Koldioxidavtrycket sjunker fortfarande för bolag som noterats på Helsingforsbörsen

Undersökningen som publicerades i dag jämför koldioxidavtrycket från bolag som noterats på Helsingforsbörsen med centrala jämförelseindex.Undersökningen visar att Helsingforsbörsens koldioxidavtryck fortsatt att sjunka jämfört med året innan, men fortfarande är högre än Stockholmsbörsens och centrala internationella index, såsom MSCI ute i världen och Eurostoxx 50, men mindre än indexen Tysklands DAX och Frankrikes CAC40.Skillnaden mellan Helsingfors och Stockholm förklaras av att Stockholmsbörsens vikt ligger på branscher med låga utsläpp, såsom finanssektor och konsumentprodukter, medan elproduktion, industri och materialbranscher höjer Helsingforsbörsens totalutsläpp.

”Jämfört med året innan fortsätter utvecklingen sjunka bra.En sänkning med över 15 procent i kalkylerade utsläpp två år i följd är ett mycket bra resultat”, konstaterar Sitras projektledare Janne Peljo. Det är även viktigt att beakta att utsläppsinformationen beskriver gången tid.

”Vi kan dra fördel av analysen med utsläppsinformation då vi jämför företag inom samma bransch och observerar hur dessa företag beaktar detta i sina strategier", fortsätter Peljo.

Helsingforsbörsen uppmanar de noterade företagen att minska sina koldioxidavtryck.

”Det är bra att Sitra gjort kartläggningen över koldioxidavtrycken redan för tredje gången.Jag är glad att Nasdaq Helsingfors börsnoterade företags koldioxidavtryck åter minskat kraftigt.Jag tror att detta uppmuntrar både de noterade bolagen och placerare att lägga vikt vid företagens utsläppsprofil i framtiden och att se vilka mål företagen ställt för att minska koldioxidutsläppen", konstaterar Nasdaq Helsingfors verkställande direktör Henrik Husman.

Helsingfors vinner över Stockholm i rapporteringen om utsläpp

Av bolagen som noterats på Helsingforsbörsen rapporterar endast 31 procent sina växthusgasutsläpp, och mätt i marknadsvärde stiger siffran till 93 procent.Sverige sackar efter mätt med båda måtten, eftersom endast 27 procent av Stockholmsbörsens bolag rapporterar sina utsläpp, och dessa har andel på 82 procent på börsen.Båda nordiska börserna ligger efter de internationella jämförelseindexen, där majoriteten av bolagen rapporterar sina utsläpp.

”Det är naturligt att i synnerhet stora bolag satsar på att sammanställa och rapportera utsläppsinformation, då internationella institutionella placerare ofta återfinns bland placerarna.Å andra sidan har stora bolag möjlighet att använda resurser till detta, men institutionella placerare kräver också rapportering.I detta hänseende kan flera finländska bolag ännu bättra sig”, säger Peljo.

Med undersökningen om koldioxidavtryck uppdaterades även placeringsverktyget med vilket placerare själva kan uppskatta CO₂-intensiteten i sina finländska placeringar, det vill säga hur stora koldioxidutsläppen är i förhållande till bolagets marknadsvärde och placerarens ägarandel.

Placerare kan få en referensram för att uppskatta klimatrisker

Placerare fäster i dag ännu större uppmärksamhet vid placeringsportföljens inverkan på klimatförändringen.Särskilt riktas uppmärksamheten till risker och möjligheter som klimatförändringen medför för bolagen.Internationellt har det tagits flera initiativ och referensramar har uppgjorts för att beakta placeringarnas klimatrisker.En av de mest prestigefyllda är expertgruppen TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) som brittiska centralbankens generaldirektör Mark Carney sammankallat och den leds av New Yorks förra borgmästare Michael Bloomberg.

Referensramen för beaktande av klimatförändringen som TCFD-gruppen publicerade i juni betonar vikten av att beakta såväl fysiska risker som transitionsrisker ur såväl företagens som placerarnas perspektiv.Klimatförändringen orsakar fysiska risker i företagens affärsverksamhet, men en central roll har risker som orsakas av övergången till ett samhälle med låga utsläpp, särskilt i utsläppsintensiva branscher.Exempelvis ett ökande tryck på att minska energiproduktionens utsläpp och snabbt sjunkande kostnader för förnybar energi har orsakat frågor om kolenergins framtidsutsikter.Å andra sidan öppnar kampen mot klimatförändringen betydande affärsmöjligheter i olika sektorer.

”Klimatförändringen och dess inverkan ändrar i stor utsträckning företagens framtida verksamhetsmiljö.Placerare med lång horisont gör därför klokt i att integrera bedömningen av klimatförändringens risker och möjligheter nära till den traditionella placeringsanalysen, såsom föregångare redan gjort internationellt och i Finland”, säger Sitras projektdirektör Janne Peljo.

För att beakta klimatrisker ska placerare spegla sina placeringar mot olika klimatscenarion och beakta såväl klimatförändringens fysiska risker samt risker som övergången till ett samhälle med låga utsläpp medför och å andra sidan även möjligheterna.TCFD-expertgruppens initiativ ger en bra referensram för detta.I samband med publiceringen av denna meddelade finansinstitutioner som förvaltar placeringsmedel på över 25 biljoner dollar och 100 bolag, vars totala marknadsvärde är 3.5 biljoner dollar, sitt stöd för initiativet och det väntas styra placerarnas och företagens verksamhet avsevärt i fortsättningen.

Praktiska tips för att beakta klimatförändringen i placeringsverksamhet även i guiden Sijoittajan opas ilmastoriskien hallintaan (bara på finska) som WWF Finland, Mandatum Life och Sitra uppgjort tillsammans.

Ytterligare uppgifter

Janne Peljo, projektdirektör, Sitra, fornamn.efternamn@sitra.fi, tfn 040,528 5754

Tuula Sjöstedt, kommunikationsexpert, Sitra, fornamn.efternamn@sitra.fi, tfn 050 3738 601

Publikationens uppgifter

 

Climate Impact Assessment of companies listed on Nasdaq Helsinki in 2016
Författare: Maximillian Horster, Robert Rosenberg, Fredrik Fogde, Harshpreet Singh, Patrizio Trapletti (ISS-Ethix Climate Solutions)
Publiceringsort: Helsinki
Publiceringsår: 2018

Utgivare: Sitra och ISS-Ethix Climate Solutions

Ladda rapporten och placerarverktyget (Screening Tool). Bruksanvisningen som bilaga till rapporten. Observera att verktyget bara fungerar om du godkänner makron då du öppnar filen.