Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunerna fridlyste tiotals nya naturminnesmärken till det hundraåriga Finlands ära

Jaa

Kommunförbundets kampanj i samband med Finlands självständighets jubileumsår, Naturminnesmärke till det hundraåriga Finlands ära, ledde till att 65 nya naturminnesmärken fridlystes.


Kommunförbundet informerar
9.3.2018
Får publiceras genast

Kommunerna fridlyste tiotals nya naturminnesmärken till det hundraåriga Finlands ära


Kommunförbundets kampanj i samband med Finlands självständighets jubileumsår, Naturminnesmärke till det hundraåriga Finlands ära, ledde till att 65 nya naturminnesmärken fridlystes. Kommunförbundet sporrade kommunerna i Finland att inrätta naturminnesmärken enligt naturvårdslagen då vi firade landets 100 år av självständighet. Totalt 22 kommuner anslöt sig till kampanjen.

– Vi är verkligen glada över hur vår kampanj tagits emot. Kommuner runt om i landet lät fridlysa värdefulla naturobjekt och många kommuner fattade flera fridlysningsbeslut det senaste året, säger Miira Riipinen, miljöchef vid Kommunförbundet.

Därtill har sexton kommuner initierat fridlysningen av ett naturminnesmärke i fjol, men de slutliga besluten har ännu inte fattats. Om beslutet fattas räknas också dessa objekt som en del av Finland 100-kampanjen.

Ett naturminnesmärke är vanligen ett träd, en dunge, ett flyttblock eller en motsvarande naturformation som på grund av sin skönhet, sällsynthet, betydelse i landskapet, sitt vetenskapliga värde eller av annan motsvarande anledning kräver särskilt skydd.

Naturminnesmärken har inrättats allt sedan 1920-talet och särskilt på 1960–1990-talen. Totalt finns det 2 963 fridlysta naturminnesmärken i Finland.

– Den här fina sättet att bevara minnen och landmärken för kommande generationer höll redan på att falla i glömska, men Kommunförbundet ville genom sin kampanj ge fridlysningen av naturminnesmärken ett nytt uppsving, säger Miira Riipinen.

– I naturminnesmärkena förenas flera element värda att skyddas. Via dem värnar vi inte bara om naturen utan också om kulturen och historien och skapar gemenskap. Ofta är minnesmärkena förknippade med berättelser och lokalhistoria och kan utgöra viktiga samlingsplatser.

I Pyhäjoki fridlystes Aaro Hellaakoskis släktfura, i Joensuu ett ”dinosauriefotspår”, i Askola Gårdsgranen

I många kommuner har man insett att naturminnesmärken ger kommunen synlighet och de har införlivats i främjandet av turismen, lyfts fram som dragplåster vid olika evenemang eller fått betjäna skolundervisningen.

Joensuu var förra året den mest aktiva kommunen vad gäller fridlysningen av naturminnesmärken. Staden fridlyste hela 21 nya objekt och samtidigt uppdaterades informationen om tidigare fridlysta objekt.

– Vi har också vår egen kampanj i anknytning till detta, för vi har märkt att många naturobjekt är betydelsefulla för lokalbefolkningen. Vi ville informera om hur ett värdefullt objekt kan skyddas, säger Jari Leinonen, miljövårdschef vid Joensuu stad.

– De flesta av våra naturminnesmärken är träd, men det finns också ett ”dinosauriefotspår”, dvs. ett istida avtryck i berget som verkligen liknar ett dinosauriefotspår, konstaterar Leinonen.

I Pyhäjoki fridlystes 11 objekt runt om i kommunen.

– Det uppstod rentav en viss tävlan mellan byarna när en del byar inspirerade andra att också försöka finna värdefulla objekt i sin egen by, berättar miljösekreteraren i Pyhäjoki, Vesa Ojanperä förnöjt.

Exempelvis den speciella fura som växer vid Pyhäjoki älv, där diktaren Aaro Hellaakoskis släkt haft sin hemvist, fridlystes till det hundraåriga Finlands ära. Trädet beräknas vara över 300 år gammalt och år 1903, då den blivande diktaren fotograferades som liten pojke vid dess fot, såg tallen väldigt mycket ut som den gör idag.

– Kommuninvånarna blev ivriga när de märkte hur lätt fridlysningen är. Det att ett naturminnesmärke fridlyses begränsar i regel inte heller markanvändningen i någon större utsträckning, påpekar Ojanperä.

I Askola fridlystes tio naturminnesmärken.

– För vår del ska ett stort tack riktas speciellt till den aktiva kommuninvånare som drev projektet framåt och inspirerade andra kommuninvånare att delta, säger Askolas miljövårdssekreterare Tommi Maasilta i berömmande ordalag.

– Hon gjorde också en stilig bildkalender med foton av naturminnesmärkena, där varje objekt kommer till sin rätt.

Nya naturminnesmärken i Askola är bland annat flyttblocket Tassukivi som är beläget i byn Vahijärvi, den björk som står på författaren Johannes Linnankoskis gårdsplan och Gårdsgranen som planterades på kommunhusets gård med anledning av 50-årsjubileet för Finlands självständighet.

Nya naturminnesmärken välkomnas också framöver

Att fridlysa ett naturminnesmärke är ett lätt sätt för kommunerna att värna om naturen, för fridlysningsbeslutet fattas av kommunfullmäktige med markägarens samtycke. Om det minnesmärke som föreslås bli fridlyst är beläget på statsägd mark fattas beslutet av Forststyrelsen.

Man ser gärna att flera naturminnesmärken blir fridlysta också framöver. Initiativet kan förutom från kommunen också komma exempelvis från en markägare, en privatperson eller en boendeförening.

På Kommunförbundets webbsidor finns anvisningar för hur fridlysningen av naturminnesmärken går till.


Förteckning över kommuner som fridlyste naturminnesmärken år 2017:
Asikkala 1
Askola 10
Tavastehus 2
Träskända 2
Joensuu 21
Joutsa 1
Kontiolahti 1
Koski Åbo l. 1
Kouvola 1
Lieksa 1
Lundo 1
Liperi 1
Nurmijärvi 1
Padasjoki 1
Björneborg 2
Borgå 1
Pyhäjoki 11
Ruovesi 1
Siikajoki 1
Tammerfors 2
Tohmajärvi 1
Åbo 1

Närmare upplysningar:
Miira Riipinen, miljöchef, Kommunförbundet, tfn 040 824 4401
Jari Leinonen, miljövårdschef, Joensuu, tfn 050 376 8584
Vesa Ojanperä, miljösekreterare, Pyhäjoki, tfn 040 359 6073
Tommi Maasilta, miljövårdssekreterare, Askola, tfn 040 763 9420

Bilagor:
Fotografier av furan vid Aaro Hellaakoskis släktgård i Pyhäjoki och av flyttblocket Neitikivi i Joensuu

Yhteyshenkilöt

Kuvat

Lataa
Flyttblocket Neitikivi i Joensuu är beläget vid stranden av Palojärvi i Kiihtelysvaara. 
Neitikivi är förknippat med en berättelse om en man som då han var ute på sjön såg en vacker kvinna uppe på stenen och började simma i riktning mot henne, men dessvärre drunknade. (Bild: Suvi Kärmeniemi / Joensuu stad)
Flyttblocket Neitikivi i Joensuu är beläget vid stranden av Palojärvi i Kiihtelysvaara. Neitikivi är förknippat med en berättelse om en man som då han var ute på sjön såg en vacker kvinna uppe på stenen och började simma i riktning mot henne, men dessvärre drunknade. (Bild: Suvi Kärmeniemi / Joensuu stad)
Lataa
Den ståtliga furan i byn Pirttikoski i Pyhäjoki är belägen invid klungan av byggnader på Hellaakoskis släktgård vid Pyhäjoki älvbrink. Furan växer intill nationalskalden Aaro Hellaakoskis och hans släkts hemvist och det finns ett fotografi av diktaren som barn stående vid tallens fot tillsammans med sin mor och sina syskon år 1903. Utgående från stammens tjocklek kan trädet mycket väl beräknas vara åtminstone 300 år gammalt redan.
Den ståtliga furan i byn Pirttikoski i Pyhäjoki är belägen invid klungan av byggnader på Hellaakoskis släktgård vid Pyhäjoki älvbrink. Furan växer intill nationalskalden Aaro Hellaakoskis och hans släkts hemvist och det finns ett fotografi av diktaren som barn stående vid tallens fot tillsammans med sin mor och sina syskon år 1903. Utgående från stammens tjocklek kan trädet mycket väl beräknas vara åtminstone 300 år gammalt redan.
Lataa

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets styrelse godkände förbundets mål för regeringsprogrammet 2019-2023: Det flerdimensionella kommunfältets verksamhetsförutsättningar och självstyrelse måste stärkas18.10.2018 15:14Tiedote

Kommunförbundets styrelse har på sitt möte 18.10.2018 godkänt förbundets mål för regeringsprogrammet för riksdagsperioden 2019–2013. Förbundet kommer att ompröva sina mål när landskaps- och vårdreformens framskridande avgjorts. I alla scenarier kommer kommunerna ännu under flera år att ansvara för kommuninvånarnas social- och hälsovårdstjänster.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme