Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets enkät: Servicesedlar används allt mer inom småbarnspedagogiken

Dela
Enligt den enkät om småbarnspedagogik som Kommunförbundet genomförde i april 2018 verkar användningen av servicesedlar för tjänster inom småbarnspedagogiken öka och kommuntillägget till hemvårdsstödet minska.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
19.6.2018
Får publiceras genast

Kommunförbundets enkät: Servicesedlar används allt mer inom småbarnspedagogiken

Enligt den enkät om småbarnspedagogik som Kommunförbundet genomförde i april 2018 verkar användningen av servicesedlar för tjänster inom småbarnspedagogiken öka och kommuntillägget till hemvårdsstödet minska.

– Med servicesedeln tacklar man i hög grad samma slags utmaningar som med stödet för privat vård. Utgående från enkäten verkar det som om användningen av servicesedeln kommer att öka ytterligare. Framöver finns det skäl att följa upp om användningen av servicesedeln som stödform kommer att gå förbi kommuntillägget till stödet för privat vård, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

Enkäten om småbarnspedagogik skickades till de ledande tjänsteinnehavarna med ansvar för småbarnspedagogik i alla fastlandskommuner. Enkäten kartlade kommuntilläggen till stödet för hemvård och privat vård och grunderna för utbetalningen av dem samt användningen av servicesedeln inom småbarnspedagogiken. Svarsprocenten var 86, dvs. enkäten besvarades av 255 kommuner.

Kommuntillägg till hemvårdsstöd vanligast i de stora städerna

Av de kommuner som besvarade Kommunförbundets enkät betalar i år sammanlagt 19 procent ett kommuntillägg till familjer som får hemvårdsstöd. Kommuntillägget till stödet för hemvård av barn var i snitt 147 euro per barn år 2018.

Enligt kommunerna har betalningen av kommuntillägget i viss mån minskat efterfrågan på tjänster inom småbarnspedagogiken framför allt så att familjerna skjutit upp dagvårdsstarten för barnen, och så att vårdbehovet särskilt för barn under tre år har minskat. Största delen av de kommuner som betalar kommuntillägg, nästan 46 procent, bedömde ändå att betalningen av kommuntillägg inte har någon stor betydelse för familjernas val av tjänster inom småbarnspedagogiken.

– Det är också bra att hålla i minnet att regeringens mål är att betydligt fler barn deltar i småbarnspedagogik. Det återstår att se hur deltagandet i småbarnspedagogik ökar framöver och vilken inverkan eventuella åtgärder har på till exempel hemvårdsstödet.

Att betala kommuntillägg till hemvårdsstödet är betydligt vanligare i stora kommuner med över 100 000 invånare. Minst betalas kommuntillägg i kommuner med färre än 5 000 invånare.

Två av fem kommuner erbjuder kommuntillägg till stödet för privat vård

Kommuntillägget till stödet för privat vård betalas i 44 procent av de kommuner som besvarade enkäten. Det betalas i synnerhet i stora och medelstora kommuner med minst 20 000 invånare. Storleken på kommuntillägget varierar i heldagsvård mellan 50 och 1 210 euro beroende på vårdform.

– Privat småbarnspedagogik kompletterar det kommunala utbudet och ökar vårdnadshavarnas valmöjligheter då det gäller småbarnspedagogik som ordnas i kommunen. I en del kommuner har kommuntillägget bland annat ökat utbudet av familjedagvård, säger Lahtinen.

Enligt kommunerna skulle vårdnadshavarnas avgift för privat småbarnspedagogik utan kommuntillägget bli hög, och de flesta familjer skulle då inte ha möjlighet att välja denna serviceform. Den populäraste vårdenheten för barn som vårdas privat är ett daghem, där närmare 66 procent av barnen sköts.

Inkomstrelaterad servicesedel populär modell

Av de kommuner som besvarade enkäten uppger 30 procent att de använder servicesedlar. Servicesedlarnas genomsnittliga värde varierar mellan 408 och 1 115 euro i kommunerna.

– Användningen av servicesedel har klart ökat under de senaste åren. Kommunerna har så gott som upphört med köptjänster, och antalet barn som vårdas med stöd för privat vård minskar.

Inom verksamheten med servicesedlar användes inkomstrelaterad servicesedel i 62 kommuner. Att servicesedeln är inkomstrelaterad betyder att dess värde varierar beroende på vårdnadshavarnas inkomster. Syftet med detta är att familjen ska kunna välja en servicesedel oberoende av sin inkomstnivå.

– Utgående från vår enkät måste man grundligt överväga vilken form som i fortsättningen ger kommunerna tillräcklig frihet att anordna högklassig småbarnspedagogik lokalt på bästa möjliga sätt. Anordnandet av småbarnspedagogik hör till kommunernas grundläggande uppgifter och det finns heller inget skäl att ändra på det i framtiden, säger Jarkko Lahtinen.

Närmare upplysningar
Jarkko Lahtinen, utvecklingschef, tfn 050 361 4526

Bilagor
Rapport om kommuntilläggen till stödet för hemvård och stödet för privat vård och servicesedlar, pdf-material
Sammandrag, ppt-presentation

Fakta om enkäten
Kommunförbundets enkät som genomfördes i april 2018 besvarades av 86 procent av fastlandskommunerna, dvs. 255 kommuner (fastlandskommunerna är sammanlagt 295 stycken).

Kommunförbundet har sedan år 2008 vartannat år utrett beloppen och omfattningen av kommuntillägg till stödet för hemvård och privat vård av barn i kommunerna. Servicesedeln togs med i enkäten från och med 2012. Den aktuella enkäten för 2018 är således den sjätte enkäten i ämnet.

Genom enkäten kartlades också principerna för klientavgifter inom småbarnspedagogiken i kommunerna och konsekvenserna av ändringarna i klientavgiftslagen för avgiftsintäkterna. Enkäten om småbarnspedagogik behandlar den helhet som består av barnavård, fostran och undervisningsförvaltning samt tjänster och stödsystem som erbjuds familjer med barn under skolåldern. En separat rapport om klientavgifterna för småbarnspedagogik publiceras i augusti 2018.

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliiton viestit EU-vaaleihin: Työperäisen maahanmuuton edistäminen ja vihreässä siirtymässä onnistuminen ovat kohtalonkysymyksiä kuntien elinvoimaisuudelle18.4.2024 15:29:19 EEST | Tiedote

EU-vaaleissa ei määritellä pelkästään Euroopan suuntaa seuraavaksi viideksi vuodeksi vaan myös kuntien tulevaisuuskysymyksiä - siksi EU-vaalit ovat myös kuntavaalit! Kuntaliiton tavoitteena on, että kunnilla on kaikki mahdollisuudet toteuttaa vihreää ja digitaalista siirtymää, houkutella investointeja sekä vahvistaa EU:n tukemana elinvoimaa alueellaan. Tavoittelemme myös työperäisen maahanmuuton ja kotouttamisen voimakasta edistämistä, sillä työvoimapula rajoittaa yritystoiminnan kasvua ja vaikeuttaa julkisten palveluiden tuotantoa.

Ramförhandlingarna hörsammade kommunerna delvis – normerna måste luckras upp snabbt16.4.2024 18:38:49 EEST | Tiedote

Kommunförbundet och kommunerna är lättade över att regeringen vid ramförhandlingarna lovade kompensera åtminstone en del av den statsandelsnedskärning som staten stått i beråd att genomföra till följd av slutnotan för social- och hälsovårdsreformen. Om nedskärningen hade genomförts fullt ut, hade det inneburit att kommunernas statsandelar minskat permanent med 400 miljoner euro. En förbättring av kommunalskattens effektivitet ger på lång sikt också större spelrum i kommunernas ekonomi.

Kehysriihi vastasi kuntien huoliin osittain – normien keventämisessä edettävä ripeästi16.4.2024 16:52:45 EEST | Tiedote

Kuntaliitto ja kunnat ovat helpottuneita, että hallitus lupasi kehysriihessä kompensoida edes osan sote-uudistuksen loppulaskuun liittyvästä valtionrahoituksen leikkauksesta. Jos leikkaus olisi toteutunut täysimääräisesti, se olisi merkinnyt 400 miljoonan euron pysyvää vähenemistä kuntien valtionosuuksiin. Myös kunnallisverotuksen efektiivisyyden parannus tuo pitkällä aikavälillä kuntien taloudenhoitoon lisää liikkumavaraa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye