Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommuninvånarna är nöjdare än tidigare med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Dela

Kommuninvånarna är nöjda med den grundläggande utbildningen både i årskurserna 1–6 och i 7–9. De är också nöjda med gymnasieutbildningen.

Mest nöjda är de med den grundläggande utbildningen i de lägre årskurserna, där samarbetet mellan hem och skola är god.

Kommuninvånarna är nöjda med hur utbildningstjänsterna har skötts och ordnats för den grundläggande utbildningens och gymnasieutbildningens del. Kommuninvånarnas allmänna nöjdhet med kommunerna utbildnings- och bildningstjänster märks sålunda också i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning där man bland annat frågar om invånarnas åsikt om kommunens service.

Jämn ökning i kommuninvånarnas nöjdhet med servicen

Under 2000-talet har invånarna varit allt mer tillfreds med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Nöjdheten har kontinuerligt ökat sedan början av 2000-talet.

Det positiva är att det är i synnerhet de som använt utbildningstjänsterna som är nöjda. Till denna grupp räknas familjer som använt tjänsterna det senaste året.
Också sådana kommuninvånare som inte använt tjänsterna sätter värde på dem och anser dem vara bra.

– Kommuninvånarna ger kommunens sätt att ordna och sköta undervisningen och utbildningen sitt starka stöd, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig i grundläggande utbildning vid Kommunförbundet.

Kommuninvånarna är mycket nöjda med både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen oberoende av hur de ordnats eller om det varit fråga om lokala lösningar. Trots att en del av kommunerna under 2000-talet ändrat på skolstrukturen så har de lyckats bevara servicetillfredsställelsen på en hög nivå.

– Tillfredsställelsen är utbredd oberoende av bakgrundsfaktorerna. Kommuninvånarna i alla åldersklasser anser att kommunens sätt att sköta den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är bra. Det är särskilt storanvändarna av tjänster, personer i åldern 40–49 med familj, som är nöjda med den grundläggande utbildningen. Nöjdast med gymnasieutbildningen är personer i åldern 18–29 med färska erfarenheter av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kvinnor är en aning mer nöjda än män både med den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Likaså är de som har svenska som modersmål en aning mer tillfreds än de finskspråkiga med kommunens sätt att sköta servicen.

För den grundläggande utbildningens del finns det inga skillnader mellan dem som bor i kommunens centrum och dem som bor i randområden eller i glesbygder. Däremot var glesbygdsområdenas invånare inte lika nöjda som de andra med gymnasieutbildningen.

Tillgången till grundläggande utbildning är på god nivå

Av invånarundersökningen framgår att tillgången till den grundläggande utbildningen och tillgängligheten fortfarande anses vara god i olika stora och olika typers kommuner i hela Finland

– Den grundläggande utbildningen kan utvecklas och ordnas på många olika sätt. Kommuninvånarna tycks uppskatta den möjligheten, eftersom skötseln av tjänsten fått gott betyg. Varken kommunspecifika ändringar i antalet elever eller ändringar i skolstrukturen tycks påverka servicetillfredsställelsen i någon större grad, säger Sjöström.

Kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens gymnasieutbildning samt tillgången till gymnasieutbildning och dess tillgänglighet stämmer överens. I gymnasieutbildningen är skolstrukturen fortfarande tät, vilket märks i att invånarnas tillfredställelse med tillgången till gymnasieutbildning och dess tillgänglighet är minst på god nivå i alla kommuner oberoende av storleksklass.

– Resultaten för gymnasieutbildningens del motsvarar andra undersökningar och utredningar. Vi vet att 99 procent av landets 15-åringar bor inom 30 km från närmaste gymnasium, säger Kyösti Värri, specialsakkunnig i gymnasieutbildning vid Kommunförbundet.

I motsats till den grundläggande utbildningen ordnas inte gymnasieutbildning i alla kommuner. Cirka tre fjärdedelar av kommunerna på fastlandet ordnar gymnasieutbildning, de flesta själv och en del tillsammans med andra i samkommuner. I de kommuner som inte har ett eget gymnasium är invånarna lite mindre nöjda med gymnasieutbildningen än genomsnittet.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets Invånarundersökning 2020, som förra våren besvarades av över 10 000 finländare. Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.

Närmare upplysningar:


Mari Sjöström, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 575 8622, mari.sjostrom(at)kommunforbundet.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Kyosti Varri, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 431 1926, kyosti.varri(at)kommunforbundet.fi

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunsektorn befarar att vårdreformens mål inte uppfylls3.5.2021 08:35:35 EEST | Tiedote

Kommunerna och samkommunerna befarar att målen för vårdreformen inte kommer att uppfyllas. Ledningen i kommunerna och samkommunerna anser det är i synnerhet de ekonomiska förväntningarna på reformen samt bättre tillgång på service och tillgänglighet som inte kommer att uppnås med det nuvarande förslaget. Kommunförbundet har kartlagt kommunernas och samkommunernas inställning till saken med enkät. – Kommunernas allvarliga budskap vittnar om att regeringens proposition behöver justeras en hel del innan reformens mål har en möjlighet uppfyllas, säger Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet. – Vi måste komma ihåg att vårdreformens mål har ett brett understöd i kommunerna. Men frågan är om vi verkligen kan uppnå målen med den föreslagna modellen, säger Tainio. Totalt 56 procent av kommunerna och samkommunerna uppskattar att målet att bromsa kostnadsökningen kommer att uppnås ganska eller mycket dåligt med den föreslagna modellen. Endast 16 procent av de tillfrågade bed

Kuntakentällä epäillään sote-uudistuksen tavoitteiden toteutumista3.5.2021 08:30:40 EEST | Tiedote

Kunnissa ja kuntayhtymissä suhtaudutaan kriittisesti sote-uudistukselle asetettujen tavoitteiden toteutumiseen. Kuntien ja kuntayhtymien johto katsoo, että erityisesti uudistukseen liitetyt taloudelliset tavoitteet ja palveluiden saatavuuden ja saavutettavuuden parantaminen eivät nykyesityksellä toteudu. Kuntaliitto kartoitti asiaa kunnille ja kuntayhtymille suunnatulla kyselyllä. - Kuntien vakava viesti kertoo siitä, että hallituksen esityksessä on vielä merkittäviä korjaustarpeita, jotta uudistukselle asetettujen tavoitteiden toteutuminen olisi varmemmalla pohjalla, Kuntaliiton varatoimitusjohtaja Hanna Tainio sanoo. - On muistettava, että sote-uudistukselle asetettuja tavoitteita kannatetaan kunnissa laajasti. Kysymys on kuitenkin siitä, voidaanko tällä esitetyllä mallilla tavoitteet aidosti saavuttaa, Tainio jatkaa. 56 prosenttia kunnista tai kuntayhtymistä arvioi, että nykyesityksellä tavoite kustannusten kasvun hillitsemisestä toteutuu melko tai erittäin huonosti. Vain 16 prosent

Barnens val 2021: lokala konstnärer från hela landet bakom kandidatfigurerna29.4.2021 08:12:35 EEST | Tiedote

I samband med kommunalvalet ordnas också Barnens val i hela landet. Finlands Juniorhandelskamrar rf, Björneborgs stad och Kommunförbundet har sammanställt en nationell kandidatuppställning där fiktiva figurer, barnens egna kandidater, tävlar om barnens röster för att få påverka beslutsfattandet i Finlands kommuner. Illustrationerna av kandidatfigurerna i Barnens val har skapats av konstnärer från olika delar av landet. – Det var inte bara en fråga om att skapa fina figurer till Barnens val, vi ville dessutom för vår del stödja konstnärernas viktiga arbete i dessa utmanande tider. På grund av den pågående coronakrisen har situationen varit besvärlig inom kultur- och konstsektorn och det är viktigt att stödja lokala företagare på olika sätt, säger Kommunförbundets kommunikationsdirektör Miia Välikorpi. Kandidaterna representerar hela Finland I kandidatuppställningen för Barnens val ville vi betona att kandidaterna har, precis som i det officiella valet, alla sin egen personlighet och sin

Lasten vaalit 2021: ehdokashahmojen taustalla paikalliset taiteilijat ympäri Suomen29.4.2021 08:05:30 EEST | Tiedote

Lasten vaalit järjestetään jälleen kuntavaalien yhteydessä ympäri Suomen. Suomen Nuorkauppakamarit ry, Porin kaupunki ja Kuntaliitto ovat koonneet yhteen valtakunnallisen ehdokasasettelun, jossa fiktiiviset, lasten omat ehdokkaat kilpailevat lasten äänistä päästäkseen vaikuttamaan Suomen kuntien päätöksentekoon. Lasten vaalien ehdokashahmojen kuvituksissa on hyödynnetty taiteilijoita ympäri Suomen. - Sen lisäksi, että saimme näin upeat hahmot Lasten vaalien ehdokkaiksi, halusimme osaltamme tukea taiteilijoiden tekemää tärkeää työtä tässä haastavassa ajassa. Kulttuuri- ja taidealalla on ollut koronatilanteen johdosta vaikeaa ja on tärkeää tukea paikallisia yrittäjiä erilaisin keinoin, toteaa Kuntaliiton viestintäjohtaja Miia Välikorpi. Ehdokkaat koottu edustamaan koko Suomea Lasten vaalien ehdokasasettelussa haluttiin erityisesti huomioida se, että kuten myös virallisissa vaaleissa, myös Lasten vaaleissa jokaisella ehdokkaalla on omat erityispiirteensä ja painopisteet ajamissaan asioiss

Palvelut, asuinympäristö ja turvallisuus tärkeimpiä hyvän kotikunnan tekijöitä 18–29-vuotiaille26.4.2021 10:28:35 EEST | Tiedote

18–29-vuotiaat kuntalaiset arvostavat kotikunnassa tai -kaupungissaan erityisesti hyviä palveluita, hyvää asuinympäristöä sekä turvallisuutta. Nuoret pitävät turvallisuutta keskimäärin muita kuntalaisia useammin tärkeimpänä tekijänä hyvässä kotikunnassa. Sen sijaan esimerkiksi luonnonläheisyyttä tärkeimpänä pitää noin 36 prosenttia nuorista, kun vastaavasti eri-ikäisistä kuntalaisista 46 prosenttia katsoo luonnonläheisyyden olevan tärkein tekijä. - Hieman yleistäen voidaan todeta, että nuorille hyvin saavutettavat ja toimivat palvelut ovat tärkeämpiä kuin luonnon saavutettavuus, arvioi Kuntaliiton tutkimuspäällikkö Marianne Pekola-Sjöblom. Tutkimustulosten mukaan nuorten 18–29-vuotiaiden naisten ja miesten välillä on havaittavissa eroja siinä, mitä asioita kotikunnassa pidetään tärkeimpinä. Erot ovat paikoin hyvin merkittäviä. Nuoret naiset korostavat miehiä selvästi enemmän turvallisuuden tärkeyttä ja jonkin verran enemmän myös hyviä palveluja, luonnonläheisyyttä, hyviä liikenneyhteyk

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum