HUS

Konstaterandet av utvecklingsstörning i axelleden orsakad av plexusskada tidigareläggs

Jaa

Till följd av en plexusskada vid förlossningen uppkommer ofta en utvecklingsstörning i axelleden. Konstaterandet av en utvecklingsstörning har tidigarelagts med fyra år: den behandlas numera redan hos barn yngre än ett år, medan åldern hos dem som tidigare vårdats i genomsnitt varit fem år.

Vid en plexusskada har de berörda nerverna i övre extremiteten skadats i samband med förlossningen. Rörelsebanorna i axel- och armbågsleden hos den nyfödda är försämrad och vid de svåraste skadorna är hela extremiteten helt slapp. Bland annat graviditetsdiabetes hos modern samt situationer där barnets axlar fastnat vid förlossningen ökar risken för skada. Den vanligaste skadan begränsas till de övre rötterna i plexus, vilket ger diagnosen Erb-Duchennes pares.

En lindrig plexusskada läker vanligen av sig själv inom några månader. Cirka hälften av barnen med en bestående skada uppvisar en utvecklingsstörning i axelleden under det första levnadsåret.

”Leden behöver rörelse för att utvecklas normalt. Om nerverna skadas slutar musklerna att fungera och extremiteten rör sig inte normalt. Detta påverkar särskilt utvecklingen av axelleden”, berättar specialistläkare i handkirurgi Petra Grahn vid Nya barnsjukhuset.

Petra Grahn, som ansvarar för behandlingen av plexusskador hos barn vid HUS, har i sin doktorsavhandling utrett hur barn som löper risk för svåra komplikationer och behöver vård kan identifieras så tidigt som möjligt.

Personer som behöver tilläggsbehandling hittas med dynamisk ultraljudsundersökning

Vid Nya barnskjukhuset har man utvecklat behandlingen av plexusskada. Sedan 2010 har rörelseövningar inletts genast efter födseln. Axelns tillstånd följs upp med en dynamisk ultraljudsundersökning, där extremiteten flyttas under bildtagningen. Om axelleden glider från sin plats, behandlas den med botulinuminjektion och lägesbehandling. Om rörelsebanan inte återställs före ett och ett halvt års ålder, korrigeras tillståndet kirurgiskt med en ny typ av operationsteknik som baserar sig på en nervtransplantation som utvecklats vid HUS.

I doktorsavhandlingen deltog 237 barn som föddes fullgångna under åren 1995–2019 och vars skada inte hade förbättrats före det första levnadsåret. I undersökningen framkom att patienter som gjort rörelseövningar, men som fortfarande behöver tilläggsbehandling, upptäcktes i medeltal vid 4,9 månaders ålder tack vare ultraljudsscreeningen. Hos barn som inte hade genomgått en ultraljudsundersökning, det vill säga barn födda före 2010, upptäcktes skadorna i genomsnitt i femårsåldern.

I ultraljudsuppföljningen framgick det också att hälften av deltagarna behövde åtgärder med botulinum och fixering. Tidigare åtgärdades axelleden hos en knapp tredjedel av dessa barn kirurgiskt, medan en knapp tiondel behövde ingrepp under det nuvarande protokollet.

Personer med invandrarbakgrund har flest plexusskador i samband med förlossning

I undersökningen framgick det också att ett barn per 3000 som föddes i HUS område hade en risk att få en bestående plexusskada i samband med förlossning. Antalet invandrare som fått en skada har ökat: under de senaste fem åren hade 50 procent av de som fått en skada en invandrarbakgrund. Enligt Grahn förklaras detta inte med språkproblem eller socioekonomiska faktorer i Finland, där alla har samma tillgång till hälso- och sjukvård, så frågan utreds i hennes andra undersökning.

Som bäst pågår också en långvarig uppföljning av hur patienter med plexusskada i samband med förlossning mellan åren 1995 och 2010 mår jämfört med patienter som vårdats enligt det nya behandlingsprotokollet.

Länk till forskningsartikeln och doktorsavhandlingen: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/332922

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Specialistläkare i handkirurgi Petra Grahn, HUS Nya barnsjukhuset petra.grahn@hus.fi, 050 428 4800

Tietoja julkaisijasta

HUS
HUS
Stenbäckinkatu 9, PL 100
00029 HUS

http://www.hus.fi

På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.

HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta HUS

Personer med sällsynta cancersjukdomar får stöd av det europeiska kompetensnätverket2.12.2021 09:11:02 EET | Tiedote

HUS Cancercentrum har godkänts som en del av det europeiska kompetensnätverket (European Reference Network ERN). Med hjälp av nätverket får Cancercentret bättre information om de nya behandlingsformerna för sällsynta cancerformer, eftersom nätverket omfattar experter på sällsynta cancerfall runtom i Europa. Allt fler personer som lider av sällsynt cancer har tillgång till specialkompetens.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme