Lättare skattesats som motvikt till de ökade boendekostnaderna

Den ekonomiska tillväxten tillsammans med stadens traditionella ansvarsfulla hushållning medger nya satsningar såväl på investeringar som inom driftsekonomin. Speciellt syns tillskotten i fostrans- och utbildningssektorn i enlighet med riktlinjerna i stadsstrategin.

Det goda helhetsläget inom Helsingfors ekonomi gör det möjligt att kompensera de ökande boendekostnaderna med en måttlig sänkning av inkomstskattesatsen med en halv procentenhet. I fortsättningen är det meningen att Helsingfors ska tillämpa en kommunalskattesats på 18 %.

Finansieringen av investeringarna och satsningarna inom driftsekonomin i enlighet med strategin kan också efter skattesänkningen täckas med internt tillförda medel, utan en märkbar ökning av skuldsättningen.

Stadens ekonomi har förstärkts

Stadens ekonomiska läge ser stabilare ut än under de föregående åren, vilket beror på att hela landets ekonomi återhämtat sig och på att fler företag har etablerat sig i Helsingfors.

Inalles beräknas skatteintäkterna i år uppgå till sammanlagt 222 miljoner euro mer än vad som förutsågs i 2017 års budget. Speciellt den starka tillväxten i samfundsskatten höjer skatteintäktsprognosen. År 2017 förutses kassaflödet inom verksamheten och investeringar enligt den färskaste prognosen bli cirka 60 miljoner euro på plus, vilket medger en motsvarande sänkning av lånestocken. Stadens likviditet bevaras på en god nivå år 2017. Utgångspunkterna i år för planeringen av nästa års budget är alltså positiva.

Med beaktande av befolkningstillväxten och produktivitetsmålet i stadsstrategin, kan utgifterna inom driftsekonomin i enlighet med staden strategigranskning öka med 1,35 procent år 2018 jämfört med 2017 års budget.

Världens bäst fungerande stad – stadsstrategin styr budgetberedningen: verkställandet av strategin börjar i fostrans- och utbildningssektorn

Arbetet på budgetförslaget styrs starkt av den nya stadsstrategi som fullmäktige nyligen godkände. Som centrala ankare för den ekonomiska planeringen anges i strategin ett årligt produktivitetsmål på 0,5 % och att stadens lånestock per invånare inte får öka.

"Det ökade ekonomiska spelrummet syns i stadsstrategin särskilt i att det årliga produktivitetsmålet sjunkit från 1 till 0,5 procent. Dessutom slopades investeringstaket då strategin utarbetades. Vid sidan av anslagsökningarna syns det större ekonomiska spelrummet nu i förslaget att sänka kommunalskattesatsen till 18 procent", säger borgmästare Jan Vapaavuori.

I enlighet med stadsstrategin beaktas i budgeten 2018 den växande stadens behov och förändringen i kostnadsnivån i totaldimensioneringen av omkostnaderna som riktas särskilt till basservicen där befolkningstillväxten mest direkt ökar kostnaderna. Detta syns speciellt i ett anslagstillskott på 40 miljoner euro i fostrans- och utbildningssektorn, där det också är möjligt att genast börja vidta åtgärder i enlighet med riktlinjerna i strategin.

I fostrans- och utbildningssektorn börjar man bland annat öka antalet platser inom den engelskspråkiga förskolepedagogiken och grundskolan, undervisningen i kinesiska stärks, likaså annan språkbadsundervisning och språkberikad undervisning. Dessutom inleds arbetet på bland annat utvecklingsplaner inom fostran och utbildning av invandrare.

Genomförandet av stadsstrategin syns också i de övriga sektorerna. Kultur- och fritidssektorn har berett sig på kostnaderna för att inleda verksamheten vid centrumbiblioteket Ode. I social- och hälsovårdssektorn beaktas det att de mest krävande klientgrupperna med avseende på vårdbehovet blir större. Verksamheten i Navigatorn blir permanent. I stadsmiljösektorn syns de budgetposter som härrör från strategin i synnerhet på investeringssidan. Utgångspunkten för reparationsbyggandet är att säkerställa att lokalerna, speciellt skolhusen och daghemmen, är säkra, sunda och användbara. Under planperioden används inklusive nybyggnad drygt en fjärdedel av utgifterna i investeringsdelen för att stävja reparationsskulden.

Den växande stadens investeringsnivå är rekordhög

Befolkningen i Helsingfors väntas åren 2017–2020 öka med i genomsnitt 7 720 invånare om året.

Den växande stadens investeringsnivå är rekordhög i 2018 års budget. Stadens investeringsutgifter är sammanlagt 774,0 miljoner euro, varav affärsverkens investeringar står för 181,8 miljoner euro. Stadens investeringsutgifter sjunker jämfört med 2017 års budget med 111,1 miljoner euro (16,8 %). Utan vissa (centrumbiblioteket och Dansens hus) finansieringsandelar från andra aktörer i investeringsprojekten (investeringarna till bruttobelopp i stadens budget) ökar Helsingfors investeringsutgifter med 91,6 miljoner euro (14,3 %).

Förutsättningarna för stadens tillväxt tryggas genom satsningar på bostadsproduktionsmålet och investeringar som näringslivet förutsätter och utveckling av servicenätet. Genom investeringar i kollektivtrafiken säkras förutsättningarna att genomföra projekt som det redan fattats beslut om.

"En växande stad måste fortgående utvecklas, vilket kräver förnuftiga och välriktade investeringar. Visionen i stadsstrategin om världens bäst fungerande stad genomförs i väsentliga delar genom satsningar på lösningar som förbättrar boendet, trafiken och trivseln i staden", summerar Vapaavuori.

Skattesatsen sänks med en halv procentenhet

Förslaget till budget för år 2018 omfattar en sänkning av kommunalskattesatsen med 0,5 procentenheter till 18 procent. Enligt borgmästarens förslag ska också hundskatten slopas.

Enligt borgmästare Vapaavuori är det meningen att den lättare skattesatsen ska kompensera i synnerhet de negativa effekterna av de stigande boendekostnaderna på helsingforsarnas köpkraft.

"Urbaniseringen fortsätter häftigt, och det finns inte någon sådan situation i sikte enligt vilken boendekostnaderna i Helsingfors i avgörande grad skulle kunna minska. Dessutom föreslår staten i sin egen budgetproposition höjningar i fastighetsskatten, vilket bidrar till att öka boendekostnaderna och stramar åt totalbeskattningen, motiverar Vapaavuori.

Enligt borgmästaren är det möjligt att sänka skattesatsen utan att äventyra investeringsförmågan eller stadens ekonomiska ställning. Tvärtom är investeringsnivån exceptionellt hög, och sektorernas behov av driftsutgifter har vid budgetplaneringen kunnat tillgodoses nästan helt och hållet. Då skattesatsen i ekonomiskt utmanande tider höjs, är det enligt borgmästaren naturligt att den också kan sänkas måttligt när ekonomin är stabilare.

Sänkningen av skatteprocenten med en halv procentenhet innebär en minskning på ungefär 70 miljoner euro i den kommunalskatt som inflyter och som stadsborna betalar. Med beaktande av sänkningen av skatteprocenten, räcker de internt tillförda medlen till för att täcka målen för driftsekonomin i strategin och finansieringen av investeringarna, utan en märkbar ökning av skuldsättningen.

Intäkterna från kommunalskatten beräknas år 2018 bli 2,53 miljarder euro (Budget 2017: 2,46), intäknterna från samfundsskatten 540 miljoner euro (Budget 2017: 390) och intäkterna från fastighetsskatten 285 miljoner euro (Budget 2017: 248).

Intäkterna från statsandelarna beräknas år 2018 uppgå till 175 miljoner euro (intäkterna år 2017 är 220 miljoner euro).

Förfrågningar om budgeten besvaras av

Borgmästarens specialmedarbetare: Laura Åvall, tfn 050 361 7511 och Lotta Backlund, tfn 040 531 3076

Finansdirektör Tuula Saxholm, tfn 050 511 0264

Budgetchef Matti Malinen, tfn 050 380 9874

Sirpa Jyrkänne
Kommunikationschef
Ekonomi- och näringslivskommunikation
Helsingfors stadskansli
tfn 040 334 7054
sirpa.jyrkanne@hel.fi