Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Landskapens och kommunernas samarbete i säkerhetsfrågor bör garanteras

Jaa

Det finns en risk att landskapens säkerhetsmyndigheter fjärmar sig från kommunerna på ett sätt som äventyrar räddningsväsendets samarbete med dem. Detta skulle med mycket stor sannolikhet innebära att säkerhetsarbetets genomslagskraft försvagas, vilket i sin tur skulle återspeglas på ett negativt sätt på möjligheterna att uppnå de lokala, regionala och nationella målen, sade Kommunförbundets vice vd Timo Reina i Kuopio på onsdagen. I sitt anförande vid seminariet för Räddningsinstitutets och Regionförvaltningsverkets beredskapsövning ITÄ2017 framhävde Reina vikten av att säkerställa ett tätt samarbete i fortsättningen.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR

Får publiceras 15.11.2017 kl. 11.00

Kommunförbundets vice vd Timo Reina i Kuopio:
Landskapens och kommunernas samarbete i säkerhetsfrågor bör garanteras

Det finns en risk att landskapens säkerhetsmyndigheter fjärmar sig från kommunerna på ett sätt som äventyrar räddningsväsendets samarbete med dem. Detta skulle med mycket stor sannolikhet innebära att säkerhetsarbetets genomslagskraft försvagas, vilket i sin tur skulle återspeglas på ett negativt sätt på möjligheterna att uppnå de lokala, regionala och nationella målen, sade Kommunförbundets vice vd Timo Reina i Kuopio på onsdagen.

I sitt anförande vid seminariet för Räddningsinstitutets och Regionförvaltningsverkets beredskapsövning ITÄ2017 framhävde Reina vikten av att säkerställa ett tätt samarbete i fortsättningen.

-    Endast ett räddningsväsende som är lyhört för kommunerna är tillräckligt starkt för att infria de förväntningar som samhället har ställt på denna sektor, poängterade Timo Reina.

I Kommunförbundet har detaljerna i lagutkasten till lagen om ordnande av räddningsväsendet och räddningslagen väckt en oro för om man kommer att se hela den servicehelhet räddningsverken ger kommunerna och bredden i samarbetet.

-    Även efter landskapsreformen fattas det i det kommunala beslutsfattandet upprepade gånger beslut och görs val som skapar säkerhet. Kommunförbundet har föreslagit att det i räddningsväsendets bestämmelser införs en skyldighet att, på motsvarande sätt som i det nuvarande systemet, höra kommunerna då beslut fattas om  räddningsväsendets servicenivå, sade Reina.

Kommunernas och landskapens ömsesidiga beroende får inte glömmas

Fastän kommunerna inte längre ansvarar för verksamhetens kontinuitet i fråga om de uppgifter som överförs till landskapet är kommunerna i många avseenden mycket viktiga samarbetsparter för landskapen.

-    Kommunen ansvarar för en betydande del av den grundläggande infrastruktur med hjälp av vilken landskapens tjänster i praktiken tillhandahålls. Det råder ett betydande ömsesidigt beroende mellan kommunerna och landskapen och därför är det viktigt att vi också i fortsättningen kan säkerställa ett tätt samarbete inom beredskapsverksamheten, med beaktande av olika säkerhetssituationer, påpekade Timo Reina.

-    I det lagstiftningsarbete som fastslår den regionala beredskapen inom landskapsreformen har kommunerna beskrivits som en aktör bland samtliga aktörer som svarar för landskapets gemensamma beredskap. Denna riktlinje garanterar ändå inte att kommunerna får stöd av det regionala räddningsväsendet i sin beredskapsplanering.

Det är viktigt för kommunerna att säkerställa att det täta samarbetet med räddningsväsendet fortsätter så smidigt som möjligt under och efter övergångsperioden. I utkastet till lagen om ordnande av räddningsväsendet, som är under behandling i riksdagen, har betydelsen av detta samarbete blivit obeaktat, sannolikt för att man i utkastet inte alls har uppskattat vilka effekter propositionen kommer att ha på kommunerna.

-    På motsvarande sätt som kommunen behöver information från säkerhetsmyndigheterna för sin säkerhetsplanering, behöver säkerhetsmyndigheterna information från kommunerna för sin bevakning av förändringar i säkerhetsmiljön och sin prognostisering av nödvändiga åtgärder.


Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kunnat.net

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets styrelse tog ställning till lagutkastet om valfrihet inom vården: Valfriheten bör utvidgas på ett kontrollerat sätt – modellen behöver justeras22.11.2017 15:06Tiedote

Kommunförbundets styrelse tog onsdagen den 22 november ställning till lagutkastet om valfrihet inom social- och hälsovården. Kommunförbundet anser att en vårdreform behövs och stöder en kontrollerad utvidgning av valfriheten. Den modell som presenteras i lagutkastet behöver ändå förenklas, förtydligas och rättas till.

Enkäten Kommunpulsen:  Kommunsakkunniga tror inte på måluppfyllelse i vårdreformen20.11.2017 09:30Tiedote

Kommunförbundet utförde i november undersökningen Kommunpulsen. Av den framgår att det råder stor osäkerhet inom kommunsektorn om hur de grundläggande målen för vårdreformen kommer att utfalla. Genom Kommunpulsen utreddes åsikterna om hur målen för landskaps- och vårdreformen kommer att uppfyllas i det fall att lagen om ordnande av social- och hälsovården och valfrihetslagen införs i den nuvarande formen.

//RÄTTELSE TILL PRESSMEDDELANDET SOM SKICKADES KLOCKAN 12:55: ANTALET KOMMUNER SOM HÖJT SIN SKATTESATS ÄR 53, INTE 52 SOM DET MEDDELADES TIDIGARE// Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats sjunker för första gången på över 20 år//17.11.2017 22:26Tiedote

//TRE MENINGAR KORRIGERADE: 1) TVÅ MENINGAR I ANDRA STYCKET: SKATTESATSEN SÄNKS ÅR 2018 I SEX KOMMUNER OCH HÖJS I 53. ANTALET KOMMUNER SOM HÖJER SIN SKATTESATS ÄR SEX FLER ÄN I FJOL. 2) FÖLJANDE MENING I FEMTE STYCKET: TOTALT TIO KOMMUNER VALDE ATT HÖJA SKATTESATSEN MED 1,00 PROCENTENHETER// Rättelsen beror på att inkomstskattesatsen i Siikainens kommun höjs med en procentenhet, från 21 till 22 procent.

//KORJAUS KELLO 12.55 LÄHETETTYYN TIEDOTTEESEEN TULOVEROPROSENTTIA KOROTTANEIDEN KUNTIEN MÄÄRÄ ON 53, EI AIEMMIN ILMOITETTU 52// Kuntien keskimääräinen tuloveroprosentti laskee ensimmäisen kerran yli 20 vuoteen17.11.2017 21:55Tiedote

//KORJATTU KOLME VIRKETTÄ: 1) TOISESSA KAPPALEESSA KAKSI VIRKETTÄ: VEROPROSENTTI LASKEE VUONNA 2018 KUUDESSA KUNNASSA JA NOUSEE 53 KUNNASSA. KOROTTAJIA ON KUUSI ENEMMÄN KUIN VIIME VUONNA. 2) VIIDENNESSÄ KAPPALEESSA VIRKE: SUURIN KOROTUS ON 1,00 PROSENTTIYKSIKKÖÄ, JOKA TEHTIIN YHTEENSÄ KYMMENESSÄ KUNNASSA// Korjaus johtuu siitä, että Siikaisten kunnan tuloveroprosentti nousee vuodelle 2018 yhdellä prosenttiyksiköllä, 21 prosentista 22 prosenttiin.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme