Ihmisoikeusliitto

Mänskliga rättigheter för hemma i idrottens kärna - Förbundet för Mänskliga Rättigheter, finländska toppidrottare och idrottsorganisationer kräver att idrottsvärlden vaknar

Dela
Får publiceras 22.11.2021 kl. 9.00. Sexuella trakasserier, begränsande av yttrandefriheten, homofobiska skämt, förminskande av damidrott och funktionshindrades rätt till idrottshobbyer. De nämnda är bara några exempel på de sanna historier som finländska toppidrottare lyfter fram. Det finns mycket att arbeta med i den finländska idrotten då det gäller att förverkliga de mänskliga rättigheterna.

”Inom idrotten förknippas människorättsfrågor ofta med internationella tävlingar. Vi vill nu vända blickarna mot Finland för vi har enormt mycket att jobba med”, säger generalsekreteraren för Förbundet för Mänskliga Rättigheter, Kaari Mattila.

Förbundet för Mänskliga Rättigheter poängterar att mänskliga rättigheter inom idrotten är en större helhet. Bland annat barns rättigheter, diskriminering av sexuella minoriteter och könsminoriteter, rasism och funktionshindrade personers lika rätt till idrottshobbyer hör till de problem som det är dags att ta tag i mer effektivt än tidigare. 

”Vi är glada att idrottsfältet i stor omfattning har velat delta för att synliggöra mänskliga rättigheter. Denna kampanj är unik också internationellt sett”, säger Mattila.

I kampanjen Krossa inte idrotten lyfter kända idrottare och nästan 80 grenförbund fram ämnen som på det finländska idrottsfältet aldrig tidigare i så här stor utsträckning har behandlats. Bland andra basketspelaren Shawn Huff, konståkaren Kiira Korpi, rullstolslöparen Amanda Kotaja, basketspelaren Awak Kuier, ishockeyspelaren Aapeli Räsänen, trestegshopparen Senni Salminen och fotbollsspelarna Tim Sparv och Linda Sällström är med och lyfter fram frågor om mänskliga rättigheter.

”Jag har stött på okunnighet och homofobiskt skämtande. De ansvariga inom idrotten skulle kunna ingripa mer sensitivt mot all slags diskriminering. Det borde inte få falla bara på idrottarnas axlar att ta upp problemen eller försvara sina rättigheter”, poängterar trestegshopparen Senni Salminen.

De som bär ansvaret inom idrotten är skyldiga att trygga de mänskliga rättigheterna. Många av idrottsorganisationerna som är med i kampanjen har de senaste åren skridit till åtgärder för att öka jämställdheten och likabehandlingen. När de olika aktörerna inom idrotten bättre känner igen människorättsfrågorna inom idrotten kan de effektivera sina åtgärder för att främja och trygga mänskliga rättigheter.

”Vi uppmuntrar till och gör aktörerna inom idrotten, fansen och den bredare publiken medvetna om en bättre idrottsvärld där vi alla kan idrotta tryggt och vara oss själva. Idrotten har en gyllene chans att faktiskt bli en budbärare för mänskliga rättigheter”, säger kampanjplaneraren Tommy Lindgren från Förbundet för Mänskliga Rättigheter.

Bakom budskapet ”Krossa inte idrotten” står en större skara än någonsin tidigare

Olympiakommittén, Paralympiakommittén, Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI, Finlands Tränare samt över 40 grenförbund inom idrotten och 30 andra medborgarorganisationer stöder Förbundet för Mänskliga Rättigheters kampanj. Också Helsingfors stad och Idrottsmuséet deltar i kampanjen.

Kampanjen Krossa inte idrotten är en del av Förbundet för Mänskliga Rättigheters mer omfattande arbete för människorättsfrågor inom idrotten. Förbundet inledde med stöd av utbildnings- och kulturministeriet projektet Ihmisoikeudet haltuun urheilussa år 2020. Inom projektet har man bland annat utbildat grenförbund inom idrotten, idrottare och andra aktörer i grunderna inom mänskliga rättigheter.

Kampanjen har förverkligats i samarbete med kommunikationsbyrån Miltton.

På kampanjsidan hittar du information om mänskliga rättigheter inom idrotten, en lista på organisationerna som deltar och idrottarintervjuer:

älärikourheilua.fi

alarikourheilua.fi

Kampanjsidorna finns också på svenska och engelska.  

Hashtaggar:

#KrossaInteIdrotten #Älärikourheilua

Citat från idrottarna som är med i kampanjen:

”Den tystnadskultur som har rått inom idrotten har skapat en gynnsam grogrund exempelvis för sexuella trakasserier. Det är dags att bryta den.” Aapeli Räsänen, ishockeyspelare

”Jag har stött på okunnighet och homofobiskt skämtande. De ansvariga inom idrotten skulle kunna ingripa mer sensitivt mot all slags diskriminering.” Senni Salminen, trestegshoppare

”Fint att man i konståkningen slutligen har börjat tala om barnets rättigheter. Utan mänskliga rättigheter är idrotten inte hållbar eller värdefull.” Kiira Korpi, konståkare

”För mig är det viktigt att jag får säga vad jag tycker och vad jag känner. En idrottare ska ha yttrandefrihet.” Awak Kuier, basketspelare

”För en rörelsehindrad människa kan det vara svårt att få utöva idrott. Man säger kanske att vi inte kan ta med dig. Det här är en människorättsfråga.” Amanda Kotaja, rullstolslöpare

”Inom fotbollen måste man ännu göra mycket för att utrota rasismen. Jag hoppas och kräver att idrottsorganisationerna axlar sitt ansvar och leder idrotten i en bättre riktning.” Tim Sparv, jalkapalloilija

”Företrädare för minoriteter tar ofta upp missförhållanden, vilket inte är lätt. De makthavande inom idrotten bör ha vilja att ändra på saker och ting.” Shawn Huff, basketspelare

Kontakter

Mediekontakter:


Reetta Helander, kommunikationschef
Förbundet för Mänskliga Rättigheter
tfn. 044 7062392
reetta.helander@ihmisoikeusliitto.fi


Tommy Lindgren, kampanjplanerare
Förbundet för Mänskliga Rättigheter
p. 044 7420409
tommy.lindgren@ihmisoikeusliitto.fi

Bilder

Länkar

Om

Ihmisoikeusliitto
Ihmisoikeusliitto
Toinen linja 17
00530 HELSINKI

0447062392https://ihmisoikeusliitto.fi/

Ihmisoikeusliitto on ihmisoikeusjärjestö, joka seuraa kokonaisvaltaisesti Suomen ihmisoikeustilannetta ja tekee työtä yhdenvertaisen ja ihmisoikeuksia kunnioittavan Suomen puolesta. 

Följ Ihmisoikeusliitto

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ihmisoikeusliitto

Järjestöt: Olemme syvästi huolissamme köyhyyttä lisäävästä politiikasta20.12.2023 07:14:30 EET | Tiedote

Sosiaaliturvaan tehtävät rajut leikkaukset merkitsevät suunnanmuutosta suomalaisessa sosiaalipolitiikassa. Leikkaukset murentavat olennaisesti hyvinvointivaltiota. Hallituksen leikkaukset sosiaaliturvaan lisäävät köyhyyttä ja puskevat ihmisiä viimesijaiselle toimeentulotuelle, huomauttaa 11 järjestöä yhteisessä kannanotossaan. Sosiaaliturvaan tehtävät leikkaukset lisäävät eriarvoisuutta ja heikentävät samalla perus- ja ihmisoikeuksien toteutumista. Leikkausten vaikutuksia arvioitaessa ei ole otettu huomioon niiden musertavia vaikutuksia köyhien ihmisten arkeen, ja tästä aiheutuvia seurauksia koko yhteiskunnalle.

Yli 18 000 vaatii hallitusta turvaamaan oikeuden riittävään toimeentuloon – Ihmisoikeusliitto luovutti vetoomuksen hallitukselle25.10.2023 11:00:00 EEST | Tiedote

Ihmisoikeusliitto vetoaa hallitukseen, että se turvaa jokaiselle oikeuden riittävään toimeentuloon. Yhteensä 18 060 ihmisen allekirjoittama vetoomus luovutettiin tänään sosiaaliturvaministerin valtiosihteerille Laura Rissaselle. Rissanen otti vetoomuksen vastaan ministeri Sanni Grahn-Laasosen puolesta. Vetoomus toimitettiin myös valtiovarainministeriöön.

Järjestöt: Tyttöjen sukuelinten silpomisen kaikki muodot on kiellettävä laissa7.3.2023 08:00:00 EET | Tiedote

Tyttöjen sukuelinten silpominen on tyttöihin ja naisiin kohdistuvaa väkivaltaa ja ihmisoikeusloukkaus. Laaja joukko järjestöjä on pettyneitä siihen, ettei oikeusministeriö esitä muutoksia rikoslakiin koskien tyttöjen sukuelinten silpomista. Yhteensä 35 järjestöä vaatii Suomea tehostamaan tyttöjen suojelua ja kieltämään kaikki tyttöjen sukuelinten silpomisen muodot selkeästi laissa. Tulevan hallituksen on korjattava asia.

Tyttöjä täytyy suojella sukuelinten silpomiselta Suomessakin24.11.2022 07:45:31 EET | Tiedote

Tyttöjen sukuelinten silpominen on vakavaa tyttöihin ja naisiin kohdistuvaa väkivaltaa. Asia koskettaa tuhansia ihmisiä myös Suomessa. Ihmisoikeusliitto on tehnyt jo 20 vuotta silpomisen vastaista työtä Suomessa. Työn tuloksena eri yhteisöjen silpomiseen liittyvät asenteet ovat muuttuneet kielteisemmiksi ja valtion toimet silpomisen torjumiseksi ovat vahvistuneet. Tyttöjen suojelua on kuitenkin yhä tehostettava Suomessa. Perjantaina 25.11. vietetään kansainvälistä naisiin kohdistuvan väkivallan vastaista päivää.

HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye