Meningsskiljaktigheter mellan partner orsakade av coronaepidemin ökade sannolikheten för upplevelser av våld i spädbarnsfamiljer
Resultaten grundar sig på forskningsprojektet Coronaepidemins inverkan på upplevelser av våld i nära relationer och användning av tjänster (KOVÄ) samt på FinLapset-enkätens tillfälliga material.
I enkäten FinLapset, som riktas till föräldrarna i spädbarnsfamiljer, berättade cirka 12 procent att de upplevt minst en efterfrågad form av våld i parrelationen under de senaste 12 månaderna. I mars–augusti besvarades enkäten av sammanlagt 8 169 föräldrar.
"De som svarade berättade oftast att maken hade kallat dem namn för att kränka eller förödmjuka dem. De näst vanligaste var upplevelser av fysiskt eller ekonomiskt våld. Utifrån forskningsresultaten kan man emellertid inte sluta sig till om våldet har börjat under eller före epidemin", berättar Maaret Vuorenmaa, specialforskare vid THL.
I enkäten utreddes från och med augusti också coronaepidemins inverkan på parrelationen. I augusti svarade 1 197 personer på enkäten.
Coronepidemins inverkan på orken i vardagen samt på känslan av närhet och på meningsskiljaktigheter i parrelationen var enligt resultaten kopplade till en större förekomst av våld i parrelationen.
"De föräldrar som meddelade att konflikterna och meningsskiljaktigheterna mellan makarna ökat under coronaepidemin rapporterade oftare om upplevelser av våld i parrelationen. Det samma gällde de föräldrar som berättade att känslan av närhet och orken i vardagen minskat under coronatiden", konstaterar Vuorenmaa.
Antalet samtal till Nollinjen steg rekordartat högt – coronaviruset lyftes sällan fram
Förra året fick Nollinjen mer än 19 000 samtal. Ökningen jämfört med året innan var 31 procent. Under beredskapslagens giltighetstid på våren minskade samtalen till hjälptelefonen månatligen med 100–200 samtal jämfört med början av året.
"Behovet av hjälp verkar ha hopat sig på våren, eftersom antalet samtal efter våren var större än någonsin tidigare.Ärenden med anknytning till coronapandemin diskuterades i offentligheten mest i april, då antalet samtal var lägst. Allt som allt lyftes våldsärenden med anknytning till coronaviruset fram väldigt sällan i samtalen, vilket var överraskande", säger Johanna Hietamäki, specialforskare vid THL.
I april togs ärenden som gäller coronaviruset upp i 68 samtal. Därefter förekom coronaviruset betydligt mindre i samtalen till Nollinjen. Innehållet i samtalen följs upp med anonyma blanketter för uppföljning av tjänster. Av dem framgick också att maken allt oftare uppgavs som våldsverkare under beredskapslagens giltighetstid.
"Detta kan bero på att de övriga sociala relationerna minskat och på att tiden som tillbringas med partnern ökat. Medan beredskapslagen var i kraft sjönk däremot andelen släktingar eller tidigare partner som våldsverkare", konstaterar Anniina Kaittila, specialforskare vid Åbo universitet.
Mer information:
KOVÄ-forskningsprojektet
FinLapset-forskningsprojektet (på finska)
Johanna Hietamäki
specialforskare
THL, KOVÄ-undersökningen
tfn 029 524 7990
fornamn.efternamn@thl.fi
Maaret Vuorenmaa
specialforskare
THL, FinLapset-undersökningen
tfn 029 524 7008
fornamn.efternamn@thl.fi
Anniina Kaittila
specialforskare
Åbo universitet, KOVÄ-undersökningen
tfn 0445071983
fornamn.efternamn@utu.fi
Nyckelord
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum