Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats sjunker för första gången på över 20 år

Jaa

Nästa år får omkring 700 000 invånare lägre kommunalskatt och 420 000 högre. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet blir 19,86 procent och sjunker därmed för första gången på 20 år. Resultatet beror i stor utsträckning på att Helsingfors sänker sin skattesats med en halv procentenhet.

Kommunförbundet informerar
17.11.2017
Får publiceras genast


Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats sjunker för första gången på över 20 år


Nästa år får omkring 700 000 invånare lägre kommunalskatt och 420 000 högre. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet blir 19,86 procent och sjunker därmed för första gången på 20 år. Resultatet beror i stor utsträckning på att Helsingfors sänker sin skattesats med en halv procentenhet.

Skattesatsen sänks år 2018 i sex kommuner och höjs i 52. Det är nu tredje året i rad som bara ett måttfullt antal kommuner höjer sin skattesats. Antalet kommuner som höjer sin skattesats är ändå fem fler än i fjol, trots åtskilliga strukturella anpassningsåtgärder.

– Det allmänna ekonomiska läget har förbättrats och det innebär att mer skattemedel flyter in. Kommunerna har också hållit i sina pengar och anpassat sin verksamhet betydligt. Över hälften av kommunerna har ändå fortfarande en skattesats på 21,00 procent eller mer, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.

Skatterna höjs främst i små kommuner

Kommunalskattesatsen sänks i sex kommuner: Gustavs, Helsingfors, Laitila, Mariehamn, Nyslott och Pukkila. Skattesatsen höjs i 52 kommuner, av vilka de tre största är Lahtis, Nokia och Kemi. Ändringarna i inkomstskattesatserna minskar kommunernas skatteinkomster med cirka 38 miljoner euro.

Den vanligaste höjningen för nästa år är 0,50 procentenheter och den största är 1,00. Totalt nio kommuner valde att höja skattesatsen med 1,00 procentenheter.

– Orsaken till skattehöjningarna är ofta statsandelsnedskärningar som baserar sig på överdimensionerade uppskattningar av de kostnadsbesparingar som regeringens konkurrenskraftsavtal och förordningen om centralisering av den specialiserade sjukvården varit avsedda att ge. Också investeringarna, framför allt skolprojekt, kräver finansiering, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den högsta kommunalskattesatsen bland fastlandskommunerna får Jämijärvi, Teuva och Reisjärvi (22,50 procent), medan Grankulla får den lägsta (17,00 procent). Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls på 5,50 procentenheter.

En medelinkomsttagare med en månadslön på cirka 3 600 euro betalar i genomsnitt 7 200 euro i kommunalskatt per år.

De tjänster som tillhandahålls med skattemedel används på olika sätt i olika åldrar. Invånare under 18 år använder kommunala tjänster för cirka 12 900 euro per år, medan motsvarande belopp för personer över 65 år är cirka 9 100 euro. Den arbetsföra befolkningen, 18–64-åringarna, använder kommunala tjänster för omkring 4 100 per år.

Kommunerna höjde fastighetsskatterna måttfullt

Totalt 53 kommuner höjer nästa år den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader.

Höjningarna av fastighetsskattesatserna och ändringen i fastighetsbeskattningen för vindkraftverk ger kommunerna sammanlagt 16,9 miljoner euro mer i skatteinkomster.

– Till följd av de höjningar av gränserna för fastighetsskatten som staten beslutat om och höjningarna av fastigheternas beskattningsvärde har fastighetsskatteintäkterna vuxit betydligt under de senaste åren. I internationellt perspektiv är fastighetsskatten ändå låg, och de höjningar som kommunerna fastställt för nästa år är mycket måttfulla, säger utvecklingschef Jukka Hakola.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,8 miljarder euro. Det är omkring 4 procent av kommunernas inkomster.

Ingen kommun tar längre ut hundskatt nästa år.

Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Henrik Rainio, tf. direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 596 9635
Utvecklingschef Jukka Hakola, tfn 050 411 7112

Yhteyshenkilöt

Kuvat

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto laski oppivelvollisuuden pidentämisen kustannukset: Satojen miljoonien eurojen lisäkulut odotettavissa20.4.2018 10:00Tiedote

///KORJATTU 20.4.2018 KELLO 10.12 POISTETTU TOISESTA KAPPALEESTA SANA "UUSI"/// Suomen Kuntaliitto on laskenut oppivelvollisuuden pidentämisen kustannuksia. Jos yleinen oppivelvollisuus alkaisi 6-vuotiaana tai esiopetus 5-vuotiaana, toiminnan piiriin tulisi kokonainen ikäluokka, joista 13 500 olisi lapsia, jotka eivät aiemmin ole olleet varhaiskasvatuksen piirissä. Lisääntyvä lapsimäärä vaatisi mittavia investointeja, arviolta 300 miljoonaa euroa uusiin tiloihin sekä näiden ylläpitoon arviolta 12 miljoonaa euroa vuodessa.

Kuntaliiton toimitusjohtaja Jari Koskinen Kuopiossa: Alueille enemmän tilaa maakunta- ja sote-uudistuksen toteutuksessa13.4.2018 12:30Tiedote

Kuntien ja alueiden erityispiirteet ja vahvuudet olisi tunnistettava nykyistä paremmin maakunta- ja sote-uudistuksessa. Alueet ja kunnat ovat paitsi aluerakenteensa, voimavarojensa sekä väestö- ja työllisyyskehityksensä, myös haasteidensa ja ongelmien osalta hyvin erilaisia. Erilaisuuden unohtuminen näkyy muun muassa suurten kaupunkien aktiivisuutena ajankohtaisessa sote-ja maakuntakeskustelussa.

Kommunförbundet om ramförhandlingarna: Den kommunala ekonomin når sina mål – orosmomenten är en tillräcklig statsandelsfinansiering och kommunernas krympande roll i sysselsättningstalkot12.4.2018 13:11Tiedote

Kommunförbundet välkomnar åtgärderna för att främja sysselsättningen och att förbättra balansen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft. En besvikelse är att det ännu inte är fastslaget om till exempel de kommunbaserade försöken som gett utmärkta sysselsättningsresultat i Tammerfors- och Åboregionerna får fortsätta. Om försöken avslutas leder det till onödigt administrativt krångel och försvårar samordningen av kommunernas och arbets- och näringsförvaltningens resurser. Kommunförbundet kräver att sysselsättningsförsöken fortsätter och att handlingsmodellerna genom lagändringar görs till en bestående del av alliansmodellen för tillväxttjänsterna. Det skulle också ytterligare bidra till de arbetslösas möjligheter att uppfylla aktivitetsvillkoret, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme