Konjunkturutsikterna för små och medelstora företag har blivit dystrare i Österbotten och i Mellersta Österbotten

Konjunkturutsikterna är inte under nollstrecket i sin helhet, utan företagens uppskattningar varierar beroende på delområde. Inom de flesta delområdena är utsikterna vid företagen på Österbottens NTM-centrals område ljusare än medeltalet i hela landet. Man uppskattar att antalet personal ökar en aning under ett år. Förväntningarna på omsättningens utveckling blir en aning mindre, men lönsamheten kommer enligt företagens bedömningar att bli betydligt sämre. Företagen är också optimistiska med innovationer, produktionen och produktutvecklingen, även om värdet på investeringarna bedöms bli rejält mindre.   

De dystrare utsikterna minskar företagens tillväxtvilja. Av företagen som svarade hade 37 % tillväxtvilja eller stark tillväxtvilja. Dock flera än tidigare, över en femtedel av respondenterna tänker söka extern finansiering. Den överlägset mest betydande användningen av finansieringen är inom maskin-, apparatur- och finansieringsinvesteringar. Jämfört med hösten har även företagens utvecklingsprojekt, inkl. finansieringsbehov gällande personalens kompetens samt driftskapital för tillväxt eller internationalisering blivit populärare. 

Förutom arbetskraftsbristen försvåras verksamheten också av den kraftiga ökningen av elpriset

Tillgången på arbetskraft utgör fortfarande hinder för tillväxten för över 60 procent av respondenterna, vilket är en större andel än i hela landet i genomsnitt. Företagen upplever också hinder av ett helt nytt slag för sysselsättandet. De saker som är mest framträdande vad gäller hinder för sysselsättande, är otillräcklig eller ostadig efterfrågan samt lönenivån och arbetets bikostnader. De mest betydelsefulla orsakerna är fortfarande tillgången på arbetskraft eller att det inte finns behov av att sysselsätta. Utmaningarna gällande tillgången på arbetskraft besvaras oftast genom att utveckla personalens kompetens, att utnyttja underleverantörs- och leverantörsnätverk mer än tidigare samt genom att överväga anskaffning av ny arbetskraft med hjälp av utbildnings-eller läroavtal.  

Den kraftiga ökningen av elpriset har haft negativa effekter på företagets affärsverksamhet eller produktion hos över en tredjedel av respondenterna. Det ökade elpriset har försvagat företagens lönsamhet, höjt priserna på slutprodukter och försvagat efterfrågan. Också investeringar och investeringsplaner har minskat hos några respondenter. Aktiva sparåtgärder för att spara el har genomförts vid knappa hälften av företagen som svarat på enkäten. De populäraste sparåtgärderna har varit sänkning av temperaturen och minskad belysning.

På Österbottens NTM-centrals område (landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten) besvarades barometern av drygt 200 företag. De finns inom följande branscher: service 56 %, handel 15 %, byggnad 13 %, industri 17 %.  

Saldotalet erhålls genom att subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Saldotalet kan variera mellan +100 och -100. Ett positivt tal innebar en optimistisk syn och ett negativt tal en pessimistisk syn på ekonomin.