Klimatförändringen påverkar fågelflyttningens tidsschema i Europa och Nordamerika
Början av vårflyttningen har tidigarelagts mest hos kortdistansflyttare som övervintrar i Europa och Nordamerika. Hos dessa arter, t.ex. sånglärka, tofsvipa och ringduva, är förändringen ca 1,5–2 dygn per decennium. Hos långdistansflyttare som övervintrar i tropiken, t.ex. ladusvala och näktergal, är motsvarande förändring ca 0,6–1,2 dygn per decennium.
- På basis av förändringar i ankomstdagens median, har fåglarnas vårflyttning i snitt tidigarelagts med drygt en vecka sedan slutet av 1950-talet, berättar Aleksi Lehikoinen från Naturhistoriska centralmuseet, som är en del av Helsingfors universitet.
Hos en del arter har flyttningens tidpunkt förändrats betydligt snabbare. Till exempel hos sångsvanen är medianen för ankomstdatum nu några veckor tidigare än på 1980-talet.
Vårflyttningen har ändå inte ändrats symmetriskt inom säsongen. De sist anländande individerna, som typiskt är unga och oerfarna, har tidigarelagt sin flyttning bara en aning. Det är de första individerna som har största orsaken att allt tidigare infinna sig på häckningsplatserna, medan de sist anländande flyttarna ofta inte kommer att häcka överhuvudtaget, vilket leder till att de inte heller har så bråttom att ta sig norrut. Därför har hela flyttningsperioden blivit längre.
De observerade förändringarna visade sig hänga samman med lokal temperatur. Ju varmare vår, desto tidigare satte flyttningen igång och desto längre var arternas flyttningsperiod. Lokala skillnader i klimatets uppvärmning förklarade också lokala skillnader i hur mycket flyttningen har tidigarelagts.
- Fåglarnas vårflyttning har tidigarelagts mera i Europa än i Kanada, eftersom vårens temperaturer har stigit snabbare här, berättar Andreas Lindén vid Yrkeshögskolan Novia.
Forskningen baserar sig på långfristiga uppföljningsdata av nästan 200 arters förekomst på 21 fågelstationer i Nordeuropa och Kanada. De längsta tidsserierna börjar kring decennieskiftet 1950–60. I studien representerades Finland med data från Hangö och Jurmo fågelstationer, som till största delen var insamlat av frivilliga fågelskådare. Forskningen är publicerad i den internationellt erkända vetenskapliga tidskriften Ecological Indicators.
Tidpunkten och förändringar i våra flyttfågelarters vårflyttning på Hangö fågelstation kan granskas nu också i flyttfågelportalen "Haahka" (även på svenska): https://haahka.halias.fi/.
Nyckelord
Kontakter
Aleksi Lehikoinen, akademiforskare, Naturhistoriska centralmuseet, Helsingfors universitet, 045 1375732, aleksi.lehikoinen@helsinki.fi
Andreas Lindén, specialforskare, Yrkeshögskolan Novia, 050 3446399, andreas.linden@novia.fi
Bilder
Länkar
Om
PL 3
00014 Helsingin yliopisto
02941 22622 (mediapalvelu) 02941 911 (vaihde) (vaihde)https://www.helsinki.fi/fi/yliopisto
Kommunikatör Marjaana Lindy, marjaana.lindy@helsinki.fi, 050 576 2960
Naturhistoriska centralmuseet LUOMUS fungerar som en separat forskningsinstitution underställd Helsingfors universitet. Museet fungerar också som ett av de tre nationella centralmuseerna, med ansvar för nationalsamlingarna inom sitt verksamhetsområde.
Museets samlingar, som innehåller botaniska, zoologiska, geologiska och paleontologiska objekt från hela världen, har till uppgift att betjäna den biologiska och geologiska forskningen, undervisningen och upplysningen i Finland.
Naturhistoriska centralmuseet Luomus har tre för allmänheten öppna besöksmål i närheten av Helsingfors centrum. Naturhistoriska museet och de botaniska trädgårdarna i Kajsaniemi och Gumtäkt.
Följ Helsingin yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingin yliopisto
Iäkkäiden lääkehoidon riskitekijöiden tunnistaminen on avainasemassa kotona asumisen tukemisessa23.4.2024 09:58:40 EEST | Tiedote
Tuoreessa väitöstutkimuksessa on kehitetty malli iäkkäiden lääkehoidon riskitekijöiden tunnistamiseksi osana laajempaa terveystarkastusta. Tutkimuksen tavoitteena oli tarjota konkreettisia keinoja iäkkäiden terveyden ja toimintakyvyn ylläpitämiseksi, jotta he voisivat asua kotona mahdollisimman pitkään.
Helsingin yliopiston operatiivinen tulos 2023 oli 16 miljoonaa euroa miinuksella17.4.2024 14:37:06 EEST | Tiedote
Varainhankinta sekä sijoitus- ja rahoitustuotot nostivat kokonaistuloksen plussalle. Yliopisto lisää sijoitustoiminnan tuotonjakoa perustehtävään seuraavien viiden vuoden ajan.
Pelastakaa tiede! -dokumenttielokuva kertoo tieteen evakuoinnin tarinan17.4.2024 10:28:01 EEST | Tiedote
Kirjailija, FT Anna Kortelainen, Kansalliskirjasto ja Kirjastokaista ovat tuottaneet yhteistyössä dokumentin, joka pureutuu Kansalliskirjaston aineistojen evakuointiin talvi- ja jatkosodan aikana. Elokuva julkaistaan 17.4.2024 Kirjastokaistan verkkosivuilla sekä Kansalliskirjaston Youtube-kanavalla.
Kutsu medialle: Tule seuraamaan Viikin tutkimustilan lehmien keväistä laitumellelaskua 4.5.!15.4.2024 14:44:21 EEST | Tiedote
Helsingin yliopisto, Valio ja maatalousylioppilaiden yhdistys Sampsa kutsuvat median edustajat osallistumaan Suomen urbaanimpien lehmien laitumellelaskuun Viikin tutkimustilalla lauantaina 4. toukokuuta.
Diabeteslääke voi tehostaa immuunipuolustuksen taistelua rintasyöpää vastaan12.4.2024 10:11:23 EEST | Tiedote
Tyypin 2 diabeteslääke metformiini voi tutkimuksen mukaan auttaa elimistön immuunijärjestelmää tunnistamaan paremmin syöpäsoluja ja tehostaa puolustusreaktiota niitä vastaan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum