HUS

Magnetundersökningar av hjärtpatienter har gett ny information om undersökningar utförda på HUS

Dela

HUS har nyligen publicerat två undersökningar om hjärtpatienters magnetundersökningar. Undersökningarna har också väckt internationellt intresse.

Läkare under specialistutbildning, Aino-Maija Vuorinen och specialistläkare Reetta Hälvä. Bild: Ville Männikkö, HUS
Läkare under specialistutbildning, Aino-Maija Vuorinen och specialistläkare Reetta Hälvä. Bild: Ville Männikkö, HUS

Hjärtfel undersöks ofta med ultraljud men allt oftare görs magnetundersökningar då man vill ha noggrannare information om hjärtats funktion t.ex. före en svår hjärtoperation.

Aortaklafförträngning eller aortastenos är det mest betydande av hjärtats klaffel hos den åldrande befolkningen. Då blodet inte flödar lika bra från hjärtat som genom en frisk klaff, orsakar det olika symptom som t.ex. ansträngd andhämtning och bröstsmärtor. Sjukdomen är länge symptomfri och ofta vet inte personen att hen lider av den. Men då symptomen börjar synas, är sjukdomen ofta redan allvarlig.

”Förträngningen orsakar förändringar i hjärtmuskeln, av vilka en del är bestående. Som behandling används oftast klaffoperation som görs i öppen hjärtoperation. Åt en del patienter kan man installera en hjärtklaffprotes med hjälp av TAVI-ingreppet. Om inte klaffelet behandlas, dör patienten eftersom hjärtat kommer att svika vid något skede då förträngningen avancerar”, berättar specialistläkare i kardiologi Reetta Hälvä på HUS Diagnostikcentrum.

Med den nya 4D-magnetundersökningstekniken är det möjligt att tredimensionellt iaktta flödesomständigheterna för blodet som flödar igenom aortan. Man tänker sig att tekniken ger noggrannare information om flödesomständigheterna i aortan hos patienter med svår aortastenos.

”Istället gick det så, att då vi jämförde resultat nådda med 4D-flödesmätningstekniken med värden som fåtts med 2D-teknik och ultraljudsundersökning av hjärtat, märkte vi att 4D-tekniken underskattar aortans maximala flöden och passar därför inte för diagnostisering av patienter med svår aortastenos”, konstaterar Hälvä.

Undersökningen visade att man ur snabbkodade magnetbilder med 2D-flödesmätningsteknik kan uppskatta sjukdomens svårighetsgrad hos aortastenspatienter om det inte är möjligt att göra med ultraljudsundersökning. Däremot lämpar sig 4D-tekniken bättre för friska personer.

Undersökningen har publicerats i tidningen Journal of Cardiovascular Magnetic Resonance.

Pacemakerns epikardiella elektroder hindrar inte alltid magnetundersökning

I internationella vårdrekommendationer rekommenderas inte magnetundersökning för patienter med pacemaker och epikardiella elektroder på hjärtats yta som installerats vid en öppen hjärtoperation. Epikardiella paceelektroder används speciellt för barn- eller patienter med medfött hjärtfel.

I HUS har det från fall till fall gjorts magnetundersökningar för vuxenpatienter som har epikardiella paceelektroder, då fördelarna med magnetundersökning har uppskattats överstiga nackdelarna. Magnetundersökning kräver alltid att pacemakern ställs in innan undersökningen.

”I vår undersökning märkte vi inte nackdelar med magnetundersökning hos patienter som hade moderna fungerande epikardiella elektroder”, berättar läkare under specialistutbildning Aino-Maija Vuorinen.

Vid magnetundersökning kan man ofta bättre uppskatta hjärtats funktion än vid ultraljud och göra olika mätningar - t.ex. hur mycket blod hjärtat pumpar, hur mycket blod flödar i olika riktningar eller hur mycket ärrvävnad det finns i hjärtmuskeln.

”Ifall man har varit tvungen att operera patienten flera gånger eller hen har en avvikande anatomi, kan magnetundersökning vara till stor nytta. Magnetundersökning är speciellt viktig då man överväger och uppskattar om det är möjligt att med klaff- eller annan operation förbättra läget”, kommenterade Vuorinen.

Baserat på denna undersökning och andra publikationer inom ämnesområdet har HUS beslutat att under vissa villkor ta magnetundersökning i bruk också för barnpatienter med epikardiella paceelektroder.

Undersökningen har publicerats i tidningen European Radiology.

Merainformation för media: 

Kontaktuppgifter till HUS medietjänst 

Kontakter

Reetta Hälvä, specialistläkare, HUS Diagnostikcentrum
040 121 6951, reetta.halva@hus.fi

Aino-Maija Vuorinen, läkare under specialistutbildning, HUS Diagnostikcentrum
050 427 9972, aino-maija.vuorinen@hus.fi

Bilder

Läkare under specialistutbildning, Aino-Maija Vuorinen och specialistläkare Reetta Hälvä. Bild: Ville Männikkö, HUS
Läkare under specialistutbildning, Aino-Maija Vuorinen och specialistläkare Reetta Hälvä. Bild: Ville Männikkö, HUS
Ladda ned bild

Länkar

Om

HUS
HUS
Stenbäckinkatu 9, PL 100
00029 HUS

http://www.hus.fi

På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.

HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.

Följ HUS

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från HUS

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum