Kommunförbundet beräknade kostnaderna för förlängd läroplikt: Hundratals miljoner euro i merkostnader för kommunerna
KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
20.4.2018
Får publiceras kl. 10.00
Kommunförbundet beräknade kostnaderna för förlängd läroplikt:
Hundratals miljoner euro i merkostnader för kommunerna
Finlands Kommunförbund har beräknat kostnaderna för förlängd läroplikt.
Om den allmänna läroplikten börjar vid 6 års ålder eller förskoleundervisningen vid 5 års ålder, skulle verksamheten omfatta en hel åldersklass, varav 13 500 vore barn som inte tidigare har omfattats av småbarnspedagogiken.
– Det stigande antalet barn kräver stora investeringar, uppskattningsvis 300 miljoner euro i nya lokaler samt ca 12 miljoner euro om året för underhåll. Den nya åldersklassen, dvs. femåringarna, får stöd för skolresor och det sker förändringar i stödet för sexåringarnas skolresor. Förändringarnas kostnadseffekter kommer att vara 16 miljoner euro, framhåller Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.
Merkostnaderna för att förlänga läroplikten till andra stadiet uppskattas till 183 miljoner euro per år
Om läroplikten förlängs så att den omfattar utbildning på andra stadiet medför det kostnader särskilt i form av avgiftsfria läromedel. Beroende på hur läromedlen återanvänds innebär återanvändningen också stora kostnader för personella insatser.
Läromedelskostnaderna varierar beroende på beräkningssättet mellan 80 och 114 miljoner euro per år. Övriga kostnader uppstår av riktat stöd för specialundervisning (28 mn euro) och kritiskt stöd för elever som riskerar att hoppa av skolan i ett övergångsskede (18 mn euro). Merkostnader uppstår likaså av stöd för skolresor (14 mn euro) och inkvarteringsstöd.
Kommunförbundets beräkningar av merkostnaderna för utvidgad läroplikt bygger på den gällande lagstiftningen, dock med utgångspunkt i att sexåringarna får behålla sin subjektiva rätt till småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen oberoende av när läroplikten börjar.
Grundskolan behöver utvecklas
De sakkunniga vid Kommunförbundet lyfter fram frågan hur man kunde göra läropliktsstarten mer flexibel och stödja den så att alla barn och unga slutför sin skolgång.
– Kommunförbundet efterlyser en diskussion om effekterna av nedskärningarna i utbildningen på 2010-talet. Vi behöver en lösning på hur nedskärningarnas negativa effekter på basfinansieringen av utbildningen kunde tas tillbaka. Det här är nödvändigt för att vi ska kunna bygga en jämlik skolgång för alla, säger Terhi Päivärinta.
För utbildningen på andra stadiet tänker sig Kommunförbundet riktade åtgärder för i synnerhet studerande som riskerar att avbryta studierna.
– Kommunförbundets styrelse kommer att ta ställning till beräkningarna och riktlinjerna för läroplikten senare i vår, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Närmare upplysningar:
Hanna Tainio, vice vd, tfn 050 567 1624, twitter:@HannaTainio
Terhi Päivärinta, direktör, undervisning och kultur, tfn 050 590 4796, twitter: @TerhiPaivarinta
Leena Pöntynen, sakkunnig i grundläggande utbildning, tfn 050 305 1365, twitter: @leenapontynen
BILAGA: Kommunförbundets beräkningar och synpunkter i diskussionen om läroplikt
Kontakter
Hanna Kaukopuro-Klemettitiedottaja/informatör
Tel:+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiMediapuhelin toimittajille arkisin klo 9-15 Medietjänstnummer för journalister vardagar kl. 9-15: 050 340 9977Bilder
Dokument
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote
Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.
Kunnat haastavassa tilanteessa, kun perusopetuksessa olevien lasten määrä vähenee – 2030-luvulla on 80 000 oppilasta nykyhetkeä vähemmän14.3.2024 09:15:56 EET | Tiedote
Peruskoulussa olevien määrä vähenee noin 80 000 henkilöllä vuoteen 2030 mennessä. Kyseessä on peruskoulun historian suurin oppilasmäärän muutos. Jotta tilanne muuttuisi tästä, tarvittaisiin aiemmasta täysin poikkeavaa maahanmuuttoa.
Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote
Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.
TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote
Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.
Kyselytulos: Ukraina herätti kuntien auttamishalut23.2.2024 08:12:18 EET | Tiedote
Kysyimme kaikista Suomen kunnista loppuvuodesta 2023, ovatko ne avustaneet rahallisesti tai materiaaliavun muodossa Ukrainaa hyökkäyssodan alkamisen jälkeen. Kyselyyn vastasi 130 kuntaa, jotka arvioivat kokonaistuen olevan noin 3,2 miljoonaa euroa. Tähän summaan sisältyy raha- ja materiaalilahjoituksia sekä asiantuntija-apua ja joidenkin kuntien osalta myös kotoutumiseen käytettävää tukea.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum