Möjlighet till empati ökar orken i arbetet i det digitala genombrottet bland vårdare inom äldreomsorgen

ARBETSHÄLSOINSTITUTETS PRESSMEDDELANDE 27.9.2022

Mer tid för empati? Forskningsprojektet Hoivatyön teknologiavälitteinen viestintä ja työhyvinvointi granskade hurdana effekter användning av teknologi har på vårdarbetets kärna: möjligheten att känna empati. I forskningsprojektet frågade man hur användningen av teknologi passar ihop med vårdarnas vardagliga arbete med omsorg av äldre. Ger teknologin mer tid till det brådskande skiftarbetet eller tar den bort möjligheter för vårdare att känna empati?

– Inom vården av äldre görs hela tiden lösningar där man tar i bruk teknologi för att effektivera vårdarbetet. Ändå vet man inte helt hur olika teknologier ändrar på kvaliteten hos vården, berättar den ledande forskaren Eveliina Saari från Arbetshälsoinstitutet.

Enligt undersökningen kan administrativa uppgifter med teknologin och att producera god vård samtidigt orsaka kontinuerlig belastning i vårdarnas arbete.

– Det huvudsakliga resultatet är att användningen av teknologi är bort från vårdarens tid för omsorg. Å andra sidan kan en välplanerad och ändamålsenlig teknologilösning även ge vårdaren mer tid att fokusera på god och högkvalitativ omsorg, konstaterar Saari.

Nya lösningar garanterar emellertid inte resultat. Teknologiska lösningar kräver omsorgsfull planering och förståelse för vårdarens arbete, eftersom vårdtjänsterna och de teknologier som används varierar. Det är väsentligt att identifiera användningen av teknologi som en tidskrävande del av vårdarens uppgifter.

Arbetshälsa skapas med klienten

I undersökningen granskade vi vardagen inom äldreomsorgen både i hemvården och i serviceboende med heldygnsomsorg. För att komma åt vardagen genomförde man intervjuer, observationer och gemensamma diskussioner.

Vårdarna bedömer att de inte kan påverka teknologiseringen av vårdarbetet själva. Cheferna och ledningen borde därför fästa särskild uppmärksamhet vid att arbetsförhållandena i vårdarbetet förblir meningsfulla för vårdarna när man inför teknologier som stöd för vårdarbetet. Arbetshälsan skapas i växelverkan mellan yrkesperson och klient.

– Alla vårdare som deltog i vår undersökning ansåg att empatin spelar en väsentlig roll i omsorgsarbetet, även om den inte mäts eller bedöms. Det skulle löna sig att utvärdera erfarenheten av empati som en del av arbetshälsoundersökningarna och följa med hur den utvecklas på lång sikt, summerar Saari.

Betydelsen av chefer blev större när man pratade om god omsorg och att tåla stundvis belastning. Cheferna och ledningen spelar också en nyckelroll i att lyfta fram sambandet mellan och betydelsen hos empatisk växelverkan med klienter och arbetshälsa.

– Inom arbetsgemenskaper är det viktigt att uppskatta individuella goda metoder för växelverkan med klienter och främja att kollegor lär sig av varandra. Empatiska möten skapar välbefinnande, både för äldre klienter och vårdare, påpekar Saari.

Empati kräver tid

Empatin, som är en del av god omsorg, har inte försvunnit i och med att vården teknologiserats. Däremot har den blivit allt ”tystare information”. Uppskattningen av empati riskerar att hamna i skymundan.

– Att trygga god omsorg, högkvalitativa klientkontakter och ett gott liv borde lyftas fram allt tydligare som en del av ett gott vårdarbete och som ett av de viktigaste uppgifterna hos omsorgen av äldre, betonar Saari.

Man borde diskutera på samhällelig nivå om hur man kan säkerställa tillräcklig och högkvalitativ vård i en befolkningsstruktur som åldras.

– Skulle ett gott liv för klienterna kunna lyftas fram allt mer inom vårdarbetet med äldre, i stället för medicinska vårdåtgärder? Analyserna i undersökningen pekar på att vårdarna ger god omsorg och strävar till empatiska möten, även om det gör arbetet mer belastande. Empati trivs inte i brådska eller i klientrelationer som byts ut, påminner Saari.

Bekanta dig med undersökningen

Enemmän aikaa empatialle? Hoivatyön teknologiavälitteinen viestintä ja työhyvinvointi -forskningsprojektet och dess utvecklingsförslag (Julkari.fi, på finska och engelska)

Forskningsprojektet avslutades i augusti 2022 och finansierades av Arbetarskyddsfonden.

Mer information

Ledande forskare Eveliina Saari, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 526 1643, eveliina.saari@ttl.fi