Kommunförbundet om grundlagsutskottets utlåtande om vårdreformen: Steg i rätt riktning för kommunernas och landskapens självstyrelse
KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
30.6.2017
Får publiceras genast
Kommunförbundet om grundlagsutskottets utlåtande om vårdreformen: Steg i rätt riktning för kommunernas och landskapens självstyrelse
Kommunförbundet anser att grundlagsutskottet i sitt torsdagsutlåtande om lagpaketet för vård- och landskapsreformen har fäst vikt vid samma frågor som förbundet och kommunfältet har tagit ställning till under hela beredningstiden.
- Grundlagsutskottets utlåtande motsvarar till centrala delar Kommunförbundets ståndpunkter om till exempel förutsättningarna för självstyrelse för kommunerna och landskapen och i anknytning till detta särskilt bolagiseringsskyldigheten och överföringen av offentliga förvaltningsuppgifter till privata aktörer, egendomsarrangemang och den orealistiska tidsplanen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.
- Framför allt ståndpunkten att landskapen inte är skyldiga att bolagisera sin verksamhet kommer att förtydliga landskapens roll i tryggandet av lika tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Enligt grundlagsutskottet kräver EU-lagstiftningen inte bolagisering. Kommunförbundet anser det vara positivt att lagen om valfrihet inom social- och hälsovården ska beredas på nytt, men så att målen för valfriheten tryggas, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.
Ett viktigt ställningstagande är att det föreslagna förbudet för kommunerna, samkommunerna och deras dotterbolag att producera social- och hälsovårdstjänster begränsar den kommunala självstyrelsen och därmed måste omprövas.
Kommunerna och landskapen ska betraktas som en helhet med tanke på självstyrelsen. I enlighet med finansieringsprincipen ska både kommunerna och landskapen få full ersättning för kostnader som föranleds av lagstadgade uppgifter.Förbundet ser också positivt på att grundlagsutskottet rejält höjde tröskeln för begränsningar av kommunernas beskattningsrätt, också när det är fråga om extraordinära begränsningar.
- Detta slogs nu entydigt fast i grundlagsutskottets utlåtande. Landskapens självstyrelse tryggas bland annat genom att staten i fortsättningen inte kan styra landskapen genom allmänt hållna bemyndiganden att utfärda förordning, säger ledande juristen Kirsi Mononen.
Kommunernas egendom blev som väntat en grundlagsfråga
Ett mycket viktigt ställningstagande är enligt Kommunförbundet att kompensationsbestämmelser som tryggar kommunernas självstyrelse ska kopplas till arrangemangen kring kommunernas egendom. Det är en förutsättning för att egendomsarrangemangen ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
- Syftet är att förhindra att kommunernas ekonomiska självstyrelse försvagas så mycket att kommunerna inte kan besluta om sin egen ekonomi, vilket hör till kärnan i deras självstyrelse, säger Timo Reina. Kompensationsbestämmelserna måste beredas så att de verkligen tryggar självstyrelsen. Kommunernas ekonomiska självstyrelse, finansieringsprincipen och kommunernas egendom åtnjuter grundlagsskydd, påpekar Timo Reina.
Realistiska tidsplaner behövs – införande i olika etapper
Den föreslagna tidsplanen är enligt grundlagsutskottets utlåtande omöjlig att uppfylla i den form som regeringen föreslagit. Bedömningen bygger framför allt på oro för att likabehandlingen av medborgarna kan äventyras.
- Responsen om tidsplanerna måste beaktas i reformens följande skeden. Mer tid för beredningen möjliggör ett bättre resultat och vi kan undvika kaos, säger Hanna Tainio.
- Det är viktigt att förändringarna bereds omsorgsfullt med beaktande av helheten. De ständiga oklarheterna kring genomförandet av reformen förorsakar problem och osäkerhet i beredningen av landskapen. Till exempel saknas det ICT-system och redskap för informationshanteringen och det är svårt att få dem att fungera inom den målsatta tidsplanen.
Närmare upplysningar
Timo Reina, vice verkställande direktör, 040 555 8458
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624
Kirsi Mononen, ledande jurist, tfn 040 569 5511
Bilaga på Kommunforbundet.fi på finska https://www.kuntaliitto.fi/sites/default/files/media/file/170630_%20tiedoteliite_Kuntaliitto_perustuslakivaliokunnan%20lausunnosta_PeLV%2026_2017vp.pdf
Kontakter
Pi Krogell-Magnitiedotuspäällikkö / kommunikationschef
Tel:+358 50 522 5953pi.krogell-magni@kuntaliitto.fiMediapuhelin toimittajille arkisin klo 9-15 Medietjänstnummer för journalister vardagar kl. 9-15: 050 340 9977Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote
Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.
Kunnat haastavassa tilanteessa, kun perusopetuksessa olevien lasten määrä vähenee – 2030-luvulla on 80 000 oppilasta nykyhetkeä vähemmän14.3.2024 09:15:56 EET | Tiedote
Peruskoulussa olevien määrä vähenee noin 80 000 henkilöllä vuoteen 2030 mennessä. Kyseessä on peruskoulun historian suurin oppilasmäärän muutos. Jotta tilanne muuttuisi tästä, tarvittaisiin aiemmasta täysin poikkeavaa maahanmuuttoa.
Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote
Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.
TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote
Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.
Kyselytulos: Ukraina herätti kuntien auttamishalut23.2.2024 08:12:18 EET | Tiedote
Kysyimme kaikista Suomen kunnista loppuvuodesta 2023, ovatko ne avustaneet rahallisesti tai materiaaliavun muodossa Ukrainaa hyökkäyssodan alkamisen jälkeen. Kyselyyn vastasi 130 kuntaa, jotka arvioivat kokonaistuen olevan noin 3,2 miljoonaa euroa. Tähän summaan sisältyy raha- ja materiaalilahjoituksia sekä asiantuntija-apua ja joidenkin kuntien osalta myös kotoutumiseen käytettävää tukea.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum