Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundet och stora städer: Kommunal infartsparkering ska vara till för dem som använder den lokala kollektivtrafiken

Jaa

Under beredningen av lagen om transportservice har Kommunikationsministeriet i sista stund lagt till ett moment som medför en skyldighet att tillhandahålla infartsparkering på samma villkor för alla användare av mobilitets- eller kombinationstjänster. I praktiken innebär detta att också de som inte fortsätter sin resa med den lokala kollektivtrafiken, skulle ha rätt att använda infartsparkeringen.

Infartsparkering är avsedd för dem som anlitar kollektivtrafik och behöver parkering för sin cykel eller bil under arbetsdagen. Syftet är att stödja hållbar transport och minska behovet av att använda egen bil.

Det bör vara kommunerna och företagen som ansvarar för kostnaderna och som tillhandahåller servicen som ska överväga huruvida infartsparkeringsplatser ska kunna anvisas användare av olika transporttjänster, konstaterar Kommunförbundet tillsammans med städerna Esbo, Helsingfors och Tammerfors.

– Om lagförslaget går igenom äventyrar det infartsparkeringens syften och ambitionen att utveckla och utöka den kommunala infartsparkeringen. Lagstiftaren borde lita på kommunernas förmåga att tillhandahålla parkering på ett ändamålsenligt sätt, säger Johanna Vilkuna, trafiksakkunnig vid Kommunförbundet.

Esbo stads tekniska direktör Olli Isotalo säger att Esbo med hjälp av infartsparkeringarna lockar bilister att övergå till kollektivtrafik genom förmånliga priser och genom att reservera parkeringsplatser vid knutpunkterna för trafiken.

– Lagförslaget bidrar inte till att stödja en ökad användning av kollektivtrafik i synnerhet i tätt bebygga stadsområden. Om de bilister som lämnar bilen på infartsparkeringen vid de livliga spårtrafik- och metrostationerna i huvudstadsregionen inte har kollektivtrafikbiljett, fylls parkeringen av bilar där bilisterna inte anlitar kollektivtrafiken, säger Olli Isotalo.

Också Helsingfors stad motsätter sig den föreslagna ändringen som gäller infartsparkering i lagen om transportservice.

– Kommunerna i HRT-området har tillhandahållit infartsparkering för transportbehoven i regionen och svarat för kostnaderna. Om infartsparkeringarna öppnas för alla användare av mobilitets- eller kombinationstjänster kan det ha oförutsägbara följder för dem som anlitar kollektivtrafiken och deras möjligheter att använda den av kommunerna kraftigt subventionerade infartsparkeringen, säger HST:s förvaltningsdirektör Yrjö Judström på Helsingfors stad. 

Tammerfors stads planeringschef Ari Vandell anser att det med tanke på hela trafiksystemet är viktigt att staden själv får bedöma hur den använder infartsparkeringsplatserna i olika situationer.

– Det är inte vettigt varken för användarna eller trafiksystemet att infartsparkering tillhandahålls på samma villkor och till samma pris för alla användare av mobilitets- eller förmedlingstjänster, säger Vandell. 

Lagförslaget kompletterades utan hörande och konsekvensbedömning

Kommunerna ansvarar för största delen av infartsparkeringsområdena. Bestämmelsen om infartsparkering har införts i lagförslaget utan att de aktörer som ansvarar för infartsparkeringen har hörts. Ingen konsekvensbedömning har heller gjorts i samband med förslaget.

I stället för tvingande lagstiftning bör samarbetet i infartsparkeringsfrågan grunda sig på frivilliga överenskommelser, där serviceleverantörerna kan komma överens med kommunen också om kostnadsfördelningen. Det bör noteras att det vid infartsparkeringar som kräver identifiering i HRT-området kommer att införas en ny kortläsare för HRT-trafikens mobilbiljetter, vilket innebär att också de kunder som skaffat en HRT-biljett via mobilitets- eller kombinationstjänster får tillgång till infartsparkeringen.

Närmare upplysningar:
Johanna Vilkuna, trafiksakkunnig vid Kommunförbundet, tfn 040 869 7836
Yrjö Judström, förvaltningsdirektör, HST; Helsingfors stad, tfn 050 5591 902
Olli Isotalo, direktör för tekniska sektorn, Esbo stad, tfn 050 593 3359
Ari Vandell, planeringschef, Tammerfors stad, tfn 040 5644 518

Yhteyshenkilöt

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Enkätresultat från kommunerna: Tillgång på personal största problemet i äldreomsorgen26.3.2019 09:04:53 EETTiedote

Tillgången på arbetskraft är det största problemet inom boendeservicen för äldre, enligt den enkät Kommunförbundet genomförde i februari. Det här anser 54 procent av dem som besvarat enkäten. Oron för detta är jämnt spridd över kommuner av alla storlekar. Enkäten resulterade i 215 svar, varav 180 kom från kommuner och 35 från samkommuner. Enkätsvar skickades in från 143 olika kommuner.

Tusen fullmäktigeledamöter vill till riksdagen25.3.2019 09:13:43 EETTiedote

Av kandidaterna i vårens riksdagsval sitter cirka 40 procent i kommunfullmäktige. Det här framgår av en utredning som Kommunförbundet gjort. Den här gången kandiderar totalt 2 468 personer i riksdagsvalet. Sammanlagt 990 av dem valdes till kommunfullmäktige vid kommunalvalet 2017. Andelen fullmäktigeledamöter som ställer upp i valet är ungefär den samma som för fyra år sedan. Vid riksdagsvalet 2015 var 880 fullmäktigeledamöter uppställda, dvs. 41 procent av alla kandidater. - Riksdagsledamotens uppgifter intresserar kommunernas förtroendevalda och man har helt säkert nytta av sin erfarenhet från det kommunala i arbetet som riksdagsledamot, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet. Kandidater från sammanlagt 258 kommuner ställer upp i riksdagsvalet. Av dem är 165 sittande riksdagsledamöter, 2 Europaparlamentariker och 990 är ledamöter i kommunfullmäktige. Fullmäktigeledamöterna som ställer upp i valet representerar sammanlagt 220 kommuner. I Helsingfors kandidera

Eduskuntaan hakee lähes tuhat kunnanvaltuutettua25.3.2019 09:03:58 EETTiedote

Kevään eduskuntavaalien ehdokkaista noin 40 prosenttia istuu kuntien valtuustoissa, ilmenee Kuntaliiton selvityksestä. Uuteen eduskuntaan hakee yhteensä 2468 ehdokasta, joista 990 valittiin kevään 2017 kuntavaaleissa kuntien valtuustoihin. Ehdokkaina olevien kunnanvaltuutettujen osuus on suunnilleen sama kuin neljä vuotta sitten. Vuoden 2015 eduskuntavaaleissa ehdolla oli 880 kunnanvaltuutettua eli 41 prosenttia ehdokkaista. - Kansanedustajan tehtävät kiinnostavat kuntien luottamushenkilöitä, ja kuntakokemuksesta on varmasti hyötyä kansanedustajan työssä, toteaa Kuntaliiton tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom. Eduskuntavaaleihin on asettunut ehdokkaita kaikkiaan 257 kunnasta. Ehdokkaista 165 on istuvia kansanedustajia, 2 europarlamentaarikkoa ja 990 kunnanvaltuutettua. Ehdolle asettuneet kunnanvaltuutetut edustavat yhteensä 220 kuntaa. Lukumääräisesti ja suhteellisesti eniten kunnanvaltuutettuja on ehdolla Helsingistä, yhteensä 56 eli 66 prosenttia valtuutetuista. Vantaalla, Jyvä

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme