerans. Vid utgången av mars var kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn 17,4 % (12/2021: 17,8 %) och den totala kapitalrelationen 20,8 % (12/2021: 21,4 %).

Negativ avkastning på placeringar sänkte arbetspensionssektorn solvens

Avkastningen på arbetspensionssektorns placeringar var -2,1 %, vilket sänkte sektorns solvens till 133,9 % (12/2021: 136,3 %). Också solvensställningen försämrades något till 1,8 (12/2021: 1,9). Det har inte skett någon större förändring i allokeringen av placeringarna, aktieplaceringarna är den största placeringskategorin med en vikt på 49,5 %. Lönesumman utvecklades positivt jämfört med första kvartalet ett år tidigare.

Livförsäkringssektorns solvens stärktes tydligt

Livförsäkringsbolagens solvensgrad var stark vid utgången av mars och låg på 215,0 % (31.12.2021: 192,9 %). Kapitalbasen ökade samtidigt som solvenskapitalkravet sjönk. Den starkare solvensen speglade huvudsakligen en uppgång i räntenivån och en minskning av värdet på livförsäkringsbolagens placeringar.

Avkastningen på placeringar var -3,7 % under första kvartalet, vilket inverkade negativt på bolagens lönsamhet. Avkastningen på aktieplaceringar och placeringar i räntebärande instrument var negativ, men avkastningen på fastighetsplaceringar var god.

Skadeförsäkringsbolagens solvens stärktes och ligger på rekordnivå, placeringarna ger förlust

Skadeförsäkringsbolagens solvensgrad stärktes till 259,0 % (31.12.2021: 242,0 %). Det sänkta solvenskapitalkravet stärkte solvensen.

Solvenskapitalkravet minskade till följd av det lägre kapitalkravet för aktierisk efter en nedgång i marknadspriset på aktier. Den branta ränteuppgången minskade också de försäkringstekniska avsättningarna, vilket stärkte kapitalbasen. Kapitalbasökningen bromsades dock upp jämfört med utgången av 2021, eftersom kapitalbasen påverkades av det ökade premieansvaret till följd av säsongsvariationen.

Avkastningen på placeringar var negativ (-2,7 %). Både aktieplaceringarna och placeringarna i räntebärande instrument var förlustbringande, och endast fastighetsplaceringarna gav vinst. Försäkringsrörelsens lönsamhet sjönk till följd av en ökning av skadeersättningarna. Totalkostnadsprocenten steg till 97,6 %.

Bilagor

Nyckelord

Kontakter

Närmare upplysningar lämnas av avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 52 50, vardagar kl. 9–16.

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Financial sector’s capital position as at 31 March 2022: Finnish financial sector’s good capital position increasingly important – uncertainty marks the operating environment and risks are elevated9.6.2022 09:45:00 EEST | Press release

The impacts of Russia’s war, the pick-up in inflation and slowdown in economic growth are creating a high level of uncertainty, accompanied by a rise in interest rates and decline in share values. The preparedness of supervised entities for the consequences of these developments and for possible cyber attacks requires sufficiently large capital buffers for all situations and voluntary contingency plans.

Finanssisektorin vakavaraisuus 31.3.2022: Suomen finanssisektorin hyvä vakavaraisuus entistä tärkeämpää – epävarmuus leimaa toimintaympäristöä ja riskit pysyneet korkealla tasolla9.6.2022 09:45:00 EEST | Tiedote

Venäjän hyökkäyssodan vaikutukset, kiihtynyt inflaatio ja hidastuva talouskasvu luovat suurta epävarmuutta, samaan aikaan kun korot nousevat ja osakkeiden arvot laskevat. Toimijoiden varautuminen näiden ilmiöiden seurauksiin ja myös mahdollisiin kyberhyökkäyksiin edellyttää kaikissa tilanteissa riittävän suuria vakavaraisuuspuskureita ja omaehtoisia varautumistoimenpiteitä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum