Partiell ålderspension fortfarande populär
Partiell ålderspension har funnits i drygt ett och ett halvt år. Under det första året började 12 500 partiella ålderspensioner.
I år har 6 400 pensioner börjat före utgången av juli. Pensionsskyddscentralen uppskattar att antalet uppgår till ca 10 000 före årets slut.
Även om antalet personer som börjar ta ut partiell ålderspension torde bli mindre än i fjol, dalar pensionsslagets popularitet inte. Under det första året fick alla som då hade fyllt 61 år för första gången möjlighet att ta ut pensionen. Nu har situationen normaliserats: en årskull per år uppnår åldersgränsen för att få partiell ålderspension.
– Bland dem som fyller 61 år är benägenheten att söka partiell ålderspension på samma nivå som i fjol. Om det fortsätter i samma takt under resten av året, kommer var tionde av dem att ansöka om partiell ålderspension, säger utvecklingschef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen.
Flest män med medelhöga inkomster
Två av tre personer som får partiell ålderspension är män.
Nästan 90 procent tar ut det maximala beloppet, dvs. hälften av sin pension. Deras genomsnittliga pension är 800 euro i månaden. Männens pension är i genomsnitt 880 euro och kvinnornas 670 euro. Medianpensionen är 720 euro i månaden.
Drygt två av tre (70 %) av dem som fick partiell ålderspension arbetade i slutet av förra året. Arbetslösa var 18 procent, resten stod utanför arbetsmarknaden.
– De som arbetade var oftast medelinkomsttagare. Det verkar vara så att ju äldre personen är som tar ut partiell ålderspension, desto större är inkomsterna och pensionen, säger Kannisto.
En femtedel av dem som valt den nya pensionen är företagare. Tre av fyra arbetar eller har senast arbetat inom den privata sektorn.
61-åringars pension förtidsminskas med drygt 100 euro
Förtida ålderspension minskar den slutliga ålderspensionen på ett bestående sätt. Av den fortsatta populariteten att döma upplevs förtidsminskningen inte som för stor.
Den genomsnittliga förtidsminskningen är 84 euro i månaden bland dem som tar ut halva pensionen. I år uppnås åldersgränsen för pensionen av dem som är födda år 1957. Den tid för vilken förtidsminskningen beräknas för dem är nästan tre år och den genomsnittliga förtidsminskningen blir 110 euro i månaden.
Minskningen har en bestående effekt, men man kan kompensera den genom att fortsätta arbeta efter sin lägsta pensionsålder.
– Det finns en skattemorot för dem som tar ut partiell ålderspension. Om man minskar sin arbetsinsats och ersätter den förlorade förvärvsinkomsten med pension, sjunker den totala skattegraden. Samtidigt orkar man kanske arbeta längre, säger Kannisto.
Färre än tio arbetslivspensioner har börjat
Utöver partiell ålderspension avtalade man vid pensionsreformen år 2017 om att införa arbetslivspension, som förutsätter en tung yrkesbana.
De första arbetslivspensionerna började våren 2018. Före utgången av juli hade det beviljats 17 arbetslivspensioner, varav sju var i kraft. Alla pensionstagare är män och deras genomsnittliga pension är ca 1 900 euro i månaden.
Partiell ålderspension
- infördes i stället för deltidspension vid pensionsreformen år 2017
- ger dem som fyllt 61 år en möjlighet att börja ta ut en fjärdedel (25 %) eller hälften (50 %) av sin intjänade pension
- justeras med både livslängdskoefficienten och en förtidsminskning på 0,4 procent per månad
- minskar pensionen permanent
- är inte bunden till kontroll av arbetstid eller lön. Man kan vara arbetslös eller förvärvsarbeta och ta ut pensionen.
- möjlig också för dem som skjuter upp sin ålderspension. Om man tar ut sin slutliga pension först efter pensionsåldern, beräknas den med en uppskovshöjning, som är 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp.
Arbetslivspension
- kan beviljas arbetstagare som har fyllt minst 63 år och är född år 1955 eller senare
- förutsätter man ha arbetat minst 38 år i belastande och slitsamt arbete
- förutsätter ett läkarutlåtande om nedsatt arbetsförmåga
- beloppet är detsamma som den intjänade pensionens belopp vid pensionens begynnelsetidpunkt
- kan vara i kraft endast tills pensionstagaren uppnår sin lägsta ålder för ålderspension
Rapporten: Osittainen varhennettu vanhuuseläke ja työuraeläke: uudet eläkelajit 1.2.2017–31.7.2018
För att se videon från www.youtube.com måste du ge din tillåtelse högst upp på sidan.Videon ”Osittainen vanhuuseläke – 5 faktaa” åskådliggör centrala fakta ur statistiken över partiell ålderspension. Redaktionerna får fritt använda videon t.ex. i samband med webbnyheter. Längd 30 s. Inbäddningskoden (embed code) hittar du genom Share-knappen under videon.
Nyckelord
Kontakter
Närmare
Utvecklingschef
Jari Kannisto
tfn 029 411 2232
jari.kannisto(at)etk.fi
Statistikchef
Tiina Palotie-Heino
tfn 029 411 2147
tiina.palotie-heino(at)etk.fi
Bilder
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum