Optisk fiber är en betydande del av försörjningsberedskapen

En funktionssäker och supersnabb optisk fiberförbindelse är en nödvändig förnödenhet, som garanterar att nättjänsterna fungerar. För affärsverksamheten är bredbandet kritiskt. Förutom att förbindelserna måste vara informationssäkra och precisa, måste de även ha tillräckligt med kapacitet. Ett snabbt optiskt fibernät garanterar tjänsternas funktionalitet.

Enligt Finnet-förbundets verkställande direktör Jarmo Matilainen har många en uppfattning om att 5G skulle erbjuda ett alternativ att ersätta fibern med.

”I verkligheten kräver 5G-nätet ändå ett omfattande optiskt fibernätverk för att fungera: basstationer måste placeras tätare än tidigare och de måste vara kopplade till fibernätet, för att kunna uppnå de utlovade superhastigheterna. Man kan alltså säga att det inte kommer att komma ett 5G-nät om det inte finns fibernät i närheten. Båda behövs”, säger han.

Fiber bidrar till regional jämlikhet

Utvecklingen av marknadsdrivna kommunikationsförbindelser räcker inte allena till för att garantera konkurrenskraft eller att utöka regional livskraft.

”Enligt det nya normala är vinnarna de områden där det satsats på optiska fiberförbindelser. Fint fungerande kommunikationsförbindelser effektiviserar områdets sysselsättning och skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet. Fiber är ett sätt att öka på den regionala dragningskraften och utveckla kommunikationsförbindelsernas jämlikhet”, säger Matilainen.

De optiska fiberanslutningarnas popularitet har ökat avsevärt i Finland – under förra året ökade de anslutnas mängd med 17 procent. Under år 2019 investerade Finnet-förbundets medlemsbolag cirka 35 miljoner euro i optisk fiber: under hela 2010-talet har tillväxten ökat under varje år.

Fiberns centrala roll i försörjningsberedskapen

Kommunikationsförbindelser kopplas starkt till försörjningsberedskapen vid sidan av fungerande vägnät, omfattande elnät och tillgång till tillräckligt med mat. Optisk fiber är en av försörjningsberedskapens mest centrala resurser. Det nuvarande undantagstillståndet har visat att samhällets förmåga för förbereda sig bör optimeras genom att satsa investeringskapital till fibernätet.

Matilainen betonar att förberedelserna för kommande undantagstillfällen förutsätter snabba fiberinvesteringsbeslut. ”När det finns en vilja, kan beslut göras snabbt. Enbart tvång kan inte vara en avgörande drivkraft för besluten”, säger han.

Fiber är digisprångets språngbräde

”Jag tror att om ett år är det bråda tider gällande fiberförbindelser. I Finland har det startats många intressanta experiment, där tjänster produceras på ett nytt sätt, digitalt. Till exempel har en del av kommunernas tjänster övergått i hybridmodeller, som verkställs delvis över nätet”, berättar Matilainen. Han menar att distanslösningar i hemmen och på arbetsplatserna efter undantagstillståndet har förts ett steg framåt, och samtidigt har nya virtuella lösningar börjat genomföras.

”I det nya normala har man med hjälp av fibern tagit i alla fall ett rejält halvt steg framåt, om inte till och med ett språng. Digisprånget lyckas inte utan en tillräcklig fast förbindelse och för att hoppet ska lyckas, behöver alla fiber. Vi kan genuint fokusera på att göra ett språng, när man inte behöver fundera på kapaciteten”, säger Matilainen.