Kostnaderna för primärvården har ökat i medelstora kommuner och stora städer
- I städerna har man ändå fortsatt att utveckla och effektivisera servicen trots den exceptionella situationen, eller kanske just på grund av den, säger Maria Pernu, specialsakkunnig på Kommunförbundet.
Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2021.
Kajanaland har de högsta kostnaderna bland de medelstora kommunerna – Sibbo och Borgå de lägsta
De medelstora kommunernas icke-åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården uppgick år 2021 till sammanlagt cirka 1,138 miljarder euro. När man i totalkostnaderna beaktar prisutvecklingen, ökade kostnaderna med 0,4 procent i de medelstora städerna.
De åldersstandardiserade kostnaderna var högst i Kajanaland (4 402 euro per invånare). Lägst var de åldersstandardiserade kostnaderna i Sibbo (3 433 euro per invånare) och Borgå (3 446 euro per invånare). De åldersstandardiserade kostnaderna inom social- och hälsovården ökade mest i Salo (6,8 procent) och i Grankulla (6,7 procent) jämfört med år 2020.
Kostnaderna för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg har ökat rejält i de stora städerna
Kostnaderna för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg ökade i alla de stora städerna år 2021, ökningen var mellan 2,1 och 8,2 procent.
De stora städerna hade kostnader på sammanlagt över 4 miljarder euro och de tillhandahöll tjänster för över 1,5 miljoner finländare.
De åldersstandardiserade kostnaderna för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg var högst i Uleåborg (2 876 euro per invånare) och Kuopio (2 842 euro per invånare). Lägst var kostnaderna i Esbo och Vanda med 2 493 euro per invånare i båda städerna.
Kostnadsförändringen jämfört med de genomsnittliga kostnaderna ökade i de stora städerna med 16,8 procent för öppenvården inom primärvården och med 9,4 procent för den somatiska öppenvården inom den specialiserade sjukvården jämfört med år 2020.
Suurten kaupunkien terveydenhuollon kustannukset vuonna 2021. (på finska)
Keskisuurten kuntien sosiaali- ja terveystoimen kustannukset vuonna 2021. (på finska)
Information om kostnadsjämförelserna
Materialet i Finlands Kommunförbunds kostnadsjämförelser bestod av två separata delar, där man jämförde de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård år 2021.
I kostnadsjämförelsen mellan de stora städerna deltog Björneborg, Esbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. Helsingfors deltog inte i jämförelsen år 2021. I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter från socialvårdssektorn, dvs. från hemservicen och heldygnsvården för äldre.
I jämförelsen av social- och hälsovårdskostnaderna i de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Salo, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland och Sibbo. Kervo och Lovisa deltog inte jämförelsen år 2021.
Närmare upplysningar:
Kommunförbundet:
Sari Raassina, direktör för social- och hälsovård, tfn 050 523 2808
Anu Nemlander, specialsakkunnig, tfn 050 563 6180
Maria Pernu, specialsakkunnig, tfn 050 475 8096
Närmare upplysningar i de stora städerna:
Esbo, Paananen Markus, beredningsdirektör, tfn 040 636 8983
Kuopio, Saarinen Jari, biträdande stadsdirektör, tfn 044 718 6301
Lahtis, Karetjoki Miia, chefscontroller, tfn 044 482 0656
Uleåborg, Huusko Jarkko, tf. hälsodirektör, tfn 050 571 4720
Björneborg, Mustajoki Sanna, vård- och omsorgsdirektör, tfn 044 701 8053
Tammerfors, Kuosmanen Taru, direktör för social- och hälsovårdstjänster, tfn 040 704 7337
Åbo, Marttila Jane, hälsovårdsdirektör, tfn 050 518 2792
Vanda, Koivunen Eila, direktör för hälsovårdstjänster, tfn 040 545 5272
Närmare upplysningar i de medelstora kommunerna:
Samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, Ahopelto Maire, samkommunsdirektör, tfn 044 777 3033
Grankulla, Suhonen Pekka, ekonomi- och förvaltningschef för social- och hälsovården, tfn 050 383 4260
Kyrkslätt, Laiho Elli, specialplanerare, tfn 050 566 6848
Lojo, Suominen Tuula, serviceområdesdirektör, tfn 044 374 1291
Borgå, Silvennoinen Ann-Sofie, tf. social- och hälsovårdsdirektör, tfn 040 676 1374
Salo, Pahta Anneli, tf. direktör för social- och hälsovårdstjänster, tfn 02 778 6000
Sibbo, Kokko Leena, social- och hälsovårdsdirektör, tfn 09 2353 6500
Nyckelord
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote
Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.
Kunnat haastavassa tilanteessa, kun perusopetuksessa olevien lasten määrä vähenee – 2030-luvulla on 80 000 oppilasta nykyhetkeä vähemmän14.3.2024 09:15:56 EET | Tiedote
Peruskoulussa olevien määrä vähenee noin 80 000 henkilöllä vuoteen 2030 mennessä. Kyseessä on peruskoulun historian suurin oppilasmäärän muutos. Jotta tilanne muuttuisi tästä, tarvittaisiin aiemmasta täysin poikkeavaa maahanmuuttoa.
Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote
Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.
TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote
Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.
Kyselytulos: Ukraina herätti kuntien auttamishalut23.2.2024 08:12:18 EET | Tiedote
Kysyimme kaikista Suomen kunnista loppuvuodesta 2023, ovatko ne avustaneet rahallisesti tai materiaaliavun muodossa Ukrainaa hyökkäyssodan alkamisen jälkeen. Kyselyyn vastasi 130 kuntaa, jotka arvioivat kokonaistuen olevan noin 3,2 miljoonaa euroa. Tähän summaan sisältyy raha- ja materiaalilahjoituksia sekä asiantuntija-apua ja joidenkin kuntien osalta myös kotoutumiseen käytettävää tukea.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum