Institutet för hälsa och välfärd THL

Områden i Mellersta Finland, Norra Karelen och Savolax har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster – THL utvärderar regionernas tjänster

Dela
Regionerna har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster, å ena sidan på grund av kommunernas försämrade finansieringsmöjligheter, å andra sidan eftersom servicesystemet på vissa områden är splittrat och det finns flera anordnare av tjänster. Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag.

Behovet av social- och hälsovårdstjänster är tydligt större i Mellersta Finland, Norra Karelen samt Södra, Östra och Norra Savolax än i resten av landet, på vissa områden är behovet störst i landet. Även problem med den psykiska hälsan är vanligare än i genomsnitt i Finland.

Regionerna har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster, å ena sidan på grund av kommunernas försämrade finansieringsmöjligheter, å andra sidan eftersom servicesystemet på vissa områden är splittrat och det finns flera anordnare av tjänster.

Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag, som berör anordnandet av social- och hälsovårdstjänster år 2019 inom fem sjukvårdsdistriktsområden på Kuopio universitetssjukhus specialupptagningsområde. Tyngdpunkterna i den årliga utvärderingen är denna gång bland annat mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.

Norra Savolax har strävat efter att svara mot behovet av mentalvårdstjänster genom att utreda nuläget på mentalvårdstjänster för vuxna och ungdomar i hela landskapet och genom att utarbeta en modell för ett regionalt servicenätverk i syfte att utveckla det regionala samarbetet.

I Norra Savolax skulle man ha nytta av att öka hälso- och sjukvårdstjänsternas stöd för tjänster för äldre. Det finns också planer på en utveckling av hemsjukhusverksamheten.

I Mellersta Finland har man gjort en stor ändring inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna; tjänster och specialister har överförts från specialnivån till bastjänsterna. I regionen finns en stark kompetens inom vårdkedjor och man har strävat efter att förbättra integrationen genom att skapa vårdkedjor som fungerar som anvisningar för specialister om hur klienterna borde förflytta sig inom kommunernas och de anordnande parternas tjänster samt inom primärvårdens, den specialiserade sjukvårdens och socialtjänsternas vårdkedjor.

Ett annat exempel på bemötande av det stora tjänstebehovet och kostnadstrycken är Norra Karelen där både den administrativa och operativa integrationen har utvecklats långt inom samkommunen Siun sote. Alla social- och hälsovårdstjänster, både primärvården och den specialiserade sjukvården, finns i samma organisation. Social- och hälsovårdsutgifterna per invånare som proportionerats till det stora servicebehovet i regionen är de lägsta i landet, 12 procent under landets genomsnitt.

”De olika regionerna har strävat efter att lösa bristerna i integrationen av social- och hälsovårdsservicesystemet på olika sätt”, betonar Ritva Kannisto, utvärderingschef på THL. ”Kommunernas försvagade ekonomi är ett starkt incitament för att utveckla tjänsterna, men i vissa regioner hotar finansieringsutmaningarna redan att minska tillgången till tjänster.”

Södra och Östra Savolax är regioner som har de flesta äldre. Även servicebehovet är landets största. Social- och hälsovårdsintegrationen i båda regionerna har främjat samordningen av tjänsterna. I Södra Savolax täcker den integrerade samkommunen för social- och hälsovård nästan alla kommuner i regionen och verksamheten utvecklas aktivt. Ett gott exempel i Östra Savolax är den flexibla samanvändningen av personal mellan de äldre och hälsovårdstjänsterna.

En del av sjukvårdsdistriktsområdena har inlett anskaffningen av ett gemensamt patient- och klientdatasystem för att harmonisera informationssystemen i regionen.

THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Under hösten utvärderas regionernas tjänster under föregående år. I höstens utvärdering fokuserade man på utvecklingsobjekt som upptäckts i föregående års utvärderingar, såsom mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.


Källa: Social- och hälsovårdstjänster inom KYS-specialupptagningsområde 2019. Päätösten tueksi 7/2020 (på finska)

Mer information:

Utvärderingen 2019

Ritva Kannisto
utvärderingschef, THL
Tfn 029 524 7197

Nina Knape
enhetschef, THL
Tfn 029 524 7683

Pekka Rissanen
överdirektör för informationstjänsterna, THL
Tfn 029 524 6068

fornamn.efternamn@thl.fi 

Nyckelord

Länkar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye