Krishantering är det viktigaste nu, men i fortsättningen behövs också strukturreformer

Regeringens krisåtgärder ser ut att vara ungefär i linje med andra nordiska länder. Internationella jämförelser är dock svåra att göra och osäkra.

”I den akuta fasen ska krisåtgärderna fokusera på att undvika konkurser och massarbetslöshet. När hushållen börjar få tillbaka förtroendet och produktionsstörningarna minskar är det dags för den egentliga stimulansen”, säger senior ekonomen Matthias Strifler.

Den offentliga skulden kommer att öka rejält i och med krisen. Enligt finansministeriets bedömning snuddar skulden vid 80 procent av BNP år 2024.

”Den låga räntenivån hjälper våra offentliga finanser att ta emot chocken. På längre sikt bör Finland dock komma till ett läge där den offentliga skulden i förhållande till BNP minskar under högkonjunkturer och skuldkvoten bara kan öka för stimulans i lågkonjunkturer. Därför bör även vårdreformen fortskrida och sysselsättningsåtgärder genomföras under denna valperiod trots att det just nu är viktigt att fokusera på den akuta krishanteringen”, säger ledande finanspolitikrevisor Mika Sainio.

Återgången till normal finanspolitisk planering bör ske så snart som möjligt

De EU-regler som styr skötseln av de offentliga finanserna gäller inte för närvarande på grund av krisen. I många delar tillämpas nu inte heller de inhemska mål och regler som styr finanspolitiken. Det har t.ex. gjorts undantag i reglerna för statens utgiftsram.

”För att säkerställa krishanteringen är det befogat att etablerad praxis vid planering av finanspolitiken frångås temporärt. I syfte att trygga en systematisk hantering av de offentliga finanserna bör man ändå snarast möjligtåtergå till den etablerade praxisen, även om osäkerhet råder, så att planen för de offentliga finanserna innehåller fleråriga målsättningar och en plan för hur målen uppnås och att man håller fast vid den bindande utgiftsramen”, betonar direktör Matti Okko.

Observationerna bygger på den nyss publicerade bedömningen från revisionsverkets övervakning av finanspolitiken. I bedömningen granskas regeringens plan för de offentliga finanserna 2021–2024 och undantagsförhållandenas inverkan på planeringen av de offentliga finanserna samt regeringens åtgärder med anledning av coronaviruset. Dessutom granskas realismen i den ekonomiska prognos som utgör underlag till planen för de offentliga finanserna.

Ta del av revisionsverkets nya bedömning: Statens revisionsverks bedömning av skötseln av de offentliga finanserna

En svensk översättning av bedömningen kommer att publiceras senare på vtv.fi.

Ta även del av bloggarna där våra ekonomer skriver om coronakrisens ekonomiska följder.