Nya regler för familjepension – ny räknare ger en uppskattning av pensionens storlek
Familjepension som betalas till den efterlevande maken och barnen ger ekonomisk trygghet när en familjeförsörjare har dött. De ändringar i familjepensionen som trädde i kraft vid årsskiftet återspeglar förändringar som skett i samhället och familjerna.
– Genom de aktuella lagändringarna förbättras i synnerhet barnfamiljernas ställning, säger specialsakkunnig Suvi Ritola på Pensionsskyddscentralens planeringsavdelning.
De största ändringarna som familjepensionsreformen medför är följande:
- Efterlevandepensionen blir tidsbestämd för dem som är födda år 1975 eller senare.
- Barnpension betalas nu tills barnet fyller 20. Hittills har åldersgränsen varit 18 år.
- En långvarig sambo kan också få efterlevandepension, om samboförhållandet har varat minst fem år och samborna har barn tillsammans.
- Den efterlevande makens kalkylerade andel av familjepensionen kan betalas till barnen, om det inte finns en efterlevande make som har rätt till efterlevandepension.
Med den nya familjepensionsräknaren kan man beräkna efterlevande- och barnpensionen
Med en ny räknare som publicerats på Arbetspension.fi kan man få en uppskattning av efterlevande- och barnpensionens storlek. Räknaren ger ett riktgivande resultat, men det slutliga beloppet uträknas av den pensionsanstalt som beviljar familjepensionen.
Räknaren beräknar den efterlevande makens och barnens andelar av den avlidna makens eller vårdnadshavarens pension. Den beräknar också den minskade efterlevandepensionens storlek.
Familjepensionen räknas utgående från den avlidna makens eller vårdnadshavarens arbetspension. Den efterlevande makens egen pension kan minska efterlevandepensionen. Räknaren beräknar den minskade efterlevandepensionen utgående från de uppgifter om förmånslåtarens pension och den efterlevande makens egen pension som användaren matar in.
Efterlevandepensionen blir tidsbestämd
Efterlevandepension som betalas efter äktenskap ändrades i början av år 2022 så att den är tidsbestämd, om den efterlevande maken är född år 1975 eller senare.
Till dem som är födda år 1975 eller senare kan efterlevandepension betalas i tio år eller minst tills det yngsta barnet fyller 18 år. Tio års minimitid gäller inte sambor, utan en efterlevande sambo kan få efterlevandepension endast tills det yngsta barnet som har rätt till barnpension fyller 18 år.
De som är födda år 1974 eller tidigare och blir änkor eller änklingar efter äktenskap kan fortfarande få efterlevandepension livet ut.
Nytt verktyg talar om rätten till efterlevandepension
Med Pensionsskyddscentralens nya verktyg kan man ta reda på om man har rätt till efterlevandepension och hur länge den i så fall betalas.
Den information som webbtjänsten ger grundar sig på användarens svar och är en preliminär uppskattning av om man har rätt till efterlevandepension. Det slutliga beskedet får man när man ansöker om efterlevandepension.
Barnpensionen utvidgas
Barnpension betalas nu tills barnet fyller 20. Tidigare har åldersgränsen varit 18 år.
Den höjda åldersgränsen gäller
- nya barnpensioner som börjar år 2022 eller senare
- dem som får barnpension och är yngre än 18 år i början av år 2022. Deras familjepension fortsätter betalas enligt de nya reglerna tills de fyller 20 år.
En nyhet är att efterlevandepensionens andel av familjepensionen nu kan betalas till barnen, om det inte finns en efterlevande make som har rätt till efterlevandepension. Barn kan ha rätt till denna kalkylerade andel, om t.ex. förmånslåtarens efterlevande sambo inte uppfyller kriterierna för att få efterlevandepension eller om den efterlevande maken är yngre än 50 år och gifter om sig så att efterlevandepensionen upphör. Detta gäller barnen oberoende av om föräldrarna varit gifta eller sambor.
Familjepensionens belopp är beroende av antalet förmånstagare. I familjer med flera barn är varje barns andel alltså mindre än i familjer med bara ett barn. Som helhet är familjepensionen dock desto större, ju fler barn det finns i familjen.
Vem berörs inte av reformen?
Reformen berör inte efterlevandepensioner som redan betalas, dvs. efterlevande makar vilkas make har avlidit före år 2022.
Efterlevandepensionen är inte tidsbestämd för gifta personer som är födda före år 1975.
Arbetspension.fi Efterlevandepension och barnpension som trygghet för familjen (räknaren finns på samma sida)
Har du rätt till efterlevandepension? (Asiointi.etk.fi)
Närmare:
Specialsakkunnig Suvi Ritola, tfn 029 411 2634, etunimi.sukunimi@etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme