Negativa förväntningar styr förnimmelserna som gäller omgivningen och tolkningen av dem – noceboeffekten förklarar individuella skillnader
I Finland har de hälsoskadliga faktorerna som vi utsätts för i livsmiljön och arbetet minskat under de senaste årtiondena, men ändå har människornas symtom inte minskat.
Förutom att vi minskar hälsofarliga faktorer i miljön bör vi också se till att de miljörelaterade riskerna inte betonas för mycket, eftersom detta ytterligare kan öka de olägenheter och symtom som människorna upplever. Detta framgår av en artikel om nocebofenomenet som nyligen publicerades i tidskriften Duodecim. Artikelförfattare är forskare vid Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet.
Förhandsuppfattningar och antaganden som gäller sinnesförnimmelser styr människans observationer och tolkning av sin omgivning och sig själv. Således leder negativa förhandsuppfattningar och förväntningar till att människan upplever olägenheter och symtom i större omfattning. Fenomenet kallas noceboeffekt eller negativ förväntanseffekt. Det är alltså motsatsen till placebo som är positiv förväntanseffekt.
"För att överleva har det i alla tider varit viktigt att människan upptäcker hot och negativa företeelser i omgivningen snabbare än positiva. Betydelsen av förhandsuppfattningar och sociala tips ökar särskilt när observationen kan ha många betydelser, till exempel obestämd smärta eller instängd luft, eller om fenomenet är relativ okänt eller svårt att upptäcka, till exempel ljud som nätt och jämnt kan registreras", berättar professor Marko Elovainio.
Nyhetsförmedlingen och sociala medier kan stärka förhandsuppfattningarna och de negativa betydelserna
Enligt forskarna kan snabb nyhetsförmedling och diskussioner i sociala medier skapa eller stärka de negativa betydelserna som leder till exempelvis olägenheter och symtom, förvärrade symtom eller minskad effekt av vården. Detta leder till att vissa risker överbetonas och å andra sidan till att en del större risker förbises.
"Hälsoriskerna som är till exempel förknippade med inomhusluften upplevs som betydligt större än vad de är, medan många andra miljörisker kanske avfärdas med en axelryckning. Noceboeffekten måste därför alltid beaktas när man talar om riskerna med till exempel inomhusluften. Detta gäller såväl samtalen på läkarmottagningen, nyhetsförmedlingen som till exempel ingenjörens synpunkter på byggnadens skick. Att uppmärksamma fenomenet är en viktig del av att förebygga sym tomen ", säger professor Juha Pekkanen.
Den medvetna eller omedvetna betydelsen av fenomen eller förnimmelser påverkar hur människans kropp reagerar.
"När man på arbetsplatsen börjar misstänka problem med inomhusluften och dess skadliga inverkan på hälsan ökar inomhusluftens negativa betydelse och man börjar iaktta sina förnimmelser i förhållande till inomhusluften. Därmed blir symtomen lätt kraftigare och deras samband med inomhusluften stärks ytterligare", säger överläkare Markku Sainio.
Genom att överbetona riskerna kan den negativa inverkan vara större än den nytta som det medför att minska riskfaktorerna.
"Detta framhävs när man talar om eventuella risker med miljöfaktorer på låga nivåer. När man vill identifiera och förebygga dessa finns det en risk för att människornas rädslor och uppfattningar om risken samtidigt blir för starka. Då kan uppfattningarna börja förklara biverkningarna och symtomen mer än de egentliga biologiska eller fysikaliska faktorerna. Detta framgick också av en färsk undersökning där man utredde hur infraljuden från vindkraften påverkar hälsan", säger Sainio.
Uppkomsten av negativa eller till och med hotfulla betydelser måste alltid beaktas när man talar om små och osäkra risker. Detta kan förebyggas när man vid möten och i kommunikation beaktar människornas förhandsuppfattning om ämnet, lyfter fram de positiva sidorna av situationerna och åtgärderna och undviker att betona riskerna när det inte är nödvändigt.
Ytterligare information
Noceboeffektens många ansikten (på finska)
Duodecim
Hur påverkar inomhusluften människornas hälsa? (på finska)
THL
Miljöhälsa
THL
Juha Pekkanen
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 029 5243638
fornamn.efternamn@helsinki.fi
Marko Elovainio
professor
THL och Helsingfors universitet
tfn 029 5247212
fornamn.efternamn@thl.fi
Markku Sainio
överläkare
Arbetshälsoinstitutet
tfn 030 4742606
fornamn.efternamn@ttl.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum