Pardias medlemsundersökning: Arbetets ökade intensitet belastar arbetshälsan

Arbetsbelastningen har ökat framför allt genom att arbetet blivit intensivare, då undersökningen visar att det gjorts klart färre organisationsförändringar på arbetsplatserna under de senaste två åren än tidigare. På totalt 53 procent av arbetsplatserna har fortfarande gjorts nedskärningar i personalstyrkan, men andelen är dock betydligt mindre än i medlemsundersökningen år 2015 (71 %).

Sakkunniguppgifter har utsatts för den största förhöjningen av arbetsuppgifternas svårighetsgrad (67 %) och för den största ökningen av kraven på att ta in allt större mängder ny information (84 %). Arbetslednings- och chefsarbetet har i sin tur utsatts för den största ökningen av mängden arbetsuppgifter (84 %) och utvidgningen av uppgifternas område (83 %).

– Personalens arbetshälsa försämras fortfarande av att arbetet ska utföras i brådskande takt, lönen är för liten i förhållande till arbetsuppgifternas svårighetsgrad och personalen känner press på grund av ogjort arbete. Känslan av brådska och särskilt den psykiska utmattningen och fruktan av att man inte hålls med i arbetslivets takt har ökat klart under de senaste två åren. Brådskan och den psykiska utmattningen belastar framför allt personer under 45 år, medan fruktan att bli efter utvecklingen drabbar personer som är äldre än det, säger Pardias ordförande Niko Simola.

Allt viktigare att dimensionera arbetet rätt

Arbetets intensitet har ökat till följd av de stora organisationsförändringar som pågått i flera års tid och de förändringar i arbetsuppgifterna som skett på grund av dem. Ytterligare en bidragande faktor är att arbetsmängden per arbetstagare har ökat på grund av alla personalnedskärningar.

– Läget kräver att dimensioneringen av arbetsuppgifterna justeras så att arbetstagarna i framtiden orkar bättre i arbetet än i dag.

De svarande i undersökningen anser att det är särskilt viktigt att arbetet blir organiserat. Det gäller också att minska arbetsmängden och brådskan, införa bättre ledningsrutiner och förändra och underlätta arbetsuppgifterna.

Enligt Simola krävs dessutom fortbildning i arbetsuppgifterna och korrigering av lönesättningen så att lönerna bättre motsvarar arbetets förhöjda kravnivå och belastning.

Betygen för lönesystemens funktion har sjunkit i Pardias medlemsundersökningar i flera års tid. Nu ansåg endast 21 procent av de svarande att lönesättningen anpassas efter de förändringar som sker i arbetsuppgifterna. Medlemmarna ställer sig också kritiska till lönesystemets sporrande effekt. Endast 20 procent av de svarande anser att systemet sporrar arbetstagare att utveckla sin kompetens medan endast 15 procent anser att det belönar för goda prestationer.

– De nuvarande lönesystemen behöver uppdateras snabbt för att de ska motsvara förändringarna i arbetets svårighetsgrad och belastning.

Pardias medlemsundersökning görs vartannat år. Undersökningen utreder läget på arbetsplatser där det finns medlemmar i Pardia och medlemmarnas arbetshälsa. Underlaget till Pardias medlemsundersökning 2017 samlades in i september med ett webbformulär. Urvalet i undersökningen bestod av 20 procent av Pardias medlemmar. Enkäten besvarades av 2 488 personer, dvs. 45 procent av alla som fick formuläret. Av de svarande arbetade 42 procent i utförande yrkesuppgifter, 51 procent i sakkunniguppgifter och 7 procent i arbetslednings- och chefsuppgifter. De tidigare enkäterna gjordes 1998, 2002, 2006, 2009, 2011, 2013 och 2015.

Löntagarorganisationen Pardia har totalt 30 000 medlemmar varav majoriteten arbetar vid statliga ämbetsverk och anstalter och en betydande andel vid affärsverk, företag, universitet och FPA. Pardia är ett av de största medlemsförbunden inom Tjänstemannacentralorganisationen STTK.

Mer information: Löntagarorganisationen Pardias ordförande Niko Simola, mobiltfn 040 566 8517 och ombud Tapio Rissanen, mobiltfn 045 7731 4358.