Institutet för hälsa och välfärd THL

Områden i Mellersta Finland, Norra Karelen och Savolax har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster – THL utvärderar regionernas tjänster

9.11.2020 08:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL

Dela

Regionerna har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster, å ena sidan på grund av kommunernas försämrade finansieringsmöjligheter, å andra sidan eftersom servicesystemet på vissa områden är splittrat och det finns flera anordnare av tjänster. Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag.

Behovet av social- och hälsovårdstjänster är tydligt större i Mellersta Finland, Norra Karelen samt Södra, Östra och Norra Savolax än i resten av landet, på vissa områden är behovet störst i landet. Även problem med den psykiska hälsan är vanligare än i genomsnitt i Finland.

Regionerna har svårigheter att svara mot det stora behovet av social- och hälsovårdstjänster, å ena sidan på grund av kommunernas försämrade finansieringsmöjligheter, å andra sidan eftersom servicesystemet på vissa områden är splittrat och det finns flera anordnare av tjänster.

Detta framgår av de utvärderingar som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat idag, som berör anordnandet av social- och hälsovårdstjänster år 2019 inom fem sjukvårdsdistriktsområden på Kuopio universitetssjukhus specialupptagningsområde. Tyngdpunkterna i den årliga utvärderingen är denna gång bland annat mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.

Norra Savolax har strävat efter att svara mot behovet av mentalvårdstjänster genom att utreda nuläget på mentalvårdstjänster för vuxna och ungdomar i hela landskapet och genom att utarbeta en modell för ett regionalt servicenätverk i syfte att utveckla det regionala samarbetet.

I Norra Savolax skulle man ha nytta av att öka hälso- och sjukvårdstjänsternas stöd för tjänster för äldre. Det finns också planer på en utveckling av hemsjukhusverksamheten.

I Mellersta Finland har man gjort en stor ändring inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna; tjänster och specialister har överförts från specialnivån till bastjänsterna. I regionen finns en stark kompetens inom vårdkedjor och man har strävat efter att förbättra integrationen genom att skapa vårdkedjor som fungerar som anvisningar för specialister om hur klienterna borde förflytta sig inom kommunernas och de anordnande parternas tjänster samt inom primärvårdens, den specialiserade sjukvårdens och socialtjänsternas vårdkedjor.

Ett annat exempel på bemötande av det stora tjänstebehovet och kostnadstrycken är Norra Karelen där både den administrativa och operativa integrationen har utvecklats långt inom samkommunen Siun sote. Alla social- och hälsovårdstjänster, både primärvården och den specialiserade sjukvården, finns i samma organisation. Social- och hälsovårdsutgifterna per invånare som proportionerats till det stora servicebehovet i regionen är de lägsta i landet, 12 procent under landets genomsnitt.

”De olika regionerna har strävat efter att lösa bristerna i integrationen av social- och hälsovårdsservicesystemet på olika sätt”, betonar Ritva Kannisto, utvärderingschef på THL. ”Kommunernas försvagade ekonomi är ett starkt incitament för att utveckla tjänsterna, men i vissa regioner hotar finansieringsutmaningarna redan att minska tillgången till tjänster.”

Södra och Östra Savolax är regioner som har de flesta äldre. Även servicebehovet är landets största. Social- och hälsovårdsintegrationen i båda regionerna har främjat samordningen av tjänsterna. I Södra Savolax täcker den integrerade samkommunen för social- och hälsovård nästan alla kommuner i regionen och verksamheten utvecklas aktivt. Ett gott exempel i Östra Savolax är den flexibla samanvändningen av personal mellan de äldre och hälsovårdstjänsterna.

En del av sjukvårdsdistriktsområdena har inlett anskaffningen av ett gemensamt patient- och klientdatasystem för att harmonisera informationssystemen i regionen.

THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Under hösten utvärderas regionernas tjänster under föregående år. I höstens utvärdering fokuserade man på utvecklingsobjekt som upptäckts i föregående års utvärderingar, såsom mentalvårdstjänster och tjänster för äldre.


Källa: Social- och hälsovårdstjänster inom KYS-specialupptagningsområde 2019. Päätösten tueksi 7/2020 (på finska)

Mer information:

Utvärderingen 2019

Ritva Kannisto
utvärderingschef, THL
Tfn 029 524 7197

Nina Knape
enhetschef, THL
Tfn 029 524 7683

Pekka Rissanen
överdirektör för informationstjänsterna, THL
Tfn 029 524 6068

fornamn.efternamn@thl.fi 

Nyckelord

mentalvårdsocial och hälsovårdstjänsteräldreomsorg

Länkar

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Arbetande personer upplever starkare delaktighet och har en högre positiv psykisk hälsa än andra17.2.2021 15:49:16 EET | Tiedote

Arbetande kvinnor och män upplever i högre grad delaktighet och har en högre positiv psykisk hälsa än arbetslösa och arbetsoförmögna. Utöver arbetande personer upplever också kvinnor i arbetsför ålder, det vill säga 18–64 år, som är ålders- eller förtidspensionerade eller har avslutat företagsverksamhet stark delaktighet och en positiv psykisk hälsa. Också kvinnor som är familjelediga upplever stark delaktighet och en positiv psykisk hälsa. Den delaktighet och positiva psykiska hälsa som kvinnor och män som fyllt 65 år upplever ligger på samma nivå som hos pensionerade personer i arbetsför ålder.

Meningsskiljaktigheter mellan partner orsakade av coronaepidemin ökade sannolikheten för upplevelser av våld i spädbarnsfamiljer21.1.2021 12:30:00 EET | Tiedote

Meningsskiljaktigheterna som ökat på grund av coronaepidemin samt den minskade känslan av närhet mellan makarna och krafterna i vardagen ökade sannolikheten för upplevelser av våld i spädbarnsfamiljer. Antalet samtal till Nollinjen, hjälptelefonen mot våld i nära relationer, steg däremot rekordartat högt på sommaren efter att beredskapslagen upphörde att gälla. Detta kan bero på att behovet av hjälp hopats på våren. Antalet samtal fortsatte öka under slutet av året.

Forskning: Högre sjukfrånvaro under dagar med gatudamm17.12.2020 06:00:00 EET | Tiedote

De dagar då halten partiklar från gatudamm i stadsluft är hög är sjukfrånvaron bland anställda inom Helsingfors stad högre än normalt. Detta framgick av undersökningen som genomfördes av Institutet för hälsa och välfärd. I den utvärderades sambandet mellan antalet daglig sjukfrånvaro med halten av grova inandningsbara partiklar under samma dag och under de föregående dagarna. Resultaten publicerades i tidskriften Ympäristö ja terveys 8/2020. Under dagar med gatudamm förekommer högre sjukfrånvaro bland anställda inom Helsingfors stad När halten av grova partiklar ökade med 10 mikrogram per kubikmeter andningsluft upptäckte man att sjukfrånvaron ökade med 1,8 procent. Hos spårvagnsförarna som exponeras för gatudamm i sitt arbete observerades effekter som var kraftigare än hos genomsnittet. Den genomsnittliga dagliga halten av partiklar av gatudamm var 5 och den högsta 89 mikrogram per kubikmeter andningsluft under en omfattande undersökningsperiod under åren 2002–2017. Under undersökning

Effekterna av coronaviruset varierar tydligt områdesvis – läkarbesök har flyttats mest i Nyland, minst i Norra Österbotten16.12.2020 02:00:00 EET | Tiedote

Av resultaten från FinSote-enkäten som samlats under hösten framgår att effekterna av coronaepidemin och relaterade begränsningar på befolkningens välmående och tjänster varierar tydligt runt om i Finland. Det finns tydliga skillnader mellan välfärdsområdena i fråga om hur vårdbesök har förflyttats eller ställts in, hur epidemin har försämrat befolkningens ekonomiska och sociala situation och hur epidemin har påverkat levnadsvanorna. Effekterna på läkarbesök och vardagsliv betonas i Nyland, där coronaepidemin har varit allvarligast. I Östra Nyland har vart tredje vårdbesök hos läkare eller sjukskötare inte förverkligats som planerat sedan början av mars 2020, när det motsvarande antalet i hela landet är 22 procent. Inställda eller flyttade besök rapporteras också av var fjärde person som fyllt 55 år i Helsingfors, Vanda-Kervo och Västra Nyland. Minst ändringar i planerade vårdbesök rapporterades i Norra Österbotten, där antalet i genomsnitt är 15 procent. ”Inställda eller flyttade besö

Fira julen i ett litet gäng och undvik rusningstider – vi har listat tips för ett säkert firande under helgdagarna2.12.2020 09:58:53 EET | Tiedote

Julen kommer också i år, men nu lönar det sig att i god tid planera festerna i december, från självständighetsdagen till nyåret, så att de blir så säkra som möjligt. ”Det är viktigt att fira julen med de närstående och inte skall man i år heller lämna någon ensam över helgen. Däremot är det nu ändå bra att samlas för att fira bara med dina närmaste och använda kreativitet vid träffar med andra. När det gäller äldre närstående är det viktigt att följa deras önskemål om julfirandet”, säger Mika Salminen, direktör vid THL. När man ordnar fester i december ska man komma ihåg att samma principer som vid andra tillfällen gäller under coronatiden. Det viktigaste är att hålla god hand- och hosthygien och försöka hålla säkerhetsavstånd. Man kan använda ansiktsmask om man känner för det. Också under högtiderna är det viktigt att gå och testa sig även om man bara har lindriga symtom som tyder på coronaviruset och annars hålla sig hemma om man har symtom. En annorlunda jultid erbjuder, förutom spe

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum