Finanssivalvonta

Makrotillsynsbeslut: Finansinspektionen skärper inte makrotillsynskraven men följer noga utvecklingen inom bostadsutlåningen

Dela

Finansinspektionen följer noga utvecklingen på bostadsmarknaden och i hushållens skuldsättning och uppmanar bankerna att göra en särskilt noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga i synnerhet vid stora lån och lån med en lång återbetalningstid. I nuläget hålls den maximala belåningsgraden, dvs. lånetaket, och bankernas buffertkrav oförändrade.

Coronapandemins andra våg har bromsat upp den ekonomiska tillväxten och bidrar till fortsatt osäkerhet. Bostadshandeln och bostadsutlåningen ökade dock i slutet av 2020 samtidigt som hushållens skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna fortsatte att stiga.

- I den rådande situationen fäster Finansinspektionens direktion särskild uppmärksamhet vid den senaste utvecklingen inom bostadsutlåningen och följer noga bostadsmarknadens funktion och hushållens skuldsättning. Med ledning av utvecklingen bedöms behovet av att skärpa makrotillsynskraven i fortsättningen för att stävja riskerna, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Bostadsmarknaden och bostadsutlåningen var livligare i slutet av 2020 än under de senaste åren

På grund av coronapandemin krympte BNP under 2020, särskilt under andra kvartalet. Återhämtningen i ekonomin väntas bli starkare under 2021, men arbetsmarknaden återhämtar sig långsammare.

Bostadsmarknaden har tagit fart efter sommaren och bostadsutlåningen växer snabbare än ekonomin. De finländska bankernas förlusttolerans är god, men osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen och amorteringsfriheten till låntagare gör det svårt att överblicka bankernas kreditriskutveckling.

Skillnaden i antalet bostadsköp och bostadslån jämfört med 2019 som uppstod våren 2020 krympte under slutet av året så att antalen inte märkbart skiljde sig på årsnivå.

Finansinspektionens direktion återställde bolånetaket till 90 % för andra än förstagångsköpare i juni 2020. Efter detta steg andelen andra än förstabostadslån med en belåningsgrad på över 85 % av det utestående bolånebeloppet till samma nivå som före skärpningen av lånetaket 2018. Förstabostadslån med en hög belåningsgrad över 90 % har blivit allt allmännare och de stod för nästan en fjärdedel av alla nya utbetalningar.

Bostadslån med en längre återbetalningstid än normalt fortsatte att bli allt vanligare och andelen bostadslån med en återbetalningstid på över 26 år ökade. Hushållens skuldsättning i förhållande till de disponibla inkomsterna steg under tredje kvartalet 2020 till en rekordhög nivå på 131 %.

- I det rådande läget är det av största betydelse att bankerna gör en noggrann bedömning av låntagarnas betalningsförmåga. Det är motiverat att långivarna iakttar återhållsamhet med att bevilja lån som är mycket stora i förhållande till den sökandes inkomster och vars återbetalningstid är längre än normalt, påminner Nykänen.

Inget kontracykliskt buffertkrav för banker och andra kreditinstitut

Det allmänna konjunkturläget på kreditmarknaden talar för att det kontracykliska buffertkravet ska hållas oförändrat. Värdet av det riskmått som ligger till grund för buffertkravet (trendavvikelsen avseende privata sektorns kreditstock och BNP) är fortsatt negativt, och också de kompletterande riskmåtten talar för att buffertkravet ska hållas kvar på dess tidigare nivå. Utlåningen i företagssektorn har ökat rätt snabbt under coronapandemin, men ökningen mattades av i slutet av 2020.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Systemriskbuffertkravet och buffertkravet för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över årligen.

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

  • Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet

Nyckelord

Kontakter

Närmare upplysningar lämnas av ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, tfn 09 183 20 07

Om

Finanssivalvonta
Finanssivalvonta
PL 103, Snellmaninkatu 6
00100 Helsinki

09 183 51https://www.finanssivalvonta.fi/

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsy nen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensi onsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbola gen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarkna den och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Room for development remains in UCITS liquidity management8.4.2021 10:50:00 EEST | Press release

The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) considers that there remains room for improvement in procedures related to UCITS liquidity management. Management companies are responsible for ensuring an adequate level of liquidity risk management for UCITS, both in normal and extraordinary market conditions. The purpose of liquidity management is to ensure that the fund is able to pay, at a predetermined date, redemption orders made by investors to the fund. Finnish UCITS, however, did not experience significant shortcomings in their liquidity during the market conditions caused by the coronavirus pandemic in spring 2020.

Placeringsfondernas likviditetshantering behöver ännu utvecklas8.4.2021 10:50:00 EEST | Tiedote

Finansinspektionen bedömer att förfarandena i anslutning till placeringsfondernas likviditetshantering ytterligare behöver förbättras. Fondbolagen ansvarar för att placeringsfondernas likviditetsrisk-hantering är på tillräcklig nivå både under normala förhållanden och i exceptionella marknadslägen. Syftet med likviditetshanteringen är att säkerställa att fonden kan sköta de inlösningsorder som investerarna i fonden begär vid en på förhand utlovad tidpunkt. Finansinspektionen observerade emellertid inte några betydande brister i de finländska fondernas likviditet i det marknadsläge som orsakades av coronapandemin på våren 2020.

Sijoitusrahastojen likviditeetinhallinnassa vielä kehitettävää8.4.2021 10:50:00 EEST | Tiedote

Finanssivalvonta arvioi, että sijoitusrahastojen likviditeetinhallintaan liittyvissä menettelytavoissa on vielä parannettavaa. Rahastoyhtiöiden vastuulla on, että sijoitusrahastojen likviditeettiriskin hallinta on riittävällä tasolla sekä tavanomaisissa että poikkeuksellisissa markkinatilanteissa. Likviditeetinhallinnan tarkoituksena on varmistaa, että rahasto voi maksaa sijoittajille rahastoon tehdyt lunastuspyynnöt ennalta luvattuna hetkenä. Suomalaisilla rahastoilla ei kuitenkaan ilmennyt merkittäviä puutteita likviditeetissä keväällä 2020 koronapandemian aiheuttamassa markkinatilanteessa.

Macroprudential decision: FIN-FSA will not tighten macroprudential requirements but will closely monitor mortgage lending18.3.2021 15:15:00 EET | Press release

The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) is closely monitoring the housing market and household indebtedness and urges banks to take particular care when assessing borrowers’ ability to pay, especially in the case of large and long-term loans. For now, the maximum loan-to-collateral (LTC) ratio, i.e. the loan cap, and banks’ capital requirements will remain unchanged.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum