Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Krisläge för den kommunala ekonomin: Två av tre kommuner har negativt resultat

Jaa

Bokslutsprognoserna för 2018 visar på en alarmerande situation för den kommunala ekonomin. Resultatet för 2018 är negativt i 196 kommuner, dvs. rentav två tredjedelar av kommunerna. Året innan hade 55 kommuner negativt resultat.

– Kommunekonomin verkar ha hamnat i en kris. Kommunerna får inte åläggas en enda uppgift till utan finansiering. Det måste bli ett slut på alla statsandelsnedskärningar. Tvärtom finns det klara grunder för mer statlig finansiering. Fler nedskärningar klarar kommunsektorn inte av, sade Kommunförbundets vd Minna Karhunen då bokslutsprognoserna offentliggjordes onsdagen den 13 februari.

Bokslutsprognoserna visar att skatteinkomsterna och statsandelarna krympte år 2018. Samtidigt ökade kommunernas och samkommunernas utgifter med mer än 3 procent. Merparten av utgiftsökningen härrör från köp av material och tjänster. Personalutgifterna ökade måttligt.

– Den största enskilda faktor som försvagat kommunekonomin är konkurrenskraftsavtalet, som har större negativa konsekvenser för kommunsektorn än för företagen. Ambitionen var att den kommunala ekonomin skulle stärkas under den pågående regeringsperioden, men i verkligheten har kommunernas uppgifter fortfarande varit föremål för stora förändringar och finansieringen har skurits ner.

Kommunernas och samkommunernas skuldsättning ökade i fjol med en miljard euro. Kommunernas skuldsättning ökade med drygt tre procent, men samkommunernas skuldsättning växte med över 11 procent på grund av åtskilliga sjukhusprojekt. Sammanlagt ser skuldsättningen för den kommunala ekonomin ut att bli cirka 19,4 miljarder euro, vilket innebär att den kvarstår på sin tidigare nivå i förhållande till bruttonationalprodukten.

Hela 38 kommuner har varit tvungna att ta lån för löpande utgifter, medan årsbidraget året innan var negativt i bara fyra kommuner.

Kommunerna har nycklarna till lösning av krisen

I offentligheten har kommunerna beskyllts för att vara svaga, för att ha alltför lite kunnande och för att lägga ut tjänster på alltför lösa grunder.

– Det stämmer inte. Det finns mycket kunnande i kommunerna. Kommunerna är starkare än staten och de lägger ut tjänster när de bedömer att det behövs, säger Karhunen.

Enligt Minna Karhunen har kommunerna själva nycklarna till att lösa krisen.

– Det är tydligt att man på statligt håll inte förstår hur krisen i den kommunala ekonomin ska lösas. Kommunerna söker hela tiden lösningar. Staten måste nu lita på kommunerna och ge dem en möjlighet att utvecklas.

Bakom medelvärdena finns en tudelad kommunsektor

Fjolårsresultaten i kommunerna varierar kraftigt. Helsingfors, Esbo och Vanda har gjort bra resultat. För många andra städer, såsom Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Kouvola och Rovaniemi, är resultatet däremot svagt. Den övriga kommunsektorn placerar sig mellan dessa ytterligheter.

– Situationen är exceptionell. Ett dåligt resultat är alltid en summa av många olika faktorer. För de stora städernas del är den svaga skatteutvecklingen den huvudsakliga förklaringen. I små kommuner påverkas resultatet av de tunga statsandelsnedskärningarna, säger Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

Närmare upplysningar
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 2999

Mikko Mehtonen, utvecklingschef, tfn 050 592 8986

Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175

Begäran om intervju med vd Minna Karhunen via informatören Mariam Rguibi, tfn 040 751 5175

Mer information på finska: www.kuntaliitto.fi/rafo2019

Yhteyshenkilöt

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Hyvät henkilöstöjohtamisen käytännöt vähentävät työuupumusta kuntamuutoksissa12.2.2019 09:03:12Tiedote

Työterveyslaitoksen ja Vaasan yliopiston yhteisessä tutkimushankkeessa (2016-2018) on selvitetty 34 kunnan henkilöstöjohtamisen käytäntöjen ja työntekijöiden proaktiivisen työtoiminnan yhteyksiä työn imuun, työuupumukseen, kuntatyöpaikkaan sitoutumiseen ja aktiiviseen sopeutumiseen kuntamuutosten keskellä. Kuntien henkilöstön työuupumus on jonkin verran lisääntynyt ja työn imu ja sitoutuminen nykyiseen työpaikkaan lievästi heikentyneet tutkimushankkeen aikana. Hyvällä henkilöstöjohtamisella kuntaorganisaatioissa oli kuitenkin myönteinen yhteys työn imuun ja vähäisempään työuupumukseen.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme