Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets styrelse godkände förbundets mål för regeringsprogrammet 2019-2023: Det flerdimensionella kommunfältets verksamhetsförutsättningar och självstyrelse måste stärkas

Jaa

Kommunförbundets styrelse har på sitt möte 18.10.2018 godkänt förbundets mål för regeringsprogrammet för riksdagsperioden 2019–2013. Förbundet kommer att ompröva sina mål när landskaps- och vårdreformens framskridande avgjorts. I alla scenarier kommer kommunerna ännu under flera år att ansvara för kommuninvånarnas social- och hälsovårdstjänster.


KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
18.10.2018
Får publiceras genast

Kommunförbundets styrelse godkände förbundets mål för regeringsprogrammet 2019-2023

Det flerdimensionella kommunfältets verksamhetsförutsättningar och självstyrelse måste stärkas

Kommunförbundets styrelse har på sitt möte 18.10.2018 godkänt förbundets mål för regeringsprogrammet för riksdagsperioden 2019–2013. Förbundet kommer att ompröva sina mål när landskaps- och vårdreformens framskridande avgjorts. I alla scenarier kommer kommunerna ännu under flera år att ansvara för kommuninvånarnas social- och hälsovårdstjänster.

Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet fokuserar på att ta fram de väsentliga utgångspunkterna som säkerställer att kommunerna och städerna har förutsättningar att utföra sitt arbete.

Klimatförändringen, förändringarna i arbetslivet, digitaliseringen och delningsekonomin ställer krav på kommunernas verksamhetsmiljö, skattesystemet och finansieringen av hela den offentliga sektorn. Kommunernas finansieringssystem måste utvecklas så att kommunernas verksamhetsförutsättningar tryggas under alla omständigheter. Kommunernas skatteunderlag måste svara mot de förändrade förhållandena. Det är motiverat att en del av kapitalskatteinkomsterna går till kommunerna då alla har lika rätt att använda tjänsterna.

Statsandelssystemet för kommunal basservice behövs också i framtiden för att jämna ut skillnader i kommunernas kostnader och inkomster. Statsandelssystemet bör utvecklas i sin helhet och stegvis förenklas. Väsentliga ändringar i kommunernas framtid bör beredas parlamentariskt.

Den flerdimensionella kommun- och stadspolitiken bör bedrivas långsiktigt

Koordineringen av stadspolitiken och långsiktigheten i statsförvaltningen bör stärkas för att identifiera och beakta stadsregionernas särdrag som en del av den flerdimensionella kommunpolitiken. Vi behöver skapa en nationell vision av framtidens kommun.

En kommun- och stadspolitik som utgår från de allt mer olika kommunernas behov och en regionutveckling som tar hänsyn till hela landet bör genomföras och stödas på nationell nivå.

Kommunerna och landskapen ska som en del av självstyrelsen ha rätt att avtala om skötseln och överföringen av uppgifter till eller från landskapen. Kommunernas rätt att producera social- och hälsovårdstjänster ska göras möjlig genom lagstiftning.

Konsekvent statlig klimatpolitik behövs till stöd för kommunernas klimatarbete

Kommunerna behöver bättre förutsättningar att bekämpa klimatförändringen och främja den cirkulära ekonomin. För att kommunernas arbete ska kunna påskyndas måste staten erbjuda bestående stödinstrument och bedriva en konsekvent klimatpolitik, som stöder kommunernas långsiktiga klimatarbete.

Anpassningen till klimatförändringen kräver en klarare fördelning av uppgifter, ansvar och finansiering mellan staten, landskapen, kommunerna, företagen och fastighetsägarna. Anpassningsåtgärderna behöver samordnas och finansieras nationellt.

Kommunerna är nyckelaktörer för livskraften och de behöver verktyg för att bygga en bra livsmiljö

Kommunerna har det primära ansvaret för förutsättningarna för tillväxt, innovationer, livskraft och sysselsättning. Därför bör lagstiftningen om tillväxttjänster tillåta smidiga avtal mellan kommuner och landskap bland annat för att lokala särdrag ska kunna beaktas. Kommunerna måste ha rätt att producera tillväxttjänster.

Kommunernas ställning bör också beaktas i Finlands EU-politik, under ordförandeskapet och bland annat i målen som gäller EU:s region- och strukturpolitik.

Ett förfaringssätt bör skapas där kommunernas, de regionala organisationernas och de nationella aktörernas kompetens och resurser förenas för att sysselsätta personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är fråga om ett omfattande åtgärdsprogram som bör bestå av lösningar som främjar arbetskraftens rörlighet, kompetensen, den sociala tryggheten och integrationen. Kommunerna måste säkerställas de resurser som en framgångsrik integrering förutsätter. En balanserad invandring stärker kommunens livskraft.

I totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen måste kommunerna få behålla rätten till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och utarbetandet av program för genomförandet. Kommunernas beslutanderätt i planläggningen bör kvarstå.

För samordning av markanvändningen, boendet och trafiken bör statens och stadsregionernas MBT-avtal utvecklas till ett starkare samarbetsinstrument och staten måste vara beredd att utvidga avtalen till att gälla nya regioner. Regeringen bör skapa förutsättningar för hållbart boende till rimligt pris med beaktande av de olika behoven i olika delar av landet. De trafikpolitiska lösningarnas långsiktighet bör ökas och staten bör svara för finansieringen av infrastrukturen på det nationella planet.

Förutsättningarna för digitala tjänster och e-tjänster måste tryggas i hela landet

Digitala tjänster, e-tjänster och kunskapshantering förutsätter kompetens och investeringar. Ny teknologi, såsom robotik och artificiell intelligens bör utnyttjas så effektivt som möjligt i utvecklingen.

Statsförvaltningen bör genom sina åtgärder säkerställa jämbördiga möjligheter för alla kommuner och deras invånare att dra nytta av den digitala utvecklingen. Samarbetet kommunerna emellan och gemensam utveckling av datateknik inom hela den offentliga förvaltningen bör ökas och koncept som stöder digitaliseringen bör utvecklas.

Kommunerna behöver bättre förutsättningar för bildning och välfärd

De småbarnspedagogiska tjänsterna bör utvecklas i enlighet med barnets intresse så att de är mångsidiga och flexibla och beaktar barnets pedagogiska behov, vårdbehovet och familjens behov.

Början av skolgången bör stödjas genom metoder att identifiera och ingripa i problem i ett tidigt stadium, bland annat i form av bättre handledning och elevvård och en tvåårig förskoleundervisning.

Den grundläggande finansieringen för utbildning bör utökas betydligt och finansieringen bör ge möjlighet till särskilda insatser för att på att det lokalt mest ändamålsenliga sättet stödja unga som hotas av marginalisering.

Alla unga måste ha möjlighet till utbildning eller examen på andra stadiet oberoende av ekonomiska faktorer. 

Kultur-, biblioteks-, idrotts-, motions- och ungdomstjänsternas betydelse för kommunens livskraft och för kommuninvånarnas välfärd och hälsa bör erkännas och en tillräcklig finansiering bör tryggas.

Kommunens viktiga roll i främjandet av invånarnas välfärd och trygghet i vardagen bör erkännas.


Närmare upplysningar:
Sirpa Paatero, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 512 1602
Sari Rautio, I vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 040 522 0933
Tapani Tölli, II vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 050 511 3180

Yhteyshenkilöt

Liitteet

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Tusen fullmäktigeledamöter vill till riksdagen25.3.2019 09:13:43 EETTiedote

Av kandidaterna i vårens riksdagsval sitter cirka 40 procent i kommunfullmäktige. Det här framgår av en utredning som Kommunförbundet gjort. Den här gången kandiderar totalt 2 468 personer i riksdagsvalet. Sammanlagt 990 av dem valdes till kommunfullmäktige vid kommunalvalet 2017. Andelen fullmäktigeledamöter som ställer upp i valet är ungefär den samma som för fyra år sedan. Vid riksdagsvalet 2015 var 880 fullmäktigeledamöter uppställda, dvs. 41 procent av alla kandidater. - Riksdagsledamotens uppgifter intresserar kommunernas förtroendevalda och man har helt säkert nytta av sin erfarenhet från det kommunala i arbetet som riksdagsledamot, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet. Kandidater från sammanlagt 258 kommuner ställer upp i riksdagsvalet. Av dem är 165 sittande riksdagsledamöter, 2 Europaparlamentariker och 990 är ledamöter i kommunfullmäktige. Fullmäktigeledamöterna som ställer upp i valet representerar sammanlagt 220 kommuner. I Helsingfors kandidera

Eduskuntaan hakee lähes tuhat kunnanvaltuutettua25.3.2019 09:03:58 EETTiedote

Kevään eduskuntavaalien ehdokkaista noin 40 prosenttia istuu kuntien valtuustoissa, ilmenee Kuntaliiton selvityksestä. Uuteen eduskuntaan hakee yhteensä 2468 ehdokasta, joista 990 valittiin kevään 2017 kuntavaaleissa kuntien valtuustoihin. Ehdokkaina olevien kunnanvaltuutettujen osuus on suunnilleen sama kuin neljä vuotta sitten. Vuoden 2015 eduskuntavaaleissa ehdolla oli 880 kunnanvaltuutettua eli 41 prosenttia ehdokkaista. - Kansanedustajan tehtävät kiinnostavat kuntien luottamushenkilöitä, ja kuntakokemuksesta on varmasti hyötyä kansanedustajan työssä, toteaa Kuntaliiton tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom. Eduskuntavaaleihin on asettunut ehdokkaita kaikkiaan 257 kunnasta. Ehdokkaista 165 on istuvia kansanedustajia, 2 europarlamentaarikkoa ja 990 kunnanvaltuutettua. Ehdolle asettuneet kunnanvaltuutetut edustavat yhteensä 220 kuntaa. Lukumääräisesti ja suhteellisesti eniten kunnanvaltuutettuja on ehdolla Helsingistä, yhteensä 56 eli 66 prosenttia valtuutetuista. Vantaalla, Jyvä

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme