Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen öppnade partiledarpanelen på Kommunmarknaden: Sysselsättningsförsöken bör fortsätta – utmaningarna inom den kommunala ekonomin kräver konkreta åtgärder
Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen kräver att partiledarna ser till att de lyckade försöken får fortsätta.
– Om försöken får fortsätta, kan vi vänta oss ytterligare 10 000 arbetstillfällen, inbesparade utgifter på 20 miljoner euro för arbetsmarknadsstödet samt högre skatteinkomster och lägre socialutgifter som multiplikatoreffekt. Behovet av statligt stöd för att försöken ska kunna fortsätta är noll euro, framhöll Jari Koskinen när han öppnade partiledarnas paneldebatt på Kommunmarknaden i Kommunernas hus den 12 september.
Kärnan i försöken är att den statliga arbets- och näringsförvaltningens samt kommunernas resurser förenas på ett effektivt sätt.
– Det är viktigt att de lyckade sysselsättningsförsöken får fortsätta tills de nya landskapen inleder sin verksamhet, dvs. fram till utgången av 2020.
Under den kommande regeringsperioden krävs det åtgärder för den kommunala ekonomin
– För närvarande är den kommunala ekonomin någorlunda i balans, vilket beror på kommunernas strikta ekonomiska hushållning och kompensationen för ändringarna i skattegrunderna. Men prognoserna för den kommunala ekonomin har försämrats från i våras, och enligt Kommunförbundets färska enkät har endast en bråkdel av regeringens sparåtgärder gett önskat resultat, framhöll Jari Koskinen.
Koskinen önskade att partierna ska förbinda sig till att bromsa kostnadsökningen och utvidga det lokala spelrummet för kommunerna när de sköter sina uppgifter. Anpassningsobjekten bör generera verkliga besparingar.
– Statsandelarna bör höjas, kommunernas skatteinkomstbas stärkas och normavvecklingen fortgå.
Inkomstbasen kan stärkas bland annat genom att kommunerna får inkomster också från kapitalskatterna. Det vore motiverat eftersom allt större del av inkomsterna beskattas som kapitalinkomster samtidigt som alla invånare har lika rätt till kommunernas tjänster.
– Skatteförlusterna bör i fortsättningen kompenseras inom skattesystemet och inte som statsandelar såsom hittills.
Koskinen påpekade att år 2019 kommer staten att delta i finansieringen av kommunernas uppgifter med endast 25,37 procent. På tio år har siffran sjunkit med nästan 10 procentenheter.
– Under nästa regering behöver bland annat den grundläggande utbildningen mera finansiering, och det eftersatta underhållet bör åtgärdas. Också vårdreformen innebär kostnader och osäkerhet i kommunerna, sade Koskinen.
Närmare upplysningar:
Verkställande direktör Jari Koskinen, tfn 044 976 4225
Kontakter
Hanna Kaukopuro-Klemettitiedottaja/informatör
Tel:+358 50 597 4918hanna.kaukopuro-klemetti@kuntaliitto.fiMediapuhelin toimittajille arkisin klo 9-15 Medietjänstnummer för journalister vardagar kl. 9-15: 050 340 9977Bilder
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote
Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.
Kunnat haastavassa tilanteessa, kun perusopetuksessa olevien lasten määrä vähenee – 2030-luvulla on 80 000 oppilasta nykyhetkeä vähemmän14.3.2024 09:15:56 EET | Tiedote
Peruskoulussa olevien määrä vähenee noin 80 000 henkilöllä vuoteen 2030 mennessä. Kyseessä on peruskoulun historian suurin oppilasmäärän muutos. Jotta tilanne muuttuisi tästä, tarvittaisiin aiemmasta täysin poikkeavaa maahanmuuttoa.
Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote
Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.
TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote
Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.
Kyselytulos: Ukraina herätti kuntien auttamishalut23.2.2024 08:12:18 EET | Tiedote
Kysyimme kaikista Suomen kunnista loppuvuodesta 2023, ovatko ne avustaneet rahallisesti tai materiaaliavun muodossa Ukrainaa hyökkäyssodan alkamisen jälkeen. Kyselyyn vastasi 130 kuntaa, jotka arvioivat kokonaistuen olevan noin 3,2 miljoonaa euroa. Tähän summaan sisältyy raha- ja materiaalilahjoituksia sekä asiantuntija-apua ja joidenkin kuntien osalta myös kotoutumiseen käytettävää tukea.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum