Påverka vattnen - ge din åsikt om vattenvården och hanteringen av översvämningsrisker

För att förbättra vattnens status och hantera översvämningsrisker fordras utöver gärningar, pengar och långsiktighet även god planering. Planförslagen som utarbetats hos NTM-centralerna gäller åren 2022–2027. Målet inom vattenvården är att alla yt- och grundvatten ska ha minst god status. Det viktigaste målet, och samtidigt den största utmaningen, utgörs av att minska näringsbelastningen. Inom hanteringen av översvämningsrisker är målet att förebygga skador som kan orsakas för människor och för verksamheter som är betydande för samhället. I alla branscher finns det möjligheter och metoder för att främja hållbar användning av vatten och samtidigt främja människornas och naturens välmående.

Genom att minska näringsbelastningen främjas vattenvården

Vattenvårdens mål i såväl Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten som i övriga Finland och hela EU är att vattnen ska uppnå god eller hög status och bevara denna status i yt- och grundvattnen fram till år 2027. God ekologisk status i ytvattnen innebär att det t.ex. i fiskars, bottendjurs, vattenväxters och planktonalgers förekomst och artsammansättning finns högst små förändringar på grund av mänsklig inverkan.

För att uppnå god status i ytvattnen har det i vårt område planerats åtgärder i avrinningsområdena för att minska näringsbelastningen. Dessutom har det planerats vattendragsrestaureringar, som riktas direkt till åar, sjöar och kustvatten. Det är frågan om översiktsplanering. Åtgärderna preciseras bl.a. på basis av responsen som kommer via samrådet och särskilt i det skede då åtgärderna genomförs 2022–2027. De planerade åtgärderna finns i utkastet till åtgärdsprogram för vårt område och i vattenförvaltningsplanen som samrådet gäller.

– Ytvattenstatusen är sämre än god i över två tredjedelar av områdets älvar, till och med dålig status förekommer, berättar gruppchef Vincent Westberg. Tillståndet i älvarna har försämrats och försämras av bl.a. kraftig näringsämnesbelastning, effekter av vattendragsbyggande samt i många fall försurning och höga metallhalter till följd av dränering av sura sulfatjordar. Till exempel bör totalbelastningen av fosfor minskas från nuvarande nivå med nästan en tredjedel. Övriga utmaningar utgörs av strukturella ändringar i vattendragen, exempelvis av vandringshinder för fisken.

Insjöarna i området är i huvudsak i måttligt tillstånd, men det förekommer även insjöar med otillfredsställande status, liksom även insjöar med god eller hög status. Den främsta orsaken till försämrat tillstånd i sjöar är den diffusa belastningen från jord- och skogsbruk samt torvproduktion. Så gott som alla kustvatten i inre skärgården i vårt område når på sin höjd måttlig status. Den känsliga och i vissa områden skyddade och instängda inre skärgården belastas av avloppsvatten och näringsbelastning som kommer via älvvattnet.

Planeringen av markanvändning och egen beredskap spelar nyckelroller i hanteringen av översvämningsrisker

Syftet med hanteringen av översvämningsrisker är att förebygga skador som översvämningar kan orsaka för människornas hälsa och säkerhet och för viktiga verksamheter såsom vatten- och energiförsörjning samt för miljön och ekonomin. I förvaltningsplanerna presenteras de åtgärder med vilka man strävar efter att minska riskerna för översvämningar i områdena med betydande översvämningsrisk.

I Finland finns 22 områden med betydande översvämningsrisk och av dem finns fem på NTM-centralen i Södra Österbottens område: I Lappo ås avrinningsområde Lappo, i Kyro älvs avrinningsområde Ilmajoki–Seinäjoki och Ylistaro–Kvevlax, i Toby–Laihela ås avrinningsområde Laihela–Toby–Runsor och i Lappfjärds ås avrinningsområde Lappfjärd.  På basis av översvämningskarteringar uppskattas det att en översvämning med återkomstintervallet en gång på hundra år på dessa områden skulle kunna orsaka skador som uppgår mot till och med tiotals miljoner euro och hota hundratals människor.  Översvämningar utgör även ett märkbart hot mot trafikförbindelserna på alla områden med betydande översvämningsrisk. I avrinningsområden med ett eller flera betydande översvämningsriskområden har det utarbetats förslag till planer för hantering av översvämningsrisker åren 2022–2027. Vi önskar att såväl myndigheter som invånare i översvämningsområdena och andra intresserade ger respons på planerna.

– I alla planförslag som nu är framme till påseende betonas betydelsen av planeringen av markanvändning och egen beredskap, konstaterar vattenhushållningsexpert Erika Saarenpää. Översvämningsriskerna för el- och vägförbindelser har lyfts fram ytterligare och andra centrala punkter utgörs av åtgärder för översvämningsbekämpning, samarbete och information. Dessutom framhävs småskaliga åtgärder för att hålla kvar vatten i avrinningsområdena. Detta kan göras t.ex. genom att bygga våtmarker, hantera dagvatten och göra om gamla torvproduktionsområden till våtmarker.

Havsvården förbättrar Östersjöns status

I början av februari inleddes också samrådet för den uppdaterade havsvårdsplanen, vars mål är att förbättra Östersjöns status. Planen innehåller 65 olika åtgärder inom havsvården, bl.a. gällande eutrofiering, nedskräpning, underhavsbuller och fysiska skador på havsbottnen. Respons om planen kan riktas till NTM-centralen i Egentliga Finland.

Vi ser framemot din respons! Handlingarna finns på webben: www.miljo.fi/paverkavattnen

Ge respons om planerna

• på adressen utlåtande.fi
• via e-post: registratur.sodraosterbotten@ntm-centralen.fi
• via brev: NTM-centralen i Södra Österbotten, registratur, PB 156, 60101 Seinäjoki