Finanssivalvonta

Makrotillsynsbeslut: Finansinspektionen skärper inte makrotillsynskraven men följer noga utvecklingen inom bostadsutlåningen

Dela
Finansinspektionen följer noga utvecklingen på bostadsmarknaden och i hushållens skuldsättning och uppmanar bankerna att göra en särskilt noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga i synnerhet vid stora lån och lån med en lång återbetalningstid. I nuläget hålls den maximala belåningsgraden, dvs. lånetaket, och bankernas buffertkrav oförändrade.

Coronapandemins andra våg har bromsat upp den ekonomiska tillväxten och bidrar till fortsatt osäkerhet. Bostadshandeln och bostadsutlåningen ökade dock i slutet av 2020 samtidigt som hushållens skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna fortsatte att stiga.

- I den rådande situationen fäster Finansinspektionens direktion särskild uppmärksamhet vid den senaste utvecklingen inom bostadsutlåningen och följer noga bostadsmarknadens funktion och hushållens skuldsättning. Med ledning av utvecklingen bedöms behovet av att skärpa makrotillsynskraven i fortsättningen för att stävja riskerna, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Bostadsmarknaden och bostadsutlåningen var livligare i slutet av 2020 än under de senaste åren

På grund av coronapandemin krympte BNP under 2020, särskilt under andra kvartalet. Återhämtningen i ekonomin väntas bli starkare under 2021, men arbetsmarknaden återhämtar sig långsammare.

Bostadsmarknaden har tagit fart efter sommaren och bostadsutlåningen växer snabbare än ekonomin. De finländska bankernas förlusttolerans är god, men osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen och amorteringsfriheten till låntagare gör det svårt att överblicka bankernas kreditriskutveckling.

Skillnaden i antalet bostadsköp och bostadslån jämfört med 2019 som uppstod våren 2020 krympte under slutet av året så att antalen inte märkbart skiljde sig på årsnivå.

Finansinspektionens direktion återställde bolånetaket till 90 % för andra än förstagångsköpare i juni 2020. Efter detta steg andelen andra än förstabostadslån med en belåningsgrad på över 85 % av det utestående bolånebeloppet till samma nivå som före skärpningen av lånetaket 2018. Förstabostadslån med en hög belåningsgrad över 90 % har blivit allt allmännare och de stod för nästan en fjärdedel av alla nya utbetalningar.

Bostadslån med en längre återbetalningstid än normalt fortsatte att bli allt vanligare och andelen bostadslån med en återbetalningstid på över 26 år ökade. Hushållens skuldsättning i förhållande till de disponibla inkomsterna steg under tredje kvartalet 2020 till en rekordhög nivå på 131 %.

- I det rådande läget är det av största betydelse att bankerna gör en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga. Det är motiverat att långivarna iakttar återhållsamhet med att bevilja lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars återbetalningstid är längre än normalt, påminner Nykänen.

Inget kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut

Det allmänna konjunkturläget på kreditmarknaden talar för att det kontracykliska buffertkravet ska hållas oförändrat. Värdet av det riskmått som ligger till grund för buffertkravet (trendavvikelsen avseende privata sektorns kreditstock och BNP) är fortsatt negativt, och också de kompletterande riskmåtten talar för att buffertkravet ska hållas kvar på dess tidigare nivå. Utlåningen i företagssektorn har ökat rätt snabbt under coronapandemin, men ökningen mattades av i slutet av 2020.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Systemriskbuffertkravet och buffertkravet för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över årligen.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

  • Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet

Nyckelord

Kontakter

Närmare upplysningar lämnas av ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, tfn 09 183 20 07

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsy nen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensi onsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbola gen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarkna den och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Finansinspektionens bedömning: en del av de aktörer som beviljar konsumentkrediter hanterar inte insolvensriskerna i tillräcklig grad, brister även i avtalsvillkoren21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote

Finansinspektionen har bedömt hanteringen av insolvensrisker och rutinerna hos de aktörer som beviljar konsumentkrediter i Finland. Mellan dessa aktörer observerades betydande skillnader i hur de hanterar insolvensrisker: De andra kreditgivare som över­fördes under Finansinspektionens tillsyn i juli 2023 har betydligt större brister i sina kreditgivningsrutiner än bankerna. Av dessa andra aktörer som beviljar konsumentkrediter iakttar alla inte heller den lagstiftning som gäller konsumentkreditgivning i sina avtals­villkor. Finansinspektionen förutsätter att aktörerna korrigerar de brister som observerats i bedömningarna.

Finanssivalvonnan arvio: osa kuluttajaluotonmyöntäjistä ei hallitse maksukyvyttömyysriskejä riittävällä tavalla, myös sopimusehdoissa puutteita21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote

Finanssivalvonta on arvioinut Suomessa kuluttajaluottoja myöntävien tahojen maksukyvyttömyysriskien hallintaa ja menettelytapoja. Näiden toimijoiden välillä havaittiin huomattavia eroja maksukyvyttömyysriskien hallinnassa: Finanssivalvonnan valvontaan heinäkuussa 2023 siirtyneillä muilla luotonantajilla oli huomattavasti enemmän puutteita luotonmyöntökäytännöissään kuin pankeilla. Muista kuluttajaluotonantajista kaikki toimijat eivät myöskään täysin noudata sopimusehdoissaan kuluttajaluotonantoa koskevaa lainsäädäntöä. Finanssivalvonta edellyttää toimijoiden korjaavan arvioinneissa havaitut puutteet.

FIN-FSA’s assessment: some consumer lenders fail to manage default risks adequately, shortcomings also in contract terms21.3.2024 13:15:00 EET | Press release

The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has reviewed the management of default risks and conduct by parties granting consumer credit in Finland. Significant differences were identified among the market participants in the management of default risk: other lenders that were transferred under FIN-FSA supervision in July 2023 have significantly more shortcomings in their credit granting practices in comparison with banks. Furthermore, some of the other consumer lenders do not fully comply with legislation on consumer lending in their contract terms. The FIN-FSA will require these entities to remediate the shortcomings identified in the reviews.

Bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar är ett ökande fenomen – enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote

Olika bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Även de metoder som de kriminella använder utvecklas hela tiden. Enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden bland annat genom att utveckla säkerhetsgränser för nät- och mobilbetalningar samt genom att effektivare monitorera och stoppa obehöriga betalningstransaktioner. Tjänsteanvändarna har också eget ansvar.

Maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset kasvava ilmiö – Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta mahdollisuus parantaa19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote

Erilaiset maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset ovat olleet voimakkaassa kasvussa viime vuosina. Rikollisten käyttämät keinot myös kehittyvät jatkuvasti. Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta on mahdollista parantaa muun muassa verkkopankki- ja mobiilimaksamisen turvarajoituksia kehittämällä sekä tehokkaammalla petoksellisten maksutapahtumien monitoroinnilla ja pysäyttämisellä. Oma vastuunsa on myös palvelujen käyttäjällä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye