Suomen Akatemia

Myom är till stor skada för samhället

Dela
Godartade muskeltumörer i livmodern, dvs. myom, är mycket vanliga. Trots att de är godartade orsakar de hos många kvinnor symptom som till exempel mycket rikliga och smärtsamma menstruationer, smärta och tryck i den nedre delen av buken, problem under graviditeten och till och med infertilitet. Vården av dessa blir mycket dyr för samhället, berättar akademiforskare Pia Vahteristo, som har utrett molekylärbiologin hos myom. Forskningen inom godartade tumörer har i stor utsträckning hamnat i skuggan av cancerforskningen. Myom är dock sällan ärftliga.

”Vi har utrett mutationerna i tumörframkallande genen MED12, mutationernas inverkan på uppkomsten av generna samt förekomsten hos olika typer av tumörer. Dessa mutationer är genetiska defekter som uppkommit under livstiden och de är inte ärftliga. För att utreda dispositionen för ärftlighet är vårt mål att utveckla en metod med vilken vi skulle kunna identifiera personer som bär på genetiska defekter och hänvisa dem till ärftlighetsrådgivning”, säger Vahteristo.

Vahteristos grupp forskar även i huruvida vissa subtyper av myom kan utvecklas till cancer. ”Vi har även studerat leiomyosarkom i livmodern, som är elakartade och mycket aggressiva muskeltumörer i livmodern. Dessa cancertumörer anses uppkomma via andra mekanismer än myom. Vi upptäckte dock att MED12 är en av de vanligaste muterade generna även i dessa tumörer. Trots att vanliga myom inte anses kunna förändras till elakartade, är vårt mål nu att utreda om vissa sällsynta subtyper av myom kan utvecklas till cancer och vi har också hos dessa tumörer funnit vissa förändringar som är typiska endast för cancertumörer. Vi försöker också utveckla en metod för att skilja en elakartad cancertumör från en godartad bara genom ett blodprov”, berättar Vahteristo.

Nya metoder genom samarbete

”Vår grupp har inlett ett samarbetsprojekt som omfattar alla landets universitetssjukhus. Inom projektet försöker vi bättre komma underfund med orsakerna till utvecklingen av leiomyosarkom samt skapa nya verktyg för utveckling av en noggrannare diagnos och prognos samt nya vårdmetoder. Eftersom leiomyosarkom är mycket sällsynta, samlar vi in prover från hela landet för att få större tillförlitlighet i resultaten och statistisk kraft i analyserna”, berättar Vahteristo.

De nya sekvenseringsmetoderna har revolutionerat cancerforskningen under det senaste decenniet. Vahteristos grupp har använt dessa metoder för att utreda myoms molekylära bakgrund och målet är att utvidga forskningen även till andra godartade tumörer. Detaljerad geninformation kan utnyttjas i allt högre grad genom att erbjuda nya sätt för utveckling av målinriktade behandlingsmetoder.

Mer information

akademiforskare Pia Vahteristo
Helsingfors universitet
pia.vahteristo(at)helsinki.fi
tfn 02 9412 5600

Kontakter

Arto Suominen
kommunikationen
Finlands Akademi
tfn 0295 335 087
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Länkar

Om

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Suomen Akatemia rahoittaa korkealaatuista tieteellistä tutkimusta, toimii tieteen ja tiedepolitiikan asiantuntijana sekä vahvistaa tieteen ja tutkimustyön asemaa yhteiskunnassa. Pyrimme toiminnassamme siihen, että suomalainen tutkimus uusiutuu, monipuolistuu ja kansainvälistyy. Luomme edellytyksiä tutkijankoulutukselle ja tutkijanuralle, kansainvälistymiselle ja tutkimustulosten hyödyntämiselle. Katamme kaikki tieteen ja tutkimuksen alat. Vuonna 2024 rahoitamme tutkimusta lähes 488 miljoonalla eurolla. Akatemia toimii opetus- ja kulttuuriministeriön hallinnonalalla.

 

Följ Suomen Akatemia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Akatemia

Forskningsinfrastrukturer får finansiering från Finlands Akademi1.2.2024 10:05:10 EET | Tiedote

Kommittén för forskningens infrastrukturer vid Finlands Akademi har beviljat elva projekt drygt 22 miljoner euro i finansiering för att bygga och utveckla nationella och internationella forskningsinfrastrukturer. Det här är de andra och sista delbesluten om FIRI 2023-utlysningen. Totalt beviljade Akademin över 52 miljoner euro inom utlysningen. FIRI-finansieringen stöder uppbyggnad och utveckling av högklassiga forskningsinfrastrukturer, som lägger grunden för genomslagskraftig forskning, utveckling och innovation.

Suomen Akatemialta huomattava rahoitus tutkimusinfrastruktuureille1.2.2024 10:05:10 EET | Tiedote

Suomen Akatemian tutkimusinfrastruktuurikomitea on myöntänyt rahoituksen 11 hankkeelle kansallisten ja kansainvälisten tutkimusinfrastruktuurien rakentamiseen ja kehittämiseen. Yhteensä rahoitusta myönnettiin yli 22 miljoonaa euroa. Kyseessä ovat loput FIRI 2023 -tutkimusinfrastruktuurihaun päätöksistä. Kokonaisuudessaan FIRI2023 -haussa tutkimusinfrastruktuurihankkeille myönnettiin yli 52 miljoonaa euroa. FIRI-rahoituksella tuetaan korkeatasoisten tutkimusinfrastruktuurien rakentamista ja kehittämistä vaikuttavan TKI-toiminnan perustana.

Research infrastructures receive major funding from Research Council of Finland1.2.2024 10:05:10 EET | Press release

The Finnish Research Infrastructure Committee at the Research Council of Finland has awarded eleven projects more than 22 million euros in funding to build and upgrade national and international research infrastructures. This was the second and last set of decisions on the FIRI 2023 call. The funding granted under the call totals more than 52 million euros. FIRI funding supports the establishment and upgrading of high-quality research infrastructures, which lay a solid foundation for high-impact research, development and innovation.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye