Östersjölaxens gener flödar mellan Kalixälven och Torne älv
En färsk studie visar att Östersjölaxarna i Torne älv och Kalixälven är överraskande lika varandra ur ett genetiskt perspektiv. I båda älvarna kan man däremot se att de laxar som är födda högre upp i älvarna skiljer sig från laxar närmare älvarnas mynning. Till exempel inleder laxarna högre upp sin vandring vid annan tidpunkt och ålder än de laxar som lever närmare mynningarna.

Det är livlig trafik under ytan i Östersjön och älvarna som rinner ut i den. Tidigt på sommaren vandrar de könsmogna laxarna från havet till sina hemälvar för att leka. En studie genomförd av Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet i Finland (Luke) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade att lax som leker högt uppe i Torne älv startade sin vandring tidigare än de som leker närmare mynningen.
Laxarna som lekte högre upp i älven hade nästan alltid tillbringat mer än ett år i havet. Detta är relevant information för fiskerinäringen, eftersom laxen växer sig större ju längre den vistas i havet. Gamla och stora laxar är särskilt eftertraktade byten, och även viktiga för laxstammen eftersom stora laxar får mest avkomma. Med tanke på förvaltningen och bevarandet av de största vilda stammarna av Östersjölax är det viktigt att bevara denna typ av diversitet.
– Den lax som vandrade upp i Torne älv tidigast på sommaren verkade i regel vara på väg till de översta delarna av älven. Det antyder att det finns skäl att undersöka och noga följa hur fiske tidigt i säsongen påverkar populationerna högre upp i älven, säger artikelns första författare Antti Miettinen från Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Laxen känner inga gränser
Torne älv utgör en gräns mellan Finland och Sverige, medan den närliggande Kalixälven ligger helt och hållet i Sverige. Dessa två älvar har de överlägset största stammarna av vild Östersjölax.
Överraskande nog hittade man inga tydliga genetiska skillnader mellan laxarna från de två olika älvarna. Det kan delvis förklaras av att älvarna är förenade av en av världens största bifurkationer. Ungefär hälften av vattnet i Torne älv flyter ut i Kalixälven via bifurkationen. Ur laxens perspektiv innebär det att älvarna utgör ett och samma enorma system. I praktiken har laxarna och deras gener ett sätt att nå den andra älven.
– Bifurkationen och den fascinerande genetiska likheten mellan laxarna från de två älvarna visar på vikten av gränsöverskridande samarbete när det gäller bevarandet och förvaltandet av denna viktiga laxstam, säger Miettinen.
Den referentgranskade artikeln har publicerats i Conservation Genetics:
Studien finansierades av fiskekortintäkter från Torne älv, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, det svenska statliga forskningsrådet Formas, Naturresursinstitutet i Finland (Luke), Societas pro Fauna et Flora Fennica, fonden Betty Väänäsen rahasto vid föreningen Kuopion Luonnon Ystäväin Yhdistys, stiftelsen Raija ja Ossi Tuuliaisen Säätiö och Finlands naturskyddsförbunds Östersjöfond.
Kontakter
Antti Miettinen, FM, doktorand, Helsingfors universitet, antti.aj.miettinen@helsinki.fi, +358 44 999 4299. Twitter: @anttimietti
Stefan Palm, PhD, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), stefan.palm@slu.se, +46 104784249.
Bilder

Om

PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet, en internationell akademisk gemenskap med 40 000 studerande och forskare. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet i regel bland de 100 bästa universiteten. Universitetet grundades 1640.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets internationella magisterprogram lockade rekordartade 7 400 ansökningar15.1.2021 19:41:50 EET | Tiedote
Antalet ansökningar har femdubblats på fem år. De populäraste programmen var Master’s Programme in Data Science och Master’s Programme in Environmental Change and Global Sustainability.
Den nordiska migrationskonferensen påminner om rasismens långa historia – ”Rasismen har på många sätt inkorporerats som en del av det finländska samhället och dess strukturer”8.1.2021 10:39:19 EET | Tiedote
Den virtuella konferensen Colonial/Racial Histories, National Narratives and Transnational Migration som ordnas vid Helsingfors universitet den 11–14.1.2021 samlar dryga femhundra migrations- och rasismforskare från de nordiska länderna och övriga världen för att diskutera centrala frågeställningar på området.
Flykting- och miljöattityder går hand i hand i flera europeiska länder15.12.2020 08:29:00 EET | Tiedote
Det har uppstått ett samband mellan människors attityder i klimat- och flyktingfrågor. Ny forskning bekräftar fenomenet som många observerat och påvisar att fenomenet förekommer i flera europeiska länder.
Studie: Barn i låginkomstfamiljer kan oftare drabbas av psykiska störningar senare i livet20.11.2020 09:00:00 EET | Tiedote
En uppföljning av en miljon danska barn visar att en fjärdedel av barnen som föddes i den lägsta inkomstklassen utvecklade en psykisk störning senare i livet. Studien ökar förståelsen för hur de socioekonomiska skillnaderna i barndomen påverkar den mentala hälsan i de nordiska länderna.
Hackathon-tävlingen Venture with Air lockade bidrag från fyra kontinenter – vinnarlagets lösning optimerar inomhusmiljön och uppvärmningskostnaderna19.11.2020 11:19:58 EET | Tiedote
I september–november efterlyste Helsingfors universitet och startup-eventet Slush lösningar på städernas problem med luftföroreningar genom tävlingen Venture with Air. Första platsen och 20 000 euro gick till Airfloow, vars program optimerar inomhusmiljön och uppvärmningskostnaderna.
Överraskande resultat: Fler medelålders kvinnor dör i en hjärnblödning som ansetts sällsynt än i andra slaganfall6.11.2020 08:00:00 EET | Tiedote
Subaraknoidalblödning har ansetts vara en förhållandevis sällsynt typ av slaganfall, men enligt en nyligen publicerad finländsk utredning orsakar den en betydande andel av alla dödsfall bland personer i medelåldern. Särskilt medelålders kvinnor dör i subaraknoidalblödning i större utsträckning än i hjärninfarkt, en sjukdom som till antalet är betydligt vanligare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum