Kommundirektörer allt oftare i sociala medier
Kommundirektörer allt oftare i sociala medier
Sex av tio kommundirektörer utnyttjar sociala medier i sin arbetsroll. Förra året var motsvarande siffra 48 procent. Kommunförbundets utreder användningen av webbkommunikation och sociala medier med en årlig enkät.
– Ledarskap innebär i allt större grad synlighet och aktivitet i sociala medier, även i kommunerna, konstaterar Kommunförbundets webbutvecklingschef Tony Hagerlund.
Av kommundirektörerna utnyttjar 43 procent Facebook i sin arbetsroll och 37 procent Twitter. Det här är de kanaler i sociala medier som kommundirektörerna använt mest. Många använder även Instagram (14 %) och Youtube (10 %).
Den kanal i sociala medier som används mest i kommunerna är fortsättningsvis Facebook, men Instagram gick förbi Youtube som näst mest använda kanal. Vardera används av mer än två tredjedelar av kommunerna. För det mesta försöker man genom sociala medier nå antingen nuvarande eller blivande kommuninvånare.
Ungdomsarbetet samt kultur- och biblioteksväsendet är de kommunala sektorer som är mest aktiva i sociala medier. Användningen av sociala medier som en del av kommunens information ökar hela tiden i alla sektorer.
Fullmäktigemöten kan allt oftare följas i direktsändning
Närmare hälften av kommunerna (46 %) erbjuder kommuninvånarna en möjlighet att följa med fullmäktiges möten i direktsändning via webben. Antalet kommuner som streamar möten har ökat med cirka en tredjedel på två år.
– Ökningen beror troligen delvis på att nya fullmäktige har dragit upp riktlinjer för de nya fullmäktigeperioderna. Det har också blivit lättare och billigare att streama möten. Dessutom är det här ett sätt att öka öppenheten, säger Hagerlund.
Antalet egna mobilappar förblir densamma
Ungefär en tredjedel av kommunerna (34 %) använder en egen mobilapplikation. Antalet applikationer har hållits oförändrad under de senaste fyra åren.
Däremot håller mer än hälften av kommunerna (54 %) på att förnya sina offentliga webbtjänster. Antalet har ökat från tidigare år. Responsiviteten, det vill säga de olika enheternas krav, har beaktats i planeringen av webbtjänster i 77 procent av kommunerna och därtill har 18 procent beaktat enheterna i någon mån.
Webbtjänsterna inom den offentliga förvaltningen ska göras tillgängliga senast i september 2020. För tillfället säger ungefär hälften av de kommuner som svarade på enkäten att deras tjänster tekniskt sett är på en god nivå eller på den nivå som tillgänglighetsdirektivet kräver. Situationen ser sämre ut för användargränssnittet, innehållet och bilagorna.
– Nya webbtjänster ska vara tillgängliga redan då de publiceras och äldre webbtjänster i september nästa år. Arbetet med det här har redan inletts i kommunerna, men det finns fortfarande mycket att göra, framhäver Kommunförbundets sakkunniga i kommunikation, Riikka Komu.
Sammanlagt 182 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 58,5 procent. Enkäten besvarades mer aktivt i stora städer än i små kommuner.
Närmare upplysningar:
Tony Hagerlund, webbutvecklingschef, 050 526 2158
Riikka Komu, sakkunnig i kommunikation, 044 543 1987
Nyckelord
Kontakter
Tony Hagerlundverkkoviestintäpäällikkö
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiMediapuhelin toimittajille arkisin klo 9-15 Medietjänstnummer för journalister vardagar kl. 9-15: 050 340 9977Dokument
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Tarvitaan uusi kuntouttavan opetuksen malli opiskelijoiden tuen tarpeisiin vastaamiseksi23.4.2024 09:15:12 EEST | Uutinen
Ammatillisen koulutuksen Areena -verkosto ja Kuntaliitto esittävät, että opetus- ja kulttuuriministeriö yhteistyössä sosiaali- ja terveysministeriön kanssa aloittavat valmistelun, miten väliaikaisesti opiskelukuntoa vailla olevia opiskelijoita pystyttäisiin tukemaan koulutusta ja sote-palveluja uudella tavalla yhdistämällä.
Kuntaliiton viestit EU-vaaleihin: Työperäisen maahanmuuton edistäminen ja vihreässä siirtymässä onnistuminen ovat kohtalonkysymyksiä kuntien elinvoimaisuudelle18.4.2024 15:29:19 EEST | Tiedote
EU-vaaleissa ei määritellä pelkästään Euroopan suuntaa seuraavaksi viideksi vuodeksi vaan myös kuntien tulevaisuuskysymyksiä - siksi EU-vaalit ovat myös kuntavaalit! Kuntaliiton tavoitteena on, että kunnilla on kaikki mahdollisuudet toteuttaa vihreää ja digitaalista siirtymää, houkutella investointeja sekä vahvistaa EU:n tukemana elinvoimaa alueellaan. Tavoittelemme myös työperäisen maahanmuuton ja kotouttamisen voimakasta edistämistä, sillä työvoimapula rajoittaa yritystoiminnan kasvua ja vaikeuttaa julkisten palveluiden tuotantoa.
Ramförhandlingarna hörsammade kommunerna delvis – normerna måste luckras upp snabbt16.4.2024 18:38:49 EEST | Tiedote
Kommunförbundet och kommunerna är lättade över att regeringen vid ramförhandlingarna lovade kompensera åtminstone en del av den statsandelsnedskärning som staten stått i beråd att genomföra till följd av slutnotan för social- och hälsovårdsreformen. Om nedskärningen hade genomförts fullt ut, hade det inneburit att kommunernas statsandelar minskat permanent med 400 miljoner euro. En förbättring av kommunalskattens effektivitet ger på lång sikt också större spelrum i kommunernas ekonomi.
Kehysriihi vastasi kuntien huoliin osittain – normien keventämisessä edettävä ripeästi16.4.2024 16:52:45 EEST | Tiedote
Kuntaliitto ja kunnat ovat helpottuneita, että hallitus lupasi kehysriihessä kompensoida edes osan sote-uudistuksen loppulaskuun liittyvästä valtionrahoituksen leikkauksesta. Jos leikkaus olisi toteutunut täysimääräisesti, se olisi merkinnyt 400 miljoonan euron pysyvää vähenemistä kuntien valtionosuuksiin. Myös kunnallisverotuksen efektiivisyyden parannus tuo pitkällä aikavälillä kuntien taloudenhoitoon lisää liikkumavaraa.
Finalen i FM i kommunal kommunikation: känslor, ankor och lättläst språk16.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
I FM i kommunal kommunikation har sex finalister utsetts. Tävlingen är indelad i två kategorier: kommunikationskampanjer och kommunikationsåtgärder. I båda kategorierna valdes tre tävlingsbidrag ut till finalen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum