Eläketurvakeskus (ETK)

Medelpensionen 1 784 euro i månaden

Jaa

Av finländarnas pensioner är närmare en tredjedel över 2 000 euro. Var tredje har mindre än 1 250 euro i månaden i pension. Pensionsskillnaden mellan könen förblev oförändrad och den syns tydligt framför allt i kommuner med höginkomsttagare i Södra Finland. I mer än hälften av kommunerna är redan mer än 40 procent av befolkningen i arbetsför ålder pensionstagare.

År 2021 var den genomsnittliga totalpensionen 1 784 euro i månaden, drygt 20 euro mer än år 2020. Medianpensionen var 1 559 euro i månaden.

Av finländarnas pensioner var 70 procent lägre än 2 000 euro. För en tredjedel var pensionen lägre än 1 250 euro i månaden. Nio procent av pensionstagarna fick en pension på över 3 000 euro.

– Skillnaden mellan män och kvinnor är speciellt framträdande i den övre delen av fördelningen av pensionerna. Av männen fick nära 15 procent över 3 000 euro i pension, när den här andelen för kvinnor stannade på fem procent. Pensionens storlek reflekterar tiden i arbetslivet och lönenivån, berättar statistikchef Tiina Palotie-Heino från Pensionsskyddscentralen.

Alla pensionsbelopp i meddelandet avser pension före skatt. Uppgifterna bygger på Pensionsskyddscentralens och FPA:s gemensamma statistik.

Pensionerna störst i Nyland

De största pensionerna i Finland betalades i Nyland, där månadspensionen i genomsnitt var 2 110 euro. De i genomsnitt minsta pensionerna (1 551€) betalades i Södra Österbotten.

På kommunnivå skiljer sig Grankulla från de andra med en medelpension på 3 212 euro. Esbo (2 397 €) och Helsingfors (2 214 €) kommer på andra och tredje plats. Finlands lägsta medelpension påträffas i Södra Österbotten i Storå (1 312 €).

Skillnaden mellan kvinnor och män tydligast i Södra Finland

Bland kvinnor var medelpensionen 1 601 euro och bland män 2 006 euro i månaden, dvs. kvinnornas genomsnittliga pension var en femtedel mindre än männens. Skillnaden mellan könen hölls oförändrad jämfört med året innan.

Pensionen tillväxer på basis av arbetsinkomsterna, och löneskillnaderna återspeglas således kraftigt i pensionsskillnaderna. Skillnaden mellan könen syns tydligt framför allt i kommuner med höginkomsttagare i Södra Finland.

Störst är skillnaden i Grankulla, där kvinnornas pension (2 332 €/mån) är ca hälften av männens pension (4 320 €/mån). Skillnaden syns också i Esbo och i vissa kommuner på Åland.

Endast i Finlands nordligaste kommun, Utsjoki, får män och kvinnor i genomsnitt en nästan lika stor månadspension på 1 670 euro.

– I kommuner med låginkomsttagare är skillnaden mellan män och kvinnor liten både relativt och i euro. Däremot är skillnaden märkbar i kommuner med höginkomsttagare. I över hälften av kommunerna är kvinnornas genomsnittliga pension 80–90 procent av männens pension, säger Palotie-Heino.

I hälften av kommunerna utgör pensionstagarna över 40 procent

I Finland finns 1,5 miljoner personer som får egen pension. På tio år har antalet pensionärer ökat med 170 000 personer, dvs. 12 procent.

Av alla som fyllt 16 år i Finland är en tredjedel pensionstagare. I mer än hälften av kommunerna utgör pensionstagarna över 40 procent och i var femte är andelen över hälften.

Landskapet med den största andelen pensionärer är Södra Savolax (45 %). På följande platser kommer Kajanaland (43 %) och Kymmenedalen (41 %). Endast Nyland har mindre än 30 procent pensionärer (26 %).

Sjukpensionstagarnas pension nära 1 200 euro

Ca 186 000 personer, dvs. ca sex procent av befolkningen i arbetsför ålder, är sjukpensionerade. Andelen sjönk en del i alla landskap från år 2020. På tio år har sjukpensionstagarnas antal minskat med en fjärdedel.

Medelpensionen för sjukpensionstagarna var 1 169 euro i månaden. Bland ålderspensionstagarna däremot var medelpensionen 1 867 euro.

Pensionsutgifterna nära 33 miljarder euro

I Finland betalades sammanlagt 32,8 miljarder euro i arbetspensioner och FPA-pensioner år 2021. Av det var 30,3 miljarder arbetspensioner och 2,5 miljarder FPA-pensioner.

Den största delen av pensionerna (86 %) betalades som ålderspensioner. Sjukpensionernas andel av pensionsutgiften var 7 procent och familjepensionernas 5 procent.

Hälften av sjukpensionsutgifterna på 2,4 miljarder euro orsakades av psykisk ohälsa. Andelen för sjukdomar i rörelseorganen var en femtedel, dvs. 0,5 miljarder euro.

Vad beskriver medelpensionen? 

– Den genomsnittliga pensionen per månad till personer som får arbetspension eller folkpension och bor i Finland. 

– Här ingår inte de som får deltidspension, partiell ålderspension eller endast familjepension. 

Läs mer:

Statistik över pensionstagarna i Finland (Statistiksida på Etk.fi och tabeller)

Totala pensionsutgifter (Statistiksida på Etk.fi)

PSC:s pensionsräknare (inkl. inkomstutveckling)

Dynamisk infografik: Medelpensionen efter landskap 1992–2021 (på finska) 

Närmare:
Statistikchef Tiina Palotie-Heino tfn 029 411 2147, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Statistikplanerare Joonas Hautamäki, tfn 029 411 2295, fornamn.efternamn(at)etk.fi 

Avainsanat

Kuvat

Tietoja julkaisijasta

Eläketurvakeskus (ETK)
Eläketurvakeskus (ETK)
Tukkutorinkuja 5
00065 ELÄKETURVAKESKUS

029 411 20http://www.etk.fi

Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)

En tredjedel av ålderspensionärerna arbetar eller skulle vilja arbeta vid sidan om pensionen13.5.2022 08:28:00 EEST | Tiedote

En tredjedel av pensionärerna i åldern 63–80 år arbetar eller är intresserade av att arbeta samtidigt som de får ålderspension, visar en undersökning som Pensionsskyddscentralen (PSC) gjort. Många pensionärer skulle vilja arbeta för att arbetet skulle ge något intressant att göra. De upplever emellertid som ett hinder att de på grund av sin ålder inte skulle bli anställda. Analysen bygger på en enkätundersökning och har publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.

Kolmasosa vanhuuseläkeläisistä työskentelee tai haluaisi työskennellä eläkkeen ohessa13.5.2022 08:28:00 EEST | Tiedote

Kolmasosa 63–80-vuotiaista eläkeläisistä työskentelee tai on kiinnostunut työskentelemään vanhuuseläkkeellä, ilmenee Eläketurvakeskuksen (ETK) tutkimuksesta. Monet eläkeläiset haluaisivat työskennellä sen vuoksi, että työ toisi mielenkiintoista tekemistä. Työnteon esteeksi eläkeläiset kokevat puolestaan sen, ettei heitä palkattaisi ikänsä takia. Kyselytutkimukseen perustuva analyysi on julkaistu Yhteiskuntapolitiikka-lehdessä.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme