Luonnonvarakeskus

Laxens yngelproduktion historiskt riklig i Torne och Simo älvar

Jaa

På våren 2017 kläcktes det tredje högsta mängden laxyngel i Torne älv och det högsta i Simo älv sedan uppföljningen inleddes. Dödligheten som observerats bland laxen de senaste åren har inte försvagat våra naturliga laxbestånd. Anledning till bekymmer för laxbeståndens framtid medförs dock av det relativt låga antalet stigande laxar under den gångna sommaren samt de senaste årens ökade M74-dödlighet bland laxynglen.

Enligt Naturresursinstitutets (Luke) provfiskeresultat har tätheten av unga laxyngel de senaste åren varierat mellan 25 och 40 individer/100 m2, medan motsvarande täthet under det senaste decenniet var nästan utan undantag mindre än 25 individer/100 m2.

– Yngelmängden har i två decennier ökat tiofalt, vilket vittnar om att laxbestånden återhämtar sig framgångsrikt, gläder sig Atso Romakkaniemi vid Luke.

Nästän två miljoner laxyngel (smolt) vandrar till havet per år

Laxynglen tillbringar 2–4 år i älvarna, varpå de vandrar till havet, där de intar näring och växer till fullvuxna individer. Mängden yngel som vandrar till havet har ökat i Torne älv ganska enhetligt i takt med ökningen av yngeltätheten i älven och i dag vandrar 1,5–2 miljoner yngel till havet per år.

Från Simo älv vandrar 30 000–40 000 smolt till havet per år. Framgången i laxens lek har varierat årligen mer i Simo älv än i Torne älv, vilket uttrycker sig som en kraftigare årlig variation i yngeltätheten i Simo älv jämfört med Torne älv.

Färre stigande laxar i somras

Den senaste tidens stora smoltmängder är en följd av att mängden lekande honlaxar har ökat. Åren 2012–2016 var antalet stigande laxar i båda älvarna de största sedan uppföljningen inleddes. Under den gångna sommaren minskade antalet honlaxar med cirka hälften jämfört med det genomsnittliga antalet föregående år. Lekvandringen var dock större än före år 2012.

Orsakerna till det relativt låga antalet stigande laxar under den gångna sommaren undersöks för närvarande. På basis av de uppgifter som hittills samlats in verkar inte minskningen bero på ökat laxfiske under lekvandringen. Inte heller den naturliga variationen i beståndets storlek kan i sig förklara fenomenet.

– Alla uppföljningsuppgifter för innevarande år från de olika Östersjöstaterna kommer att sammanställas och analyseras före majmånad, varvid man får en uppdaterad helhetsbild av nuläget. Ifall det minskade antalet honlaxar endast är tillfälligt, äventyrar det inte laxbeståndets gynnsamma läge, berättar Tapani Pakarinen, forskare vid Luke.

Extra M74-dödlighet

M74-dödligheten bland laxynglen ökar på nytt i laxbestånden i Botten viken. Dessutom har man i Torne älv, liksom i några andra laxälvar i Östersjön, under de senaste åren observerat en avvikande dödlighet bland lekande laxar.

– De rikliga smoltmängderna i Torne och Simo älvar visar att den ökade dödligheten inte tillsvidare, åtminstone inte i någon betydande grad har försvagat laxbestånden, säger Romakkaniemi.

Utvecklingen av dödligheten och dess framtida effekter på laxbestånden går emellertid inte att förutse. För uppföljningen och undersökningen av fisksjukdomar i Finland och Sverige ansvarar veterinärmyndigheterna (Evira och Statens veterinärmedicinska anstalt).

Yhteyshenkilöt

Specialforskare Atso Romakkaniemi, tfn. 0295327416, atso.romakkaniemi@luke.fi

Forskare Tapani Pakarinen, tfn. 0295327224, tapani.pakarinen@luke.fi

Kuvat

Genomsnittlig täthet av ensomriga laxyngel i Torne och Simo älvar.
Genomsnittlig täthet av ensomriga laxyngel i Torne och Simo älvar.
Lataa
Mängden stigande lax som observerats i ekolodsundersökningarna i Torne och Simo älvar (www.luke.fi/nousulohet). Ekolodsundersökningar inleddes i Simo älv år 2008 och i Torne älv år 2009. Resultaten för året 2017 är preliminära.
Mängden stigande lax som observerats i ekolodsundersökningarna i Torne och Simo älvar (www.luke.fi/nousulohet). Ekolodsundersökningar inleddes i Simo älv år 2008 och i Torne älv år 2009. Resultaten för året 2017 är preliminära.
Lataa

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Luonnonvarakeskus
Luonnonvarakeskus
Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland

0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi

Luonnonvarakeskus (Luke) on 1.1.2015 toimintansa aloittanut tutkimus- ja asiantuntijaorganisaatio, joka tekee työtä luonnonvarojen kestävän käytön ja biotalouden edistämiseksi. www.luke.fi www.luke.fi/en

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Luonnonvarakeskus

Muistutuskutsu: Puutarha-alan tulevaisuusseminaari 12.12.: Kypsän hedelmäinen, hennon hapokas – kuvaillaanko tomaatit jatkossa kuten viinit?11.12.2017 08:23Kutsu

Kun kymmenen vuoden päästä ostamme tomaatteja, voimme valita tomaattimme niiden aromista annetun kuvailun mukaan. Tomaatit profiloidaan kuten viinit. Kuluttajat syövät terveellisemmin, mutta silti helposti ja nopeasti. Tämä ei näy einesten ja puolivalmisteiden käytön lisääntymisenä, vaan terveellisenä noutoruokana ja kokkaamisena valmiista resepti- ja raaka-ainepaketeista. Osa puutarhoista tarjoaa green care- ja elämyspalveluja. Myös luomun kysyntä on viisinkertaistunut. Utopiaako vai totta?

Mediakutsu: Puutarha-alan tulevaisuusseminaari 12.12.: Kypsän hedelmäinen, hennon hapokas – kuvaillaanko tomaatit jatkossa kuten viinit?4.12.2017 10:57Kutsu

Kun kymmenen vuoden päästä ostamme tomaatteja, voimme valita tomaattimme niiden aromista annetun kuvailun mukaan. Tomaatit profiloidaan kuten viinit. Kuluttajat syövät terveellisemmin, mutta silti helposti ja nopeasti. Tämä ei näy einesten ja puolivalmisteiden käytön lisääntymisenä, vaan terveellisenä noutoruokana ja kokkaamisena valmiista resepti- ja raaka-ainepaketeista. Osa puutarhoista tarjoaa puolestaan green care- ja elämyspalveluja. Myös luomun kysyntä on viisinkertaistunut. Utopiaako vai totta?

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme