Kvinnors månadsinkomst 600 euro lägre
År 2018 var medianen för löntagarnas arbetspensionsgrundande månadsinkomst nära 2 700 euro, framgår det från Pensionsskyddscentralens statistik. Kvinnornas medianinkomst (2 410 €) var 80 procent av männens medianinkomst (3 010 €). Medianen är inkomsten som hälften av den studerade persongruppen tjänar mindre än.
Skillnaderna i löntagarnas inkomstnivåer är betydande på olika sektorer. I fjol fanns den lägsta medianinkomsten på kommunsektorn, dryga 2 400 €/mån. Högst var den hos staten, där man tjänade 1 000 €/mån mer än hos kommunerna. Privata sektorns medianinkomster översteg kommunsektorns med 150 €/mån.
Små skillnader i lönerna på kommunsektorn
Skillnaden i männens och kvinnornas medianinkomster var på privata sektorn störst, 850 €/mån. Den minsta skillnaden fanns på kommunsektorn, där kvinnornas medianinkomst var 94 procent av männens medianinkomst. Skillnaden var 150 €/mån. Staten placerade sig mellan kommunsektorn och privata sektorn med en skillnad på 650 €/mån i medianinkomst.
- Det ser ut som om inkomstnivån är lägst på kommunsektorn, och samtidigt är skillnaderna mellan männens och kvinnornas inkomster minst. De högsta inkomsterna fanns hos staten, där kvinnornas medianinkomst var 83 procent av männens median. Inkomstnivån på privata sektorn placerar sig mellan kommunala och statliga sektorn, konstaterar Pensionsskyddscentralens utvecklingschef Jari Kannisto.
Medeltalen för månadsinkomsterna är något högre än medianinkomsterna. I fjol var medeltalet för månadsinkomsterna nära 2 930 euro. För männen var medeltalet 340 euro högre än medianen och för kvinnor 120 euro. För kvinnor fördelar sig förvärvsinkomsterna jämnare och inom en snävare variationsbredd, varför centralmåtten skiljer sig mindre än hos männen.
Inkomstnivån varierar enligt åldern
Deltagandet i arbetslivet är störst bland 30–60-åringarna, när inkomstnivån är som störst. Till exempel bland 40–49-åringarna var medianen för den arbetspensionsförsäkrade månadsinkomsten 3 180 euro, för män 3 660 och för kvinnor 2 810 euro i månaden.
- Männens inkomster är som högst runt den tidpunkt de uppnår 40 års ålder och för kvinnor tio år senare. Orsakerna till inkomstnivåns topp är tydliga; vid den åldern har man hunnit få tillräckligt med arbetserfarenhet, den mest intensiva småbarnstiden är över och hälsan är fortfarande god, konstaterar Kannisto.
Pensionsskyddscentralens statistik grundar sig på 17–68-åringarna som omfattas av arbetspensionssystemet. Inkomstuppgifterna innehåller endast löntagarnas arbetspensionsförsäkrade inkomster, och företagarna är således inte med i statistiken. Under år 2018 utförde nära 2,6 miljoner löntagare arbetspensionsförsäkrat arbete.
Vid utgången av år 2018 omfattades 3 741 000 personer under 69 års ålder av arbetspensionssystemet och av dem var 2,4 miljoner i arbete vid årets slut. Av dem i arbete var 260 000 företagare (FöPL och LFöPL).
Publikationen Arbetspensionsförsäkrade i Finland 2018
Statistiksidan Arbetspensionsförsäkrade i Finland
Arbetspensionsförsäkrades inkomster 2018, diaserie
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Utvecklingschef Jari Kannisto tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme