Työterveyslaitos

Kommunalt anställda personer som år under 30 år gamla har redan mer sjukfrånvaron än över 50-åringar

Dela

Sjukfrånvaron hos unga kommunalt anställda fortsätter att öka, visar Kommun10-undersökningen. I sin helhet ser det inte ut att coronaåren 2020 och 2021 betydande har ökat sjukfrånvaron men det finns förändringar inom olika åldersgrupper och yrken. Även andelen kommunalt anställda som har varit sjuka noll dagar ökade under coronatiden.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 30.5.2022

Under coronaåren 2020–2021 ökade sjukfrånvaron hos unga under 30-åriga kommunalt anställda. De har redan mer sjukfrånvarodagar än över 50-åringarna.

År 2021 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,7 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom. Hos unga anställda var medeltalet 17,7.

– Resultaten ger skäl till oro över de unga arbetstagarna. Det är emellertid svårt att skilja på inverkan av ålder och yrke från varann. Unga arbetstagare arbetar ofta i närarbete och i yrken i vilka det är mycket sjukfrånvaron och även till exempel coronaexponering är mer sannolikt, säger äldre forskare Jenni Ervasti från Arbetshälsoinstitutet.

– Vi har inte tillgång till diagnosuppgifter av sjukfrånvaron, men allmänt betonas mentalhälsoskäl i stället för fysiska sjukdomar, fortsätter Ervasti.

I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt arbetstagarnas sjukfrånvaron från och med 2000. Sjukfrånvaron var på sin toppnivå år 2008. Från och med år 2013 har antalet sjukfrånvaron varit i genomsnitt 16–17 dagar. År 2019 före coronapandemin var kommunalt anställda borta från arbete på grund av egen sjukdom i genomsnitt 16,5 dagar. Åren 2020 och 2021 var medeltalet exakt den samma: 16,7 dagar.

Även andelen av dem som har varit sjuka noll dagar ökade under coronatiden

Coronaåren har bemött olika yrkesgrupper på olika sätt. Inom flera yrkesgrupper inom vårdbranschen ökade sjukfrånvaron tydligt.

Positivt är att under åren 2020–2021 växte andelen av de anställda som inte hade varit borta en enda dag på grund av egen sjukdom. Andelen arbetstagare som hade varit sjuka noll dagar var 23,5 % år 2019, och år 2021 var andelen redan 29,4 %.

– Trots att statistiken inte berättar om utvecklingens skäl, är ökningen av distansarbete troligen bakom utvecklingen. Distansarbete har kanske gjorts när man är krasslig eller har lindriga symtom hemma i situationer då närarbete skulle ha krävt en sjukfrånvaro på heltid, funderar Ervasti.

Högst på listan vad gäller sjukfrånvaron år 2021 var yrken inom vårdbranschen och andra yrkesgrupper där man gör fysiskt arbete: skolgångsbiträden, andra biträdande- och servicepersonal, hemvårdare, vårdare och närvårdare, barnskötare, anstaltsvårdare, familjedagvårdare, tandskötare, barnträdgårdslärare, förare, köksarbetare, sjukskötare och hälsovårdare (borta i genomsnitt 20–28 dagar i året).

Minst var antalet frånvaron på grund av egen sjukdom hos chefer, specialsakkunniga, ekonomisekreterare och informatörer (borta i genomsnitt 5–7 dagar).

Kommun10-undersökningen

Mer information

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Ungas arbetshälsa försämrades inom servicebranscherna – det lönar sig att satsa på återhämtning och inskolning15.6.2022 08:30:00 EEST | Tiedote

Under 35-åriga arbetstagare inom servicebranscherna ansåg sin arbetshälsa vara sämre än ett år sedan, framgår det av Arbetshälsoinstitutets enkät. Både bristen på arbetskraft och coronatidens inverkan återspeglas i resultaten. Ungas erfarenheter av arbetsgemenskaper är dock positivare än äldre arbetstagares, vilket är en bra utgångspunkt för utvecklingen av arbetshälsan. Experter uppmuntrar att förbättra ledningen av arbetsförmågan, speciellt organiseringen av arbetet, det sociala stödet, återhämtningsfärdigheterna och inskolningen.

Nuorten työhyvinvointi heikentyi palvelualoilla – palautumiseen ja perehdytykseen kannattaa panostaa15.6.2022 08:30:00 EEST | Tiedote

Alle 35-vuotiaat palvelualojen työntekijät kokevat työhyvinvointinsa huonommaksi kuin vuosi sitten, kertoo Työterveyslaitoksen kyselytutkimus. Sekä työvoimapula että korona-ajan vaikutukset heijastuvat tuloksissa. Kokemukset työyhteisöistä ovat nuorilla kuitenkin myönteisempiä kuin vanhemmilla työntekijöillä, mikä on hyvä lähtökohta työhyvinvoinnin kehittämistyölle. Asiantuntijat kannustavat tekemään parannuksia työkykyjohtamiseen ja siinä erityisesti töiden organisointiin, sosiaaliseen tukeen, palautumistaitoihin ja perehdyttämiseen.

People over 50 years of age should be offered the opportunity to reduce night shifts and long hours14.6.2022 10:48:04 EEST | Press release

Finnish Institute of Occupational Health media release, 13 June 2022 For ageing employees, night work reduces sleep quality and recovering from demanding shifts takes more time. Based on new research results, the Finnish Institute of Occupational Health recommends providing employees over 50 years of age with better opportunities to reduce night shifts and long hours. Participatory working time scheduling, which provides employees with increased opportunities to influence their working hours, has proved to be an effective tool, also for supporting the well-being at work of ageing employees.

Arbetslöshet som orsak till förlorade arbetsår har ökat och sjukpensionen som orsak har minskat14.6.2022 10:39:46 EEST | Tiedote

Efter finanskrisen åren 2010–2016 förlängdes yrkeslivet för 50-åringar, men däremot inte för 30-åringar. Allt fler arbetsår går förlorade till följd av arbetslöshet som de facto är en större orsak till förlorad arbetstid än sjukpension. Granskat enligt bransch går arbetsår förlorade mest inom hotell- och restaurangbranschen, inom förvaltning och stödtjänster samt kultur och nöje. Detta visar Arbetshälsoinstitutets undersökning.

Työttömyyden merkitys menetettyjen työvuosien syynä on kasvanut ja työkyvyttömyyseläkkeen vähentynyt14.6.2022 10:14:08 EEST | Tiedote

Finanssikriisin jälkeisinä vuosina 2010–2016 odotettu työura piteni 50-vuotiailla, mutta 30-vuotiailla sen sijaan ei. Työttömyyden vuoksi menetetään yhä enemmän työvuosia ja työttömyys onkin korvannut työkyvyttömyyseläkettä menetetyn työajan suurimpana syynä. Toimialoittain tarkasteltuna eniten työvuosia menetetään majoituksen ja ravitsemuksen, hallinto- ja tukipalveluiden sekä taiteen ja viihteen aloilla, osoittaa Työterveyslaitoksen tutkimus. Tutkimus liittyy LIFECON-hankkeeseen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum