Områden i Mellersta Finland, Norra Karelen och Savolax har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster – THL utvärderar regionernas tjänster
Regionerna har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster, å ena sidan på grund av kommunernas försämrade finansieringsmöjligheter, å andra sidan eftersom servicesystemet på vissa områden är splittrat och det finns flera anordnare av tjänster. Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag.
Behovet av social- och hälsovårdstjänster är tydligt större i Mellersta Finland, Norra Karelen samt Södra, Östra och Norra Savolax än i resten av landet, på vissa områden är behovet störst i landet. Även problem med den psykiska hälsan är vanligare än i genomsnitt i Finland.
Regionerna har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster, å ena sidan på grund av kommunernas försämrade finansieringsmöjligheter, å andra sidan eftersom servicesystemet på vissa områden är splittrat och det finns flera anordnare av tjänster.
Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag, som berör anordnandet av social- och hälsovårdstjänster år 2019 inom fem sjukvårdsdistriktsområden på Kuopio universitetssjukhus specialupptagningsområde. Tyngdpunkterna i den årliga utvärderingen är denna gång bland annat mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.
Norra Savolax har strävat efter att svara mot behovet av mentalvårdstjänster genom att utreda nuläget på mentalvårdstjänster för vuxna och ungdomar i hela landskapet och genom att utarbeta en modell för ett regionalt servicenätverk i syfte att utveckla det regionala samarbetet.
I Norra Savolax skulle man ha nytta av att öka hälso- och sjukvårdstjänsternas stöd för tjänster för äldre. Det finns också planer på en utveckling av hemsjukhusverksamheten.
I Mellersta Finland har man gjort en stor ändring inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna; tjänster och specialister har överförts från specialnivån till bastjänsterna. I regionen finns en stark kompetens inom vårdkedjor och man har strävat efter att förbättra integrationen genom att skapa vårdkedjor som fungerar som anvisningar för specialister om hur klienterna borde förflytta sig inom kommunernas och de anordnande parternas tjänster samt inom primärvårdens, den specialiserade sjukvårdens och socialtjänsternas vårdkedjor.
Ett annat exempel på bemötande av det stora tjänstebehovet och kostnadstrycken är Norra Karelen där både den administrativa och operativa integrationen har utvecklats långt inom samkommunen Siun sote. Alla social- och hälsovårdstjänster, både primärvården och den specialiserade sjukvården, finns i samma organisation. Social- och hälsovårdsutgifterna per invånare som proportionerats till det stora servicebehovet i regionen är de lägsta i landet, 12 procent under landets genomsnitt.
”De olika regionerna har strävat efter att lösa bristerna i integrationen av social- och hälsovårdsservicesystemet på olika sätt”, betonar Ritva Kannisto, utvärderingschef på THL. ”Kommunernas försvagade ekonomi är ett starkt incitament för att utveckla tjänsterna, men i vissa regioner hotar finansieringsutmaningarna redan att minska tillgången till tjänster.”
Södra och Östra Savolax är regioner som har de flesta äldre. Även servicebehovet är landets största. Social- och hälsovårdsintegrationen i båda regionerna har främjat samordningen av tjänsterna. I Södra Savolax täcker den integrerade samkommunen för social- och hälsovård nästan alla kommuner i regionen och verksamheten utvecklas aktivt. Ett gott exempel i Östra Savolax är den flexibla samanvändningen av personal mellan de äldre och hälsovårdstjänsterna.
En del av sjukvårdsdistriktsområdena har inlett anskaffningen av ett gemensamt patient- och klientdatasystem för att harmonisera informationssystemen i regionen.
THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Under hösten utvärderas regionernas tjänster under föregående år. I höstens utvärdering fokuserade man på utvecklingsobjekt som upptäckts i föregående års utvärderingar, såsom mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.
Källa: Social- och hälsovårdstjänster inom KYS-specialupptagningsområde 2019. Päätösten tueksi 7/2020 (på finska)
Mer information:
Ritva Kannisto
utvärderingschef, THL
Tfn 029 524 7197
Nina Knape
enhetschef, THL
Tfn 029 524 7683
Pekka Rissanen
överdirektör för informationstjänsterna, THL
Tfn 029 524 6068
fornamn.efternamn@thl.fi
Nyckelord
Länkar
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Forskning: Normal utveckling av tarmmikrobiotan i spädbarnsåldern kan skydda mot astma vid senare ålder3.11.2020 06:00:00 EET | Tiedote
Bakterierna i tarmmikrobiotan hos spädbarn och de kortkedjiga fettsyror de producerar kan påverka barnets risk att insjukna i astma vid en senare ålder. Detta framgår av en nyligen publicerad undersökning som forskare vid THL och Östra Finlands universitet varit med om att genomföra. I studien observerades att i synnerhet vaginal förlossning och amning stödde bildningen av mikrobiota som skyddar mot astma vid två månaders ålder. På motsvarande sätt stördes utvecklingen av mikrobiotan av födelse med kejsarsnitt och av att modern rökte under graviditeten. Vid ett års ålder minskade risken för senare astma på grund av mognaden i mikrobiotans sammansättning, som hängde samman med omfattningen av bakterier som producerar vissa kortkedjiga fettsyror. Tidigare experimentella studier visar att kortkedjiga fettsyror som produceras av tarmbakterier stöder mekanismer som reglerar inflammation i lungorna, vilket kan förklara sambandet mellan de mikrober som producerar dem och en mindre astmarisk.
Studie: Inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom – tolkningen och användningen av enkäter om inomhusluften bör granskas kritiskt30.10.2020 06:00:00 EET | Tiedote
Kvaliteten på inomhusluften i skolan kan förklara bara en liten del av skolelevernas symtom, visar en färsk studie vid Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet. I studien utreddes vilka faktorer som påverkar symtomen hos skolelever i Helsingfors. De faktorer som påverkar symtomförekomsten indelades i två kategorier: faktorer som gäller den enskilda eleven och faktorer som gäller skolan. Av dessa visade sig de faktorer som gäller den enskilda eleven vara klart viktigast. Skillnaderna i symtomförekomst mellan olika skolor förklarades bäst av psykosociala faktorer, såsom oro över inomhusluften och elevernas trivsel i skolan. ”Precis som vid alla slags symtom, påverkas också symtom som förknippas med inomhusluften av många faktorer. När man granskar symtomförekomsten i olika byggnader i Finland, ger skillnaderna numera ytterst lite information om inomhusluftens kvalitet. Resultat från enkäter om symtom bör därför tolkas mycket försiktigt. Däremot bör bedömningen av inom
Influensavaccinationer av riskgrupper har inletts – under coronatiden är det särskilt viktigt att vaccinera sig26.10.2020 06:00:00 EET | Tiedote
Influensa är en allvarlig sjukdom som kan orsaka farliga följdsjukdomar, såsom lunginflammation. Influensavaccinet är det säkraste och bästa skyddet mot influensa. Det är särskilt viktigt att vaccinera sig under coronapandemin. ”Att insjukna i influensa och corona samtidigt är en dålig kombination för vem som helst, men i all synnerhet för riskgrupperna. Därför är det särskilt viktigt att ta influensavaccin i år. Vaccinet förebygger spridningen av influensa och skyddar både den egna hälsan och den närmaste kretsen”, säger Hanna Nohynek, överläkare vid THL. Riskgrupperna får vaccinet gratis Personer för vilka influensa utgör ett väsentligt hot mot hälsan eller för vilkas hälsa influensavaccination är till stor nytta får influensavaccin gratis. Avgiftsfri vaccination ges åt alla som fyllt 65 barn i åldern mellan 6 månader och 6 år gravida kvinnor personer som på grund av sjukdom eller behandling hör till riskgruppen närstående till personer som löper risk att insjukna i svår influensa mä
Avloppsvattenundersökning: Användningen av narkotika var rekordhög i mars i nästan hela landet, sjönk i slutet av våren och ökade igen på sommaren21.10.2020 02:00:00 EEST | Tiedote
Avloppsvattenundersökningar från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att användningen av narkotika har varierat tidsmässigt och regionalt det här året. Den totala användningen av narkotika på befolkningsnivå torde fortsätta att öka också i år, i enlighet med den långsiktiga utvecklingen. Amfetamin används mer än någonsin i Finland.
Under höstlovet ska särskild uppmärksamhet fästas vid hygien, säkerhetsavstånd och användning av masker6.10.2020 12:20:00 EEST | Tiedote
Under skolelevernas höstlovsveckor 42 och 43 reser många finländare i hemlandet. Man måste se till säkerhetsavstånden när man rör sig på platser där många människor samlas. I kollektivtrafik och inomhus, där avståndet inte kan hållas, rekommenderas mask. Genom att sköta sin hygien bidrar man till att den egna och andras resor i hemlandet blir lyckade.
98 nya anmälda fall av coronasmitta – större kluster i Lahtis och Äänekoski15.9.2020 16:41:19 EEST | Tiedote
Registret över smittsamma sjukdomar har fått anmälningar om 98 nya fall av coronavirus idag (15 september 2020). Sjukdomsfallen fördelas över 10 dagar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum