Helsingfors universitet

Östersjölaxens gener flödar mellan Kalixälven och Torne älv

Dela
En färsk studie visar att Östersjölaxarna i Torne älv och Kalixälven är överraskande lika varandra ur ett genetiskt perspektiv. I båda älvarna kan man däremot se att de laxar som är födda högre upp i älvarna skiljer sig från laxar närmare älvarnas mynning. Till exempel inleder laxarna högre upp sin vandring vid annan tidpunkt och ålder än de laxar som lever närmare mynningarna.
Laxungar från Torne älv. Bilden kan endast användas för engångspublicering i media och med fotografens namn: Ville Vähä.
Laxungar från Torne älv. Bilden kan endast användas för engångspublicering i media och med fotografens namn: Ville Vähä.

Det är livlig trafik under ytan i Östersjön och älvarna som rinner ut i den. Tidigt på sommaren vandrar de könsmogna laxarna från havet till sina hemälvar för att leka. En studie genomförd av Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet i Finland (Luke) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade att lax som leker högt uppe i Torne älv startade sin vandring tidigare än de som leker närmare mynningen.

Laxarna som lekte högre upp i älven hade nästan alltid tillbringat mer än ett år i havet. Detta är relevant information för fiskerinäringen, eftersom laxen växer sig större ju längre den vistas i havet. Gamla och stora laxar är särskilt eftertraktade byten, och även viktiga för laxstammen eftersom stora laxar får mest avkomma. Med tanke på förvaltningen och bevarandet av de största vilda stammarna av Östersjölax är det viktigt att bevara denna typ av diversitet.

– Den lax som vandrade upp i Torne älv tidigast på sommaren verkade i regel vara på väg till de översta delarna av älven. Det antyder att det finns skäl att undersöka och noga följa hur fiske tidigt i säsongen påverkar populationerna högre upp i älven, säger artikelns första författare Antti Miettinen från Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Laxen känner inga gränser

Torne älv utgör en gräns mellan Finland och Sverige, medan den närliggande Kalixälven ligger helt och hållet i Sverige. Dessa två älvar har de överlägset största stammarna av vild Östersjölax.

Överraskande nog hittade man inga tydliga genetiska skillnader mellan laxarna från de två olika älvarna. Det kan delvis förklaras av att älvarna är förenade av en av världens största bifurkationer. Ungefär hälften av vattnet i Torne älv flyter ut i Kalixälven via bifurkationen. Ur laxens perspektiv innebär det att älvarna utgör ett och samma enorma system. I praktiken har laxarna och deras gener ett sätt att nå den andra älven.

– Bifurkationen och den fascinerande genetiska likheten mellan laxarna från de två älvarna visar på vikten av gränsöverskridande samarbete när det gäller bevarandet och förvaltandet av denna viktiga laxstam, säger Miettinen.

Den referentgranskade artikeln har publicerats i Conservation Genetics:

A large wild salmon stock shows genetic and life history differentiation within, but not between, rivers

Studien finansierades av fiskekortintäkter från Torne älv, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, det svenska statliga forskningsrådet Formas, Naturresursinstitutet i Finland (Luke), Societas pro Fauna et Flora Fennica, fonden Betty Väänäsen rahasto vid föreningen Kuopion Luonnon Ystäväin Yhdistys, stiftelsen Raija ja Ossi Tuuliaisen Säätiö och Finlands naturskyddsförbunds Östersjöfond.

Kontakter

Antti Miettinen, FM, doktorand, Helsingfors universitet, antti.aj.miettinen@helsinki.fi, +358 44 999 4299. Twitter: @anttimietti


Stefan Palm, PhD, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), stefan.palm@slu.se, +46 104784249.

Bilder

Laxungar från Torne älv. Bilden kan endast användas för engångspublicering i media och med fotografens namn: Ville Vähä.
Laxungar från Torne älv. Bilden kan endast användas för engångspublicering i media och med fotografens namn: Ville Vähä.
Ladda ned bild

Om

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet
PB 3
00014 Helsingfors universitet

+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya. 

Följ Helsingfors universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye