Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets EU-mål 2018: EU:s strukturfondsmedel bör kunna användas i hela Finland

Jaa

Kommunförbundets styrelses arbetsutskott har behandlat målen och prioriteringarna i förbundets EU-intressebevakning för år 2018. Ett av Kommunförbundets centrala föremål för intressebevakning är EU:s mångåriga finansieringsram och den regionala sammanhållningens, dvs. kohesionspolitikens, framtid.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
Får publiceras genast
23.3.2018

Kommunförbundets EU-mål 2018: EU:s strukturfondsmedel bör kunna användas i hela Finland

Kommunförbundets styrelses arbetsutskott har behandlat målen och prioriteringarna i förbundets EU-intressebevakning för år 2018. Ett av Kommunförbundets centrala föremål för intressebevakning är EU:s mångåriga finansieringsram och den regionala sammanhållningens, dvs. kohesionspolitikens, framtid.

- Lokal- och regionalplanet har en central roll i genomförandet av den regionala sammanhållningspolitiken även i framtiden. Centrala geografiska teman för de finländska kommunerna och landskapen är särställningen för de glest bebodda områdena i norr, möjligheterna för den arktiska regionen, samarbetet inom Östersjöområdet samt samarbetet vid EU:s yttre gränser gentemot Ryssland, säger Jari Koskinen, verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Utöver Brexit-förhandlingarna utgör flyttrörelsen, den inre och yttre säkerheten samt försvaret de största utmaningarna för Europa under de närmaste åren. Till följd av detta finns det en risk att resurserna för sammanhållnings- och jordbrukspolitiken minskar.

- Sammanhållningspolitiken bör beröra hela Europa. Kommunförbundets mål är att EU:s strukturfondsmedel bör kunna användas i hela landet också i Finland. Utöver de direkta stöden kan finansiering genom det finansiella instrumentet för EU:s gemensamma jordbrukspolitik också användas för utveckling av landsbygdens övriga företagsverksamhet i hela landet, framhåller Koskinen.

Kohesionspolitiken omsätts i praktiken genom strukturfondsmedlen som har varit viktiga för främjandet av företagsverksamheten och sysselsättningen, stärkandet av kompetensen och förebyggandet av marginalisering. Kommunerna har varit viktiga samarbetspartner och finansiärer i olika utvecklings- och investeringsprojekt.

Stadspolitik, trafiknät och cirkulär ekonomi bör beaktas

Målet för Europeiska unionens urbana agenda är att främja stadspolitiken på EU-nivå och göra det möjligt för städer att delta i utformningen av EU-politiken. Genom EU:s urbana agenda eftersträvas många nivåer och bättre reglering, samt ur städernas synvinkel bättre fungerande finansiering och bättre kunskaper.

- Kommunförbundet anser att när god praxis i den nationella stadspolitiken och EU:s stadspolitik analyseras ska det samtidigt säkerställas att huvudansvaret för stadspolitiken finns kvar hos medlemsländerna och EU kompletterar medlemsländernas åtgärder, framhåller Jari Koskinen.

Syftet med EU:s program för cirkulär ekonomi är att åtgärda problem som rör ekonomin och miljön genom en så effektiv resursanvändning som möjligt längs hela värdekedjan inklusive hållbar konsumtion, produktion och avfallshantering. Ytterligare ett syfte är att med hjälp av innovationer möjliggöra utvecklingen av nya marknader och företagsmodeller.

- Kommunförbundet understöder i princip förverkligandet av de åtgärder som främjar cirkulär ekonomi. Kommunerna spelar en central roll i verkställandet av målen. Kommunernas åtgärder, till exempel klimatarbetet, utvecklingen av en avfallshantering som främjar cirkulär ekonomi samt hållbar och innovativ offentlig upphandling bör stödjas. De ska uppmuntras utgående från frivillighet och genom att möjliggöra lokala lösningar, säger Kristina Wikberg, direktör för svenska och internationella ärenden vid Kommunförbundet.

Det är meningen att stomnätet i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) ska bli klart inom år 2030. För närvarande når två av transportsystemets stomnätskorridorer de södra delarna av Finland. Målet för framtiden är att införliva stambanan till Torneå och riksväg 4 med North Sea-Baltic-transportsystemets stomnätskorridor och att de omfattas av finansieringen från Fonden för ett sammanlänkat Europa.

- Även under den kommande EU-programperioden är det viktigt att säkerställa finansieringen från Ett sammanlänkat Europa. På så sätt stöder man målet att sammanlänka hela Europa inklusive de nordliga regionerna med EU-marknaden, framhåller Wikberg.

Finland är EU:s ordförandeland under den senare hälften av år 2019.

- Det är mycket viktigt att kommunernas och landskapens ställning beaktas i beredningen av Finlands ordförandeperiod, säger Wikberg.

Närmare upplysningar:
Jari Koskinen, verkställande direktör, tfn 044 9764225
Kristina Wikberg, direktör, svenska och internationella ärenden, tfn 050 378 0466
Erja Horttanainen, chef för EU-ärenden, tfn 050 525 2145
Annukka Mäkinen, sakkunnig, tfn 040 594 1252
Miira Riipinen, miljöchef, tfn 040 824 4401
Ulla Karvo, direktör för Kommunförbundets Brysselkontor, tfn +32 474 540 851

Yhteyshenkilöt

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto laski oppivelvollisuuden pidentämisen kustannukset: Satojen miljoonien eurojen lisäkulut odotettavissa20.4.2018 10:00Tiedote

///KORJATTU 20.4.2018 KELLO 10.12 POISTETTU TOISESTA KAPPALEESTA SANA "UUSI"/// Suomen Kuntaliitto on laskenut oppivelvollisuuden pidentämisen kustannuksia. Jos yleinen oppivelvollisuus alkaisi 6-vuotiaana tai esiopetus 5-vuotiaana, toiminnan piiriin tulisi kokonainen ikäluokka, joista 13 500 olisi lapsia, jotka eivät aiemmin ole olleet varhaiskasvatuksen piirissä. Lisääntyvä lapsimäärä vaatisi mittavia investointeja, arviolta 300 miljoonaa euroa uusiin tiloihin sekä näiden ylläpitoon arviolta 12 miljoonaa euroa vuodessa.

Kuntaliiton toimitusjohtaja Jari Koskinen Kuopiossa: Alueille enemmän tilaa maakunta- ja sote-uudistuksen toteutuksessa13.4.2018 12:30Tiedote

Kuntien ja alueiden erityispiirteet ja vahvuudet olisi tunnistettava nykyistä paremmin maakunta- ja sote-uudistuksessa. Alueet ja kunnat ovat paitsi aluerakenteensa, voimavarojensa sekä väestö- ja työllisyyskehityksensä, myös haasteidensa ja ongelmien osalta hyvin erilaisia. Erilaisuuden unohtuminen näkyy muun muassa suurten kaupunkien aktiivisuutena ajankohtaisessa sote-ja maakuntakeskustelussa.

Kommunförbundet om ramförhandlingarna: Den kommunala ekonomin når sina mål – orosmomenten är en tillräcklig statsandelsfinansiering och kommunernas krympande roll i sysselsättningstalkot12.4.2018 13:11Tiedote

Kommunförbundet välkomnar åtgärderna för att främja sysselsättningen och att förbättra balansen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft. En besvikelse är att det ännu inte är fastslaget om till exempel de kommunbaserade försöken som gett utmärkta sysselsättningsresultat i Tammerfors- och Åboregionerna får fortsätta. Om försöken avslutas leder det till onödigt administrativt krångel och försvårar samordningen av kommunernas och arbets- och näringsförvaltningens resurser. Kommunförbundet kräver att sysselsättningsförsöken fortsätter och att handlingsmodellerna genom lagändringar görs till en bestående del av alliansmodellen för tillväxttjänsterna. Det skulle också ytterligare bidra till de arbetslösas möjligheter att uppfylla aktivitetsvillkoret, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme