HUS

Omfattande gentest lönar sig vid diagnostik av sällsynta neurologiska sjukdomar hos vuxna

Jaa

En DNA-undersökning som omfattar hela arvsmassan kan vara ett kostnadseffektivt sätt att utreda orsaken till symtomen vid sjukdomar i nervsystemet hos vuxna.

Detta framgick av en undersökning som neurologerna Mari Auranen och Emil Ylikallio vid HUS utförde 2015–2021. I undersökningen utredde man hur effektiv klinisk exomsekvensering är i diagnostiken av sällsynta neurologiska sjukdomar hos vuxna. Exomsekvensering är en metod som blivit vanligare under det senaste decenniet för undersökning av patientens alla gener på en gång. Den används redan i stor utsträckning till exempel vid diagnostik av ärftliga sjukdomar hos barn, men på grund av det höga priset används den inte i stor utsträckning i Finland vid neurologiska sjukdomar hos vuxna.

Undersökningen finansierades av Finlands Akademi och genomfördes i biträdande professor Henna Tyynismaas forskningsgrupp i samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral under ledning av professor Mika Kortelainen. Huvudforskare var doktorand Markus Sainio från Helsingfors universitet.

Det finns hundratals neurologiska sjukdomar orsakade av genfel, vilket gör deras diagnostik krävande. Från det första symtomet till en diagnos kan det krävas många olika undersökningar, och det kan ta flera år eller till och med ett decennium. Hos vuxenpatienter försvåras diagnostiken av att det kan förekomma betydande variationer i sjukdomens begynnelseålder, symtom och framskridande, till exempel på grund av levnadsvanorna. Symtomen kan också bero på en annan orsak än en ärftlig sjukdom. Därför är det viktigt att hitta en exakt diagnos även om den inte direkt leder till en vårdmöjlighet.

I denna undersökning utreddes effekten av den kliniska exomsekvenseringsmetoden i diagnostiken av neurologiska sjukdomar hos vuxna patienter. Till undersökningen rekryterades hundra vuxna som misstänktes ha en neurologisk sjukdom orsakad av ett genfel. De personer vars sjukdom på grund av kliniska symtom identifierades som en typisk ärftlig sjukdom som förekommer i Finland gallrades bort. De undersökta personernas DNA analyserades med exomsekvensering och eventuella genfel undersöktes i alla redan kända sjukdomsgener.

Undersökningen resulterade i en genetisk diagnos hos 27 av de undersökta patienterna. Genfelen fanns i 23 olika gener och 13 av dem var tidigare okända. Resultatet beskriver väl omfattningen av den genetiska bakgrunden till sällsynta neurologiska sjukdomar och det faktum att man ännu inte känner till alla eventuella genetiska fel. Överraskande nog hittades hos några av de undersökta en grundande mutation i det finländska sjukdomsarvet (MIRAS ataxisyndrom, SMAJ spinal muskelatrofi, TMD tibial muskeldystrofi), men deras symtom var atypiska för sjukdomen i fråga, vilket i sin tur beskriver hur besvärlig diagnostiken är i denna patientgrupp.

Enligt undersökningen skulle nästan en tredjedel av patienterna ha haft nytta av exomsekvensering i ett tidigt skede; då hade andra diagnostiska undersökningar kunnat undvikas för deras del. I genomsnitt hade det tagit tre år att utreda diagnosen hos dem som deltog i exomsekvenseringsundersökningen. Fyra deltagare vars genfel hittades i undersökningen hade varit utan exakt diagnos i hela 35 år.

I undersökningen utreddes dessutom vilka diagnostiska test som hade utförts på patienterna före exomsekvenseringen och vad de hade kostat. De genomsnittliga tidigare kostnaderna var 5200 euro per patient (variationsintervall 90–13 400 euro). Överraskande nog var den största kostnadsposten gentester med vilka enskilda eller några gener hade undersökts. Den näst största kostnadsposten var laboratorietester. Med beaktande av framgångsprocenten som uppnåddes, visade kostnadsanalysen att exomsekvensering bör göras som det första diagnostiska testet för vuxna patienter om man misstänker en genetisk orsak bakom de neurologiska symtomen.

Studien visar tydligt att en betydande del av de vuxna patienterna har nytta av exomsekvensering i ett tidigt skede, då detta avsevärt påskyndar diagnosen. Dessutom är exomsekvensering med nuvarande priser kostnadseffektivt i denna patientgrupp och det lönar sig att ersätta alla snävare gentester med detta.


För mera information till medierna

Specialistläkare i neurologi, docent i experimentell neurologi Emil Ylikallio
emil.ylikallio@hus.fi

Specialistläkare i neurologi Mari Auranen
mari.auranen@hus.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

HUS
HUS
Stenbäckinkatu 9, PL 100
00029 HUS

http://www.hus.fi

På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.

HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta HUS

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme