Työterveyslaitos

Ny information om arbetsgivarsektorns och arbetets belastningsfaktorers inverkan på sjukfrånvaron

Dela

Arbete inom den offentliga sektorn, ett fysiskt tungt arbete och lägre arbetskontroll ser inte ut att öka användningen av sjukdagpenning lika mycket som man tidigare trott. Det som däremot ökar användning av partiell dagpenning är motsatta faktorer, det vill säga arbete inom den privata sektorn och fysiskt lätt arbete bland kvinnor. Arbetshälsoinstitutets färska studie undersöker skillnader i användningen av sjukdagpenning mellan arbetstagargrupper och arbetstagare som förflyttar sig mellan olika arbeten.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 8.12.2021

Arbete inom den offentliga sektorn, ett fysiskt tungt arbete och lägre arbetskontroll ökar sannolikheten för långvarig sjukfrånvaro som ersätts av FPA i mindre mån än vad man tidigare trott.

I Arbetshälsoinstitutets färska studie undersöks individuella variationer i användningen av sjukdagpenning. En jämförelse mellan samma persons sjukfrånvaro vid olika tidpunkter, inom olika arbetsgivarsektorer eller i yrken med olika belastningsfaktorer gjordes.

– Full utbetalning av sjukdagpenning var bara en aning vanligare vid de tidpunkter då en person arbetade inom den offentliga sektorn eller i yrken där arbetet var fysiskt tungt och arbetskontrollen lägre, säger forskare Elli Hartikainen på Arbetshälsoinstitutet.

Tidigare har studier utformats utifrån hur sjukdagpenningen används mellan olika arbetstagargrupper, exempelvis jämförelser mellan den offentliga och privata sektorn eller fysiskt tungt arbete och fysiskt lätt arbete. Då har arbetsgivarsektorerna och belastningsfaktorerna visat sig ha avsevärt större betydelse. De individuella variationerna har förblivit dolda.

– Man känner till att många egenskaper, såsom personlighet, motivation och attityder påverkar branschbyten och sjukfrånvaro. På så sätt kan personer som med liten eller stor sannolikhet kommer att vara sjukskrivna komma att arbeta på vissa arbetsmarknadens delområden, påpekar Hartikainen.

Arbetsrelaterade faktorer har till och med en omvänd inverkan på användningen av partiell sjukdagpenning.

Enligt studien är användningen av partiell sjukdagpenning mer sannolik när en person arbetar inom den privata sektorn än på den offentliga. Speciellt bland kvinnor är partiell sjukdagpenning vanligare när en kvinna arbetar inom ett yrke som består av lätta fysiska sysslor eller där den egna kontrollen av arbetet är lägre.  

Det som således ökar användning av partiell sjukdagpenning är delvis motsatta faktorer till de som ökar full sjukdagpenning, konstaterar Taina Leinonen, äldre forskare på Arbetshälsoinstitutet.

Partiell sjukdagpenning är ett frivilligt alternativ till full sjukdagpenning i de fall då läkaren gör en bedömning om att personen kan utföra partiellt arbete med förkortad arbetstid, utan att äventyra hälsan. Frivilligheten kan för sin del förklara det att arbetsförhållandena påverkar på olika sätt det allmänna behovet av sjukfrånvaro än huruvida man beaktar möjligheten att återvända till ett deltidsarbete under sjukdomen.

– Det som kan påverka användningen av partiell sjukdagpenning är exempelvis arbetsgivarens beredskap på att erbjuda deltidsarbete, hur lämpliga arbetsuppgifterna för deltidsarbete är eller arbetsgivarens och arbetstagarens förväntningar på nyttan av arbetet.

Är det möjligt att påverka sjukfrånvaro genom att göra förändringar i arbetet?

Arbetsgivarsektorn och arbetets belastningsfaktorer påverkar sjukfrånvaron, även om effekten är mindre eller till och med motsatt till vad man ansett utifrån tidigare bevis. Även en omställning av en persons aktuella arbete kan påverka sjukfrånvaron, vilket denna studie dock inte tar fasta på.

– Förkortad arbetstid i samband med partiell sjukdagpenning är i sig självt en omställning av arbetet och som minskar behovet av frånvaro. Arbetsgivaren och arbetets natur ser ut att spela en stor roll för att detta ska kunna genomföras, påpekar Leinonen.

Användningen av partiell sjukdagpenning är en viktig metod för att förlänga arbetskarriären och kunde utnyttjas i större utsträckning än vad som gäller i dag. Fortsatt forskning behövs för att klarlägga vad orsakerna till sjukfrånvaro inom arbetsgivarsektorn och i fråga om arbetes belastningsfaktorer beror på.

– Det är till exempel viktigt att förstå varför det i vissa arbeten är enklare att utnyttja partiell sjukdagpenning för att åtgärder som främjar partiell arbetsförmåga kan vidtas mer exakt, summerar Hartikainen.  

Forskningsartikel (på engelska): Hartikainen E, Solovieva S, Viikari-Juntura E, Leinonen T. Associations of employment sector and occupational exposures with full and part-time sickness absence: random and fixed effects analyses on panel data. - Scandinavian Journal of Work, Environment & Health (sjweh.fi)

Ytterligare information

  • Taina Leinonen, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 3271723, taina.leinonen[at]ttl.fi
  • Elli Hartikainen, forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 4679783, elli.hartikainen[at]ttl.fi

Forskningsprojekt om partiell arbetsoförmåga och arbetskarriärernas längd

  • Projektet undersöker faktorer som påverkar hur förmåner vid partiell arbetsoförmåga utnyttjas och sambandet mellan utnyttjandet av dessa förmåner och längden på arbetskarriärerna, med fokus på den privata och offentliga sektorn.
  • I denna delstudie undersöks arbetsgivarsektorns och arbetets belastningsfaktorers samband med inledandet av en period med full sjukdagpenning och en period med partiell sjukdagpenning. Dessutom görs en bedömning om individuella, oobserverade faktorers eventuella inverkan på dessa samband.  
  • Studien använde sig av material från ett panelregister på individnivå från perioden 2005–2016. Materialet består av ett slumpmässigt urval på 70 procent som representerar personer i arbetsför ålder i Finland och som sammanförs med uppgifter från Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen.  
  • För att bedöma arbetets fysiska belastning och arbetskontrollen användes tidigare utvecklade jobb-exponeringsmatriser (JEM) som ger information om mäns och kvinnors exponering för dessa belastningsfaktorer i olika yrken.
  • Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden och Keva.  
  • Se också forskningsprojektet (på finska): Osatyökyvyttömyys ja työurien pituus (2020-2023) - Työterveyslaitos (ttl.fi)

Bekanta dig även med (på finska)

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi

 

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Ungas arbetshälsa försämrades inom servicebranscherna – det lönar sig att satsa på återhämtning och inskolning15.6.2022 08:30:00 EEST | Tiedote

Under 35-åriga arbetstagare inom servicebranscherna ansåg sin arbetshälsa vara sämre än ett år sedan, framgår det av Arbetshälsoinstitutets enkät. Både bristen på arbetskraft och coronatidens inverkan återspeglas i resultaten. Ungas erfarenheter av arbetsgemenskaper är dock positivare än äldre arbetstagares, vilket är en bra utgångspunkt för utvecklingen av arbetshälsan. Experter uppmuntrar att förbättra ledningen av arbetsförmågan, speciellt organiseringen av arbetet, det sociala stödet, återhämtningsfärdigheterna och inskolningen.

Nuorten työhyvinvointi heikentyi palvelualoilla – palautumiseen ja perehdytykseen kannattaa panostaa15.6.2022 08:30:00 EEST | Tiedote

Alle 35-vuotiaat palvelualojen työntekijät kokevat työhyvinvointinsa huonommaksi kuin vuosi sitten, kertoo Työterveyslaitoksen kyselytutkimus. Sekä työvoimapula että korona-ajan vaikutukset heijastuvat tuloksissa. Kokemukset työyhteisöistä ovat nuorilla kuitenkin myönteisempiä kuin vanhemmilla työntekijöillä, mikä on hyvä lähtökohta työhyvinvoinnin kehittämistyölle. Asiantuntijat kannustavat tekemään parannuksia työkykyjohtamiseen ja siinä erityisesti töiden organisointiin, sosiaaliseen tukeen, palautumistaitoihin ja perehdyttämiseen.

Arbetslöshet som orsak till förlorade arbetsår har ökat och sjukpensionen som orsak har minskat14.6.2022 10:39:46 EEST | Tiedote

Efter finanskrisen åren 2010–2016 förlängdes yrkeslivet för 50-åringar, men däremot inte för 30-åringar. Allt fler arbetsår går förlorade till följd av arbetslöshet som de facto är en större orsak till förlorad arbetstid än sjukpension. Granskat enligt bransch går arbetsår förlorade mest inom hotell- och restaurangbranschen, inom förvaltning och stödtjänster samt kultur och nöje. Detta visar Arbetshälsoinstitutets undersökning.

Työttömyyden merkitys menetettyjen työvuosien syynä on kasvanut ja työkyvyttömyyseläkkeen vähentynyt14.6.2022 10:14:08 EEST | Tiedote

Finanssikriisin jälkeisinä vuosina 2010–2016 odotettu työura piteni 50-vuotiailla, mutta 30-vuotiailla sen sijaan ei. Työttömyyden vuoksi menetetään yhä enemmän työvuosia ja työttömyys onkin korvannut työkyvyttömyyseläkettä menetetyn työajan suurimpana syynä. Toimialoittain tarkasteltuna eniten työvuosia menetetään majoituksen ja ravitsemuksen, hallinto- ja tukipalveluiden sekä taiteen ja viihteen aloilla, osoittaa Työterveyslaitoksen tutkimus. Tutkimus liittyy LIFECON-hankkeeseen.

Personer som fyllt 50 år borde ges möjlighet till mindre nattarbete och mindre långa arbetstider13.6.2022 09:41:02 EEST | Tiedote

Pressmeddelande 13.6.2022 Nattarbete försämrar sömnens kvalitet hos äldre anställda och återhämtningen från krävande arbetspass tar längre tid än förut. Utifrån nya forskningsresultat rekommenderar Arbetshälsoinstitutet bättre möjligheter till mindre nattarbete och mindre långa arbetstider för 50 år fyllda. En gemensam skiftplanering som förbättrar möjligheterna att påverka arbetstiden har visat sig vara ett fungerande verktyg även för att stötta arbetshälsan hos äldre anställda.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum