Omfattade utvärdering: lagen har effektiverat elevhälsan, men de korrigerande åtgärderna har inte minskat

På uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet genomförde Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) 2016–2017 en utvärdering av verkställandet av lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).

Utvärderingen riktades till alla undervisnings- och utbildningsanordnare, enheter inom förskoleundervisning som valts som prov samt skolor och läroanstalter som valts genom urval. Utvärdering omfattade sammanlagt 1 200 styrgrupper för elevhälsan, elevvårds- och elevhälsogrupper eller utbildningsanordnare, sammanlagt 25 600 elever och studerande (elever i årskurs 5 och 8 inom grundläggande utbildning samt studerande på andra årskursen i gymnasiet och yrkesutbildning) samt 15 representanter för myndigheter och intressentgrupper.

Generellt inriktad elevhälsa syns inte särdeles tydligt i skolornas och läroanstalternas vardag

Ett centralt mål för lagen om elev- och studerandevård var att fokus inom elevhälsan ska flyttas mot generellt inriktad, förebyggande elevhälsa som erbjuder tidigt stöd. Enligt utvärderingsresultaten har den generellt inriktade elevhälsans vikt ökat och anordnandet av generellt inriktad elevhälsa har effektiviserats på samtliga skolstadier, även om fokus inom elevhälsan ännu inte har flyttats från individuellt inriktad till generellt inriktad elevhälsa i någon större omfattning. Anordnandet av generellt inriktad elevhälsa varierar mycket mellan olika skolor och läroanstalter, och de korrigerande åtgärderna inom elevhälsa har inte minskat.

– Resurser bör riktas till generellt inriktad elevhälsa på alla skolstadier. Det är viktigt att trygga möjliggörandet av en gemensam verksamhetskultur. Det är särskilt viktigt att trygga det i yrkesutbildningsreformen, understryker utvärderingsexpert Tarja Frisk.

Tillgången till elevhälsotjänster har förbättrats något, mest utmaningar inompsykologtjänsterna

Tillgången till elevhälsotjänster var i huvudsak oförändrad på alla skolstadier. Tillgången till hälsovårdartjänster och kuratorstjänster upplevdes i regel som god. Även om lagen effektiviserade tillgången till kurators- och psykologtjänster måttligt, varierade tillgången till såväl dessa tjänster som läkartjänster på alla skolstadier. Det finns fortfarande förskoleenheter, skolor och läroanstalter där tillgången till ovan nämnda tjänster är svag. Tillgången till psykologtjänster är en av de centrala utmaningarna för elevhälsan.

Enligt utvärderingsresultaten får eleverna och studerandena elevhälsotjänster i regel inom de tidsfrister som bestäms i lagen. Detta varierar visserligen efter område och kommun. Eleverna och studerandena upplevde det i allmänhet som lätt att be om hjälp vid olika slags bekymmer. Att få hjälp upplevdes som lättare än att be om hjälp.

Tillståndet i elevhälsan och elevernas och studerandenas påverkningsmöjligheter har förbättrats

Styrgrupperna för elevhälsan, elevvårds- och elevhälsogrupperna samt utbildningsanordnarna bedömde att tillståndet i elevhälsan var bättre efter att lagen trädde i kraft än före det (figur 1). I och med lagen har elevhälsoarbetet blivit mer systematiskt och sektorsövergripande på samtliga skolstadier.

– I och med lagen om elev- och studerandevård har elevernas och studerandenas, i synnerhet elev- och studerandekårernas, påverkningsmöjligheter i skol- och läroanstaltsgemenskaperna förbättrats. Dessutom har elevernas och studerandenas integritetsskydd förbättrats. Eleverna och studerandena ansåg att deras delaktighets- och påverkningsmöjligheter var viktiga, konstaterar projektchef Anna-Mari Summanen.

Jämlikheten förverkligas inte mellan läroanstalter och områden

Även om elevhälsan till många delar har effektiviserats i och med lagen om elev- och studerandevård, finns det emellertid mycket utrymme för utveckling när det gäller att stärka generellt inriktad elevhälsa samt en jämlikare tillgång till elevhälsotjänster och tillräcklig personal, mellan läroanstalter och olika delar i landet. Dessutom krävs preciseringar gällande elevhälsoregister, registreringsrutiner och variation i lagtolkningen. På samtliga skolstadier konstaterades att det återstår mycket att göra för att uppnå de mer långtgående målen i lagen om elev- och studerandevård. Dessa mål är till exempel ett minskat behov av barnskydd samt av mentalvårdstjänster för barn och ungdomar.

Utvärderingen anknyter till uppföljningsuppdraget som riksdagen gett undervisnings- och kulturministeriet om genomslaget, effektiviseringen, tillgången till tjänster och personalens tillräcklighet till följd av lagen om elev- och studerandevård som trädde i kraft 1.8.2014. Utvärderingen fokuserade på förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning, dvs. alla utbildningsstadier som hör till lagens tillämpningsområde.

Mer information:

Utvärdering av verkställandet av lagen om elev- och studerandevård inom allmänbildande utbildning: projektledare Anna-Mari Summanen, anna-mari.summanen@karvi.fi, tfn 029 533 5523

Utvärdering av verkställandet av lagen om elev- och studerandevård inom yrkesutbildning: projektledare Tarja Frisk, tarja.frisk@karvi.fi, tfn 029 533 5504

Utgivningstillfälle och publicering av rapporterna:

Resultaten av utvärderingen offentliggörs 14.3.2018 kl. 13–16 i Terassalen i Finlandiahuset. Rapporterna publiceras i samband med tillfället och kan läsas på webbplatsen för Nationella centret för utbildningsutvärdering: http://www.karvi.fi/