Ljusare utsikter för beredningen av vård- och landskapsreformen – hållbar utvecklingstrend för kommunernas ekonomi

Kommunförbundet informerar
31.8.2017
Får publiceras genast

Ljusare utsikter för beredningen av vård- och landskapsreformen – hållbar utvecklingstrend för kommunernas ekonomi

Kommunförbundet ser positivt på att regeringen inte skär ner kommunernas statsandelar för beredningen av vård- och landskapsreformen.

– Det är ett principiellt och ekonomiskt viktigt vägval i budgetmanglingen, också med tanke på framtiden. Kommunerna ansvarar fullt ut för sina uppgifter ända tills reformen träder i kraft och är dessutom tvungna att lägga ner resurser på sitt eget reformarbete, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Besluten om anslagen för reformberedningen år 2018 och för ICT-kostnader innebär större chans för att beredningen kommer att lyckas inom den nya tidsplanen.

– Förberedelserna och den temporära förvaltningen ser ändå fortfarande ut att få mindre resurser än vad landskapen uppskattat att de behöver, påpekar Reina.

Enligt Kommunförbundet är det positivt att kommunerna ska få full kompensation för förlorade skatteinkomster. Det är ändå beklagligt att kommunerna måste höja sina fastighetsskattesatser ytterligare för att kompensera den sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik som fastslogs i redan vid ramförhandlingarna.

– I beredningen av familjevårdsreformen, som inleddes i samband med budgetmanglingen, måste kommunernas förutsättningar att klara av den växande efterfrågan på småbarnspedagogik tillgodoses.

Kommunförbundet efterlyser närmare information om de kommande insatserna för att reparera mögelskolor, åtgärda problem med inomhusluften och sätta fart på bostadsproduktionen.

Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio bedömer att utvecklingstrenden för den kommunala ekonomin är hållbar, men att situationen varierar från kommun till kommun.

– Samtidigt måste vi komma ihåg att regeringen fortfarande planerar åtskilliga kalkylerade nedskärningar i kommunernas statsandelar och att kommunernas skatteunderlag fortfarande har en svag utveckling på grund av besluten i konkurrenskraftsavtalet. Som det nu ser ut har statens åtgärder fortfarande sammantaget en negativ effekt på den kommunala ekonomin.

– Som helhet balanserar kommunekonomin fortfarande på en knivsudd. Även om den allmänna ekonomiska utvecklingen för tillfället ser ut att stärka kommunernas ekonomi, hänger stora osäkerhetsfaktorer i luften, till exempel den kommande arbetsmarknadsuppgörelsen.

Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175