Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Penningspelandet på risknivå har minskat – spelproblem är lika vanliga som tidigare

Dela

Spelande ”på risknivå” som medför enstaka, lindriga skadeverkningar har minskat i Finland, framkommer det av en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfört. Enligt undersökningen, som gjordes 2019, hade 11 procent av finländarna spelat på risknivå under föregående 12 månader. I den föregående undersökningen från 2015 var andelen som spelade på risknivå 15 procent. Spelandet på risknivå har minskat bland såväl män som kvinnor.

Spelande på risknivå innebär spelande som orsakar enstaka skadeverkningar och ofta föregår faktiska spelproblem. Av finländarna hade 3 procent, eller cirka 112 000 personer, enligt undersökningen från 2019 problem med penningspel. Denna andel har förblivit oförändrad sedan 2007.

Enligt undersökningen förekom den allvarligaste formen av penningspel, sannolikt penningspelberoende, i fjol hos 1,4 procent eller cirka 52 000 finländare.

Däremot hade penningspel utan problem enligt undersökningen blivit vanligare. Antalet personer som spelar penningspel förändrades inte mellan åren 2015 och 2019, men i spelfrekvensen skedde förändringar: andelen finländare som spelar mer sällan än en gång i månaden ökade medan mer frekvent spelande än det här minskade.

Av dem som besvarade enkäten hade 78,4 procent spelat minst en typ av penningspel under de senaste 12 månaderna.

Spelande på internet har blivit vanligare

En dryg tredjedel av respondenterna (36,3 %) 2019 hade spelat penningspel på internet. Deras andel ökade med 12,7 procentenheter från 2015.

Samtidigt ökade andelen spelare som spelade utländska penningspel från 3,3 till 5,4 procent. Nästan alla (98,1 %) som spelat andra penningspel än Veikkaus hade också spelat Veikkaus penningspel.

År 2019 stod 2,5 procent av spelarna för hälften av totalkonsumtionen av penningspel. Enligt undersökningen spelade totalt 2 917 000 personer som bor i Fasta Finland penningspel 2019. Av dessa konsumerade 72 000 hälften av potten det året. Veikkaus andel av användningen av internetspel var 83,6 procent medan övriga spelleverantörer stod för 16,4 procent.

”Det är en relativt liten grupp som spelar andra penningspel än Veikkaus, om man jämför med det antal som spelar Veikkaus spel. Å andra sidan rör sig stora belopp i de utländska internetspelen. Därför är det nu viktigt att följa hur stängningen av de finländska spelautomaterna till följd av coronaepidemin påverkar spelandet på internet”, säger THL:s specialforskare Anne Salonen.

Var femte person stöter på problem med penningspel i sin närkrets

En dryg femtedel (21,1 %) av dem som besvarade enkäten uppgav att åtminstone en närståendes spelande hade handlat om problemspelande. Speproblem hos närstående berör alltså omkring 790 000 personer, och denna andel har ökat.

Enligt Salonen kan resultatet också vara ett tecken på att finländarnas medvetenhet om problem med penningspel har ökat och att frågan diskuteras öppnare och mer frimodigt än tidigare.

THL har sedan 2007 följt penningspelande, prevalensen av spelproblem och spelrelaterade attityder och åsikter vart fjärde år genom befolkningsundersökningar bland finländare i åldern 15–74 år.År 2019 deltog 3 994 finländare i enkäten. Statistikcentralen utförde intervjuerna per telefon. THL utförde undersökningen på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. SHM finansierade även undersökningen (52 § i lotterilagen).

THL publicerar enkätresultaten stegvis. Till först publiceras nu de huvudsakliga resultaten, som gäller penningspelande och spelproblem. Resultaten angående attityder och åsikter visavi penningspel publiceras senare i år.

Källa: Anne Salonen, Heli Hagfors, Kalle Lind, Jukka Kontto, Rahapelaaminen ja peliongelmat – Suomalaisten rahapelaaminen 2019. THL Statistikrapport 8/2020

Mer information ges av

Anne Salonen
specialforskare
THL
tfn 029 524 8125
fornamn.efternamn@thl.fi

Mari Pajula
specialsakkunnig
SHM
tfn 029 516 3040
fornamn.efternamn@stm.fi 

Nyckelord

Bilder

Penningspelande 2007-2019
Penningspelande 2007-2019
Ladda ned bild

Om

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL
Mannerheimintie 166
00270 Helsinki

029 524 6000http://www.thl.fi

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on asiantuntija- ja tutkimuslaitos. Tuotamme tietoa, työkaluja ja ratkaisuja terveys- ja hyvinvointialan päätöksenteon ja toiminnan tueksi. Teemme kansainvälisesti ja kansallisesti arvokasta tutkimusta ja sovellamme sitä suomalaisen yhteiskunnan tulevaisuuden rakentamiseen.

Följ Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL

Terveydenhuollon maksukattojen yhdistäminen hyödyttäisi ikääntyneitä ja pienituloisia, muttei toisi helpotusta alkuvuoden maksutaakkaan28.5.2020 02:00:00 EESTTiedote

Terveydenhuollon maksukattojen yhdistäminen helpottaisi eniten sairastaville, ikääntyneille ja pienituloisille kotitalouksille koituvaa vuosittaista maksurasitetta, kertoo THL:n ja Kelan tuore selvitys. Maksukatto tarkoittaa summaa, jonka täytyttyä terveydenhuollon palvelut, matkat tai reseptilääkkeet ovat asiakkaalle sinä vuonna lähes maksuttomia. Suomessa on tällä hetkellä käytössä kolme maksukattoa eri maksuille: lääkekatto Kela-korvatuista reseptilääkkeistä maksetuille omavastuuosuuksille (577,66 €/v) asiakasmaksukatto julkisen terveydenhuollon asiakasmaksuille (683 €/v) matkakatto terveyteen liittyvien matkojen kustannuksille (300 €/v). Maksukattojen tarkoituksena on hillitä kotitalouksille kertyviä vuosittaisia terveysmenoja. Kattojen yhdistämistä on usein ehdotettu keinoksi pienentää eniten sairastaville ja pienituloisille kotitalouksille koituvia kuluja. THL ja Kela selvittivät, miten edellä mainittujen kolmen maksukaton yhdistäminen eri tavoilla vaikuttaisi kotitalouksien toim

Kielteiset odotukset ohjaavat ympäristöön liittyviä aistimuksia ja niiden tulkintaa – nosebo selittää yksilöllisiä eroja27.5.2020 11:30:29 EESTTiedote

Vaikka elinympäristöön ja työhön liittyvät terveydelle haitalliset altisteet ovat Suomessa viime vuosikymmeninä vähentyneet, ei ihmisten oireilu ole vähentynyt. Ympäristön altisteiden vähentämisen ohella huomiota tulisi suunnata myös siihen, ettei ympäristöön liittyviä riskejä korosteta liikaa, sillä se voi entisestään lisätä ihmisten kokemia haittoja ja oireilua. Tämä selviää Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen, Työterveyslaitoksen ja Helsingin yliopiston tutkijoiden noseboilmiötä käsittelevästä artikkelista, joka juuri julkaistiin Duodecim-lehdessä. Ennakkokäsitykset ja aistihavaintoihin liittyvät oletukset ohjaavat sitä, miten ihminen havainnoi ja tulkitsee ympäristöään ja itseään. Näin myös kielteiset ennakkokäsitykset ja odotukset lisäävät ihmisen kokemien haittojen ja oireiden määrää. Ilmiötä kutsutaan nosebo- eli lumehaittavaikutukseksi. Se on siis päinvastainen kuin plasebo eli lumehyöty. ”Kautta historian ihmisten on selviytyäkseen ollut välttämätöntä havaita ympäristön uhkia

Narkotikaprofilen i Finland är exceptionell jämfört med överdosrelaterade dödsfall inom Norden27.5.2020 02:00:00 EESTTiedote

Det finns stora skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller vilken typ av narkotika som orsakar överdosrelaterade dödsfall. Antalet överdosrelaterade dödsfall i förhållande till befolkningen, offrens kön och ålder avviker också från varandra. Detta framgår ur den gemensamma nordiska undersökningen av förgiftningsrelaterade dödsfall bland narkotikamissbrukare från 2017.

Oiretiedot täydentävät kokonaiskuvaa koronatilanteesta26.5.2020 13:12:08 EESTTiedote

THL:n kokoama kokonaiskuva koronatilanteesta täydentyy ihmisten itse ilmoittamilla oiretiedoilla. Olemme avanneet Oirekartan, joka on koronan karttasovelluksen rinnalla toimiva erillinen karttasovellus. Oirekartta löytyy https://experience.arcgis.com/experience/03d0235416d2425291d812c4f8d0e1aa suomeksi osoitteesta thl.fi/oirekartta https://experience.arcgis.com/experience/83dd87acdec448f08c142043be59d9e4 ruotsiksi osoitteesta thl.fi/symtomkartan https://experience.arcgis.com/experience/06cc96cde19140b8a94b9881c493984f englanniksi osoitteesta thl.fi/symptomsmap ”Kansalaisten itse ilmoittamat oiretiedot lisäävät ymmärrystämme epidemian etenemisestä. Oirearvioihin perustuvat ilmoitukset voivat ennakoida tulevaa koronatapausten määrää ja hoidon tarvetta”, kertoo THL:n asiantuntijalääkäri Sanna Isosomppi. Oiretiedot on saatu Omaolo.fi-palvelun koronavirustaudin oirearviosta kansalaisten itse ilmoittamien perusteella. Omaolon oirearvio on ensisijaisesti tarkoitettu koronavirustartunnan toden

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum