Suomen Pankki

Marknadsvärdet på finländska aktier och aktieinnehav ökar snabbt

Dela

Marknadsvärdet på finländska börsnoterade företag[1] har stigit under flera års tid. Värdet sjönk tillfälligt på grund av coronapandemin, men efter mars 2020 har marknadsvärdet på finländska aktier stigit med 48 % och var 307 miljarder euro vid utgången av mars 2021. Hälften av de finländska företagens noterade aktier är i inhemsk ägo.[2] Utöver värdeökningen har aktiernas totala värde ytterligare ökat något till följd av de flera börsintroduktioner som gjordes av finländska företag under början av 2021. I januari–mars emitterade finländska företag nya aktier till ett värde av 360 miljoner euro[3].

Börsnoterade aktier utgör en betydande andel av finländarnas finansiella tillgångar. Finländarnas[4] sammanlagda aktieinnehav uppgick vid utgången av mars 2021 till 236,2 miljarder euro och av dem var 35 % utländska aktier. I mars 2021 ökade innehavens marknadsvärde med 7,3 miljarder euro. Därtill köpte finländarna aktier till ett nettobelopp av 790 miljoner euro, varav 600 miljoner euro hänförde sig till utländska aktier.

De finländska hushållens innehav av noterade aktier nådde nya rekordnivåer (48,9 miljarder euro) i mars. Värdet på hushållens aktieinnehav ökade med 1,6 miljarder euro och hushållen gjorde dessutom nya investeringar till ett nettobelopp av 290 miljoner euro i mars 2021. Av hushållens aktieinnehav var 90 % aktier i finländska företag. Hushållen är den största inhemska ägarsektorn inom finländska aktier. Utöver direkta aktieinnehav har hushållen också indirekta aktieinvesteringar genom investeringsfonder och fondanknutna försäkringsavtal som ingåtts med försäkringsbolag.

Aktiefonderna gick om räntefonderna som den största fondtypen i Finland

Värdeutvecklingen på aktiemarknaden har bidragit till att utöka fondandelsskulden i de finländska investeringsfonderna till rekordstor. Fondandelsskulden var 143,6 miljarder euro vid utgången av mars 2021. Ökningen har varit särskilt stor i de finländska aktiefonderna, som gick om räntefonderna som den största typen av investeringsfonder i Finland i mars 2021.

De finländska aktiefondernas fondandelsskuld uppgick till 60,7 miljarder euro vid slutet av mars 2021. Ökningen var 6,2 miljarder euro under det första kvartalet 2021. Värdeökningen på investeringsobjekten utökade fondandelsskulden med 5,1 miljarder euro och dessutom gjordes teckningar i aktiefonder till ett nettobelopp av 1,1 miljarder euro.

Framför allt ökade värdet på de finländska aktiefondernas investeringar i utländska aktier (3,7 miljarder euro) under början av 2021. Vid utgången av mars 2021 ägde finländska aktiefonder utländska aktier till ett värde av 43,6 miljarder euro och inhemska aktier till ett värde av 7,8 miljarder euro. Fonderna gjorde nya investeringar i utländska aktier för 1,5 miljarder euro men minskade sina innehav i inhemska aktier med 0,1 miljarder euro under det första kvartalet 2021.

De finländska hushållen ägde andelar i finländska aktiefonder till ett värde av 11,5 miljarder euro vid utgången av mars. Om hushållens indirekta innehav genom fondanknutna försäkringsavtal tas med i beräkningen är hushållen de största ägarna i de finländska aktiefonderna. Värdeökningen på aktiefond­andelarna höjde värdet på hushållens innehav med 0,9 miljarder euro i januari–mars. Dessutom tecknade hushållen andelar i aktiefonder till ett nettobelopp av 0,3 miljarder euro under januari–mars 2021.

Närmare upplysningar lämnas av

Antti Alakiuttu, telefon 09 183 2495, e-post: antti.alakiuttu(at)bof.fi,

Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395 , e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.

Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/Sparande-och_investering/.

Nästa publiceringstillfälle 10.8.2021.

[1] Inkl. aktier emitterade av icke-finansiella företag (S.11) och finansiella företag och försäkringsföretag (S.12).

[2] Källa: Finlands Banks värdepappersstatistik.

[3] Emissionerna koncentrerades särskilt till mars.

[4] Investeringsfondernas, hushållens och arbetspensionsanstalternas innehav utgjorde 60 % av finländarnas totala aktieinnehav.

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Kutsu medialle: Talousvaliokunnan julkinen kuuleminen 22.6. klo 12.15: Eduskunnan pankkivaltuuston kertomus 2020, kuultavana Suomen Pankin pääjohtaja Olli Rehn18.6.2021 12:54:59 EEST | Kutsu

Eduskunnan talousvaliokunta järjestää tiistaina 22.6. klo 12.15 julkisen kuulemisen osana eduskunnan pankkivaltuuston kertomuksen 2020 käsittelyä (K 19/2021 vp). Kuultavana on Suomen Pankin pääjohtaja Olli Rehn, jonka lisäksi työelämäprofessori Vesa Vihriälä ja professori Antti Ripatti pitävät kommenttipuheenvuorot. Toimittajat voivat esittää kysymyksiä tilaisuuden lopussa Teams-yhteyden kautta:Liity kokoukseen napsauttamalla tätä Ilmoita Teams-kokoukseen liittyessäsi nimitietona mediasi ja etu- ja sukunimesi. Kysymystä varten puheenvuoron voi Teamsissä pyytää chat-kentässä. Älä jaa linkkiä toimituksesi ulkopuolelle. Tilaisuutta voi seurata suorana verkkolähetyksenä osoitteessa https://verkkolahetys.eduskunta.fi/fi/ Tilaisuudesta tulee videotallenne. Ohjelma 12.15 Tilaisuuden avaus Talousvaliokunnan puheenjohtaja Juhana Vartiainen 12.20 Talouden näkymät, rahoitusvakaus ja rahapolitiikan strategiauudistus Suomen Pankin pääjohtaja Olli Rehn 12.45 Kommenttipuheenvuorot Työelämäprofessori

Finlands ekonomi tar fart – tillväxten är emellertid temporär15.6.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Finlands ekonomi vänder mot rask tillväxt, när coronapandemin börjar lätta. ”Ekonomin växer de närmaste åren framför allt med draghjälp av hushållens konsumtion. Konsumenterna har ett starkt förtroende för ekonomin. När de i och med det förbättrade coronaläget har möjlighet att konsumera friare, får ekonomin i Finland en vitamininjektion. Någon lång period av snabb tillväxt är emellertid inte i sikte”, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank. Finlands Bank har publicerat sin prognos för åren 2021–2023. Ekonomin i Finland växer med 2,9 procent 2021 och med 3,0 procent 2022. År 2023 bromsar BNP-tillväxten emellertid redan in till 1,3 procent, vilket med tanke på utmaningarna på lång sikt återspeglar en åldrande befolkning och en svag avkastningstillväxt. Coronapandemin förväntas lätta när vaccinationerna framskrider. Den globala ekonomin repar sig i takt med att osäkerheten skingras och ekonomin stimuleras med penning- och finanspolitiska åtgärder. ”Återhämtningen i den globala

Finnish economy takes off – but rapid growth just temporary15.6.2021 11:00:00 EEST | Press release

The Finnish economy will enter a period of brisk growth as the COVID-19 pandemic begins to ease. ‘The economy will grow in the coming years, led particularly by household consumption. Consumers have strong confidence in the economy. Once the COVID situation improves and they can consume more freely, this will give a shot in the arm to the Finnish economy. However, we cannot expect a prolonged period of rapid growth,’ says the Bank of Finland’s Head of Forecasting, Meri Obstbaum. The Bank of Finland has published its forecast for the Finnish economy for the years 2021–2023. The economy will grow 2.9% in 2021 and 3.0% in 2022. However, in 2023, GDP growth will already slow to 1.3%, reflecting the longer-term challenges of an ageing population and weak productivity growth. The pandemic is expected to ease as the vaccination programme progresses. The reduction in uncertainty and recovery in the economy with the help of monetary and fiscal policy will boost the global economy. ‘The recovery

Suomen talous ampaisee vauhtiin – väliaikaista kasvu on vain15.6.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Suomen talous kääntyy reippaaseen kasvuun, kun koronapandemia alkaa helpottaa. ”Talous kasvaa lähivuosina varsinkin kotitalouksien kulutuksen johdolla. Kuluttajilla on vahva luottamus talouteen. Kun he pääsevät koronatilanteen parannuttua kuluttamaan vapaammin, saa Suomen talous piristysruiskeen. Pitkää nopean kasvun kautta ei ole kuitenkaan näkyvissä”, sanoo Suomen Pankin ennustepäällikkö Meri Obstbaum. Suomen Pankki on julkaissut ennusteensa vuosille 2021–2023. Suomen talous kasvaa 2,9 prosenttia vuonna 2021 ja 3,0 prosenttia vuonna 2022. Vuonna 2023 BKT:n kasvu hidastuu kuitenkin jo 1,3 prosenttiin, missä heijastuvat pidemmän aikavälin haasteista väestön ikääntyminen ja heikko tuottavuuskasvu. Koronapandemian odotetaan helpottuvan, kun rokotukset edistyvät. Epävarmuuden hälveneminen ja talouden elvyttäminen raha- ja finanssipolitiikan avulla piristävät maailmantaloutta. ”Maailmantalouden ja erityisesti euroalueen virkistyminen vahvistaa myös suomalaisten vientiyritysten tavaroiden j

Befolkningens åldrande och den växande offentliga skulden sätter ribban högt för den ekonomiska politiken15.6.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Finlands ekonomi återhämtar sig snabbt från pandemin. Tack vare kraftiga penning- och finanspolitiska åtgärder väntas inga betydande långvariga fall i totalproduktionen. Detta trots att produktionen krympte kraftigt i början av pandemin och en del företag och hushåll fortfarande känner av dess följder. På längre sikt urholkas de ekonomiska utsikterna i Finland av en låg arbetsproduktivitetsökning jämfört med tidigare decennier, en låg sysselsättningsgrad med nordiska mått mätt och en åldrande befolkning. Dessa faktorer begränsar totalproduktionen och därmed den offentliga sektorns skuldhanteringsförmåga. Den sjunkande produktiviteten återspeglar företagens låga produktiva investeringar. "Mot bakgrund av Finlands svaga produktivitetstillväxt skulle det vara motiverat att införa starkare incitament för innovationer. Breda och permanenta FoU-skattelättnader skulle vara ett bra alternativ. Oroväckande i kompetensavseende är den nedåtgående trenden i den genomsnittliga utbildningsnivån för

Population ageing and rising public debt are setting a high bar for economic policymaking15.6.2021 11:00:00 EEST | Press release

The Finnish economy is making a swift recovery from the pandemic. The powerful monetary and fiscal policy measures have helped to prevent a significant and long-lasting shortfall in aggregate output. It has been averted in spite of the sharp decline in output experienced at the beginning of the pandemic and the repercussions still being felt by many businesses and households. The long-term prospects for the Finnish economy are being weighed down by weak productivity growth compared with past decades, a low employment rate by Nordic standards, and an ageing population. These are factors that constrain the output of the economy and hence the debt-servicing capacity of the public sector. The productivity slowdown is related to low levels of investment. ‘Finland's weak productivity growth suggests that we need to foster stronger incentives for innovation. One effective solution would be a wide and permanent tax relief for R&D. As for skills, the worrying decline in the average level of edu

Väestön ikääntyminen ja julkisen velan kasvu nostavat riman korkealle talouspolitiikassa15.6.2021 11:00:00 EEST | Tiedote

Suomen talous toipuu pandemiasta ripeästi. Voimakkaiden raha- ja finanssipoliittisten toimien tukemana kokonaistuotantoon ei odoteta merkittävää pitkäaikaista supistumista. Näin siitä huolimatta, että tuotanto supistui pandemian alussa jyrkästi, ja osa yrityksistä ja kotitalouksista kärsii yhä sen vaikutuksista. Pidemmällä aikavälillä Suomen talouden näkymiä nakertavat aiempiin vuosikymmeniin verrattuna heikko työn tuottavuuden kehitys, pohjoismaisittain alhainen työllisyysaste ja väestön ikääntyminen. Nämä tekijät rajoittavat kokonaistuotantoa ja sen myötä julkisen talouden velanhoitokykyä. Tuottavuuteen liittyy yritysten tuotannollisten investointien vaimeus. "Suomen heikko tuottavuuskehitys huomioiden olisi perusteltua kohentaa innovaatiotoiminnan kannustimia. Laaja ja pysyvä t&k-verohelpotus olisi hyvä vaihtoehto. Osaamisen kannalta huolestuttava nuorten aikuisten keskimääräisen koulutustason laskeva trendi on syytä kääntää", toteaa pääjohtaja Olli Rehn. Suomen talous on jäänyt vii

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum