Östersjölaxens gener flödar mellan Kalixälven och Torne älv
Det är livlig trafik under ytan i Östersjön och älvarna som rinner ut i den. Tidigt på sommaren vandrar de könsmogna laxarna från havet till sina hemälvar för att leka. En studie genomförd av Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet i Finland (Luke) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade att lax som leker högt uppe i Torne älv startade sin vandring tidigare än de som leker närmare mynningen.
Laxarna som lekte högre upp i älven hade nästan alltid tillbringat mer än ett år i havet. Detta är relevant information för fiskerinäringen, eftersom laxen växer sig större ju längre den vistas i havet. Gamla och stora laxar är särskilt eftertraktade byten, och även viktiga för laxstammen eftersom stora laxar får mest avkomma. Med tanke på förvaltningen och bevarandet av de största vilda stammarna av Östersjölax är det viktigt att bevara denna typ av diversitet.
– Den lax som vandrade upp i Torne älv tidigast på sommaren verkade i regel vara på väg till de översta delarna av älven. Det antyder att det finns skäl att undersöka och noga följa hur fiske tidigt i säsongen påverkar populationerna högre upp i älven, säger artikelns första författare Antti Miettinen från Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Laxen känner inga gränser
Torne älv utgör en gräns mellan Finland och Sverige, medan den närliggande Kalixälven ligger helt och hållet i Sverige. Dessa två älvar har de överlägset största stammarna av vild Östersjölax.
Överraskande nog hittade man inga tydliga genetiska skillnader mellan laxarna från de två olika älvarna. Det kan delvis förklaras av att älvarna är förenade av en av världens största bifurkationer. Ungefär hälften av vattnet i Torne älv flyter ut i Kalixälven via bifurkationen. Ur laxens perspektiv innebär det att älvarna utgör ett och samma enorma system. I praktiken har laxarna och deras gener ett sätt att nå den andra älven.
– Bifurkationen och den fascinerande genetiska likheten mellan laxarna från de två älvarna visar på vikten av gränsöverskridande samarbete när det gäller bevarandet och förvaltandet av denna viktiga laxstam, säger Miettinen.
Den referentgranskade artikeln har publicerats i Conservation Genetics:
Studien finansierades av fiskekortintäkter från Torne älv, Havs- och vattenmyndigheten i Sverige, det svenska statliga forskningsrådet Formas, Naturresursinstitutet i Finland (Luke), Societas pro Fauna et Flora Fennica, fonden Betty Väänäsen rahasto vid föreningen Kuopion Luonnon Ystäväin Yhdistys, stiftelsen Raija ja Ossi Tuuliaisen Säätiö och Finlands naturskyddsförbunds Östersjöfond.
Kontakter
Antti Miettinen, FM, doktorand, Helsingfors universitet, antti.aj.miettinen@helsinki.fi, +358 44 999 4299. Twitter: @anttimietti
Stefan Palm, PhD, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), stefan.palm@slu.se, +46 104784249.
Bilder
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Utställningen Outgivna betyg 26.2–4.3.202419.2.2024 17:14:19 EET | Tiedote
Utställningen Outgivna examensbetyg berättar om unga ukrainska studenter som dött under Rysslands invasionskrig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum